Vill du förebygga demens? 14 saker du kan göra

Ser du till att lära dig nya saker? Och använder du cykelhjälm? Det här är bara några av de tips som är viktiga att följa om du vill hålla hjärnan frisk långt upp i åldrarna.

Äldre kvinna på simträning. Hon förebygger demens.

EN SIMTUR Eller prata med din granne över häcken. Allt detta bidrar till att minska risken för demens.

© iStock

Statistiken för demenssjukdomar går bara i en riktning: uppåt. Det beror på att vi lever längre. Det är härligt att få bli gammal, men vi vill också ha en ålderdom där vi är pigga i knoppen.

Forskargruppen Lancet-kommissionen har tagit fram en lista med 14 riskfaktorer för demens, som du hittar längre ner i den här artikeln. Du får även rekommendationer om hur du kan begränsa varje enskild riskfaktor.

Gör insatser där du har störst behov, rekommenderar Gunhild Waldemar, chef för Nationella kunskapscentret för demens.

”Om du har ett stillasittande jobb är det en bra idé att få in regelbunden motion i vardagen. En person som är mycket ensam bör satsa på att träffa människor”, säger hon.

Kolla in listan och fundera på vad du själv kan göra.

1 Fortsätt lära dig under hela livet


Ju längre utbildning du har, desto lägre verkar risken vara.

Detta beror förmodligen på att man genom att lära sig bygger upp en större kognitiv reserv. Enkelt uttryckt finns det fler hjärnceller att avvara den dag då demens börjar bryta ner dem.

2 Korrigera din hörselnedsättning


Om du hör dåligt minskar hjärnstimuleringen. Det finns mindre input för hjärnan att arbeta med.

Det är därför det är viktigt att få det kontrollerat om du misstänker hörselnedsättning. Och om din hörsel är nedsatt behöver du en hörapparat eller annan hjälp.

55 miljoner människor i världen har demens, enligt WHO:s beräkningar. Antalet förväntas tredubblas fram till 2050.
— Källa: WHO

3 Håll koll på dina kolesterolnivåer


Det är viktigt att du låter en läkare kontrollera ditt kolesterol med jämna mellanrum.

Om det är för högt kan daglig motion och en varierad kost med frukt, grönsaker, kostfiber och omättade fetter få ner det igen.

4 Få behandling för depression


Forskning tyder på att flera depressioner i livet kan öka risken för att utveckla demens.

Depression kan drabba vem som helst – det är utanför vår kontroll. Men vi kan påverka om vi tar depressionen på allvar och söker rätt hjälp.

Läs också: Depressionstest – har du symtom på depression?

5 Ta hand om ditt huvud


Ett så kallat trauma mot huvudet eller hjärnan kan öka risken för demens. Även många år efter att du har skadats.

Ta därför extra hand om din hjärna i situationer där den är särskilt sårbar: spänn fast sätesbältet när du kör bil, använd en cykel- eller skidhjälm och om du är fotbollsspelare – nicka inte saker med huvudet.

6 Håll dig fysiskt aktiv


Ju mer regelbunden fysisk aktivitet, desto lägre är risken att drabbas av demens. Fysisk aktivitet kan också skjuta upp och fördröja sjukdomen.

Det farligaste är att vara inaktiv, dvs. att sitta stilla större delen av dagen och sällan få upp pulsen. Redan 30-40 minuters måttlig konditionsträning per vecka sänker risken med 41 procent.

7 Skydda dig mot diabetes


Om kroppen inte själv kan reglera sockernivåerna i blodet har forskning visat att det över tid kan orsaka hjärnskador. Det är därför det är viktigt att ha ditt så kallade långtidsblodsocker med en läkare.

Ät en hälsosam och varierad kost, motionera och håll vikten nere för hälsosamma blodsockernivåer.

8 Skippa cigaretterna


Rökning är dåligt för lungorna och hjärtat, men visste du att det också skadar hjärnan? Tobak orsakar fler inflammatoriska reaktioner och skador på hjärnceller. Om du inte kan sluta helt kan du minimera risken genom att röka så lite som möjligt.

9 Håll ditt blodtryck nere


Högt blodtryck bidrar till en ökad risk för demens. Det är därför blodtrycket är en av de hälsoindikatorer som du bör låta din läkare kontrollera tillfälligt.

Ihållande högt blodtryck kan leda till åderförkalkning, blodproppar och hjärnblödningar, vilket innebär att hjärncellerna får för lite syre och näringsämnen.

10 Gå ner i vikt om du behöver


Övervikt – och särskilt ett BMI över 30 – sätter kroppen på överarbete. Detta i sig ökar risken för hjärt- och kärlsjukdomar, högt kolesterol, högt blodtryck och diabetes typ 2, som alla också är riskfaktorer för demens.

Omvänt innebär detta att om man undviker att bli överviktig har man en betydligt bättre chans att undvika hjärnsjukdom.

11 Begränsa din alkoholkonsumtion


Det finns ingen alkoholkonsumtion som är helt ofarlig, men om man håller sig inom Socialstyrelsen rekommendationer om mindre än tio standardglas per vecka, eller max tre standardglas per tillfälle en gång i månaden eller mer sällan bör det inte öka risken för demens.

Om man tror att det nu när man är över 60 år till exempel inte spelar någon roll om man skruvar upp korken i flaskan, så har man fel. Det är aldrig för sent att sluta och skörda hälsofördelarna.

Läs också: Är ett glas rött vin om dagen bättre än inget alls?

10 enheter per vecka. Det är det högsta du bör dricka - oavsett kön.
— Källa: Socialstyrelsen

12 Var social


Att småprata i matbutiken, gå med i en bokklubb eller lära sig nya saker har en stor inverkan på hjärnans kapacitet.

Läs också: Lär dig konsten att småprata med dessa 3 enkla knep

Ensamhet är på samma sätt giftigt eftersom kognitiva funktioner inte stimuleras tillräckligt och du inte bildar nya hjärnceller.

13 Skydda dig mot luftföroreningar


Bor du nära en tungt trafikerad väg eller har du en vedeldad kamin i vardagsrummet? Det kan öka din risk att utveckla demens senare i livet.

Luftföroreningar är möjligen en större fara i mer förorenade delar av världen än vår, men om du kommer från en familj med mycket demens kan det vara värt att överväga att bo i en ren miljö.

14 Få din dåliga syn korrigerad


Om du har nedsatt syn – och vi talar om svår synnedsättning – får din hjärna mindre stimulans än normalt. Detta är en av anledningarna till att synproblem är kopplade till demens.

Det viktiga är att du håller ett öga (!) på din syn och skaffar glasögon eller behandling om det behövs.

KÄLLOR: Gunhild Waldemar,Chef för Nationellt kunskapscentrum för demenssjukdomar och professor ved Köpenhamns Universitet