Har du – eller en nära anhörig – börjat glömma ord, bli irriterad och undvika sociala situationer? Det är viktigt att känna igen de tidiga tecknen på demens så att du kan få en diagnos och rätt hjälp i tid.
DEMENS är när viktiga pusselbitar i hjärnan bryts ner så att den med tiden förlorar vissa av sina funktioner som minne och överblick.
Du har säkert en bild av en äldre man eller kvinna som har svårt att minnas. Men demens är mycket mer än så. Det faktum att du inte behöver vara gammal för att få demens. Eller att sjukdomen kan yttra sig på otaliga andra sätt än minnesproblem. Det finns många olika saker som kan hända.
Därför får du fördjupad information från de två mest kunniga konsulterna inom demens. De kommer att tala om hur tillståndet utvecklas, de tidiga tecknen, hur man behandlar demens och vad man kan göra för att minska risken för demens.
Demens är en term som används när hjärnans kognitiva funktioner försämras jämfört med hur de fungerade tidigare. Till exempel minnet, språket, plats- och orienteringskänslan. När detta händer är det ett tecken på hjärnsjukdom.
Demenssjukdomar är allvarliga progressiva kroniska sjukdomar som främst visar sig genom förändringar i minne och intellektuell funktion, beteende och personlighet.
Den medicinska vetenskapen saknar fortfarande en fullständig förklaring till varför demens uppstår. Det man vet är att nervcellerna börjar brytas ned så att de inte längre kan kommunicera med de drabbade delarna av hjärnan.
Den främsta orsaken är ackumulering av proteiner i hjärnan. Normalt kommer det ut ur hjärnan av sig självt, men vid Alzheimers börjar proteinet amyloid att klumpa ihop sig.
Läs också: 6 viktiga frågor Alzheimers och liknande sjukdomar
Nervcellerna börjar skadas. Sedan sprider sig ett annat protein - tau - i hjärnan och de första symptomen på demens uppträder. Det är då nervcellerna förlorar kontakten med varandra och kommunikationen bryts, följt av inflammationsliknande reaktioner och en försämrad energimetabolism i hjärnan.
Det är en progressiv process som slutar med att nervcellerna inte längre kan kommunicera som tidigare. För varje sjukdom är det olika proteiner som byggs upp och orsakar problem, men principen är densamma.
Tillståndet är inte en naturlig del av att bli äldre. Det är en sjukdom.
Det är sant att det med åldern också sker förändringar i minnet. Man hittar inte lika snabbt svaret eller det rätta ordet. Men det krävs mer för att misstankar ska uppstå.
"När man har en demenssjukdom blir minnesproblemen allvarligare och mer konstanta – till slut är de dagliga. Om de blir så svåra att man inte kan fungera i vardagen kallar vi det demens", säger Gunhild Walder, chef för Kunskapscentrum för demenssjukdomar.
Om du är på arbetsmarknaden kan du inte sköta ditt jobb. Om du är pensionär kan det yttra sig som koncentrationssvårigheter, till exempel att läsa en bok eller glömma bort möten.
Det finns upp till 200 olika sjukdomar som kan leda till demens eller kognitiva störningar.
De fyra vanligaste är Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, Lewy bodydemens och frontallobsdemens. Nedan kan du läsa hur de skiljer sig åt. Observera att varje kategori täcker flera undertyper av sjukdomarna.
Alzheimers sjukdom är den överlägset vanligaste demenssjukdomen. 6 av 10 fall av demens orsakas av Alzheimers sjukdom.
På andra plats kommer vaskulär demens, som står för 20 procent av alla fall. Lewy bodydemens står för cirka 15 procent, medan frontallobsdemens står för högst 5 procent.
Observera att varje kategori täcker flera undertyper av sjukdomarna.
FÖRDELNINGEN av de vanligaste formerna av demens.
Vilka är de tidiga tecknen på demens?
Sjukdomen är lömsk, så det kan vara mycket svårt att skilja mellan om något är fel och att något definitivt är fel.
Med andra ord kan du fungera normalt under lång tid även om det finns en sjukdom som utvecklas under ytan. När diagnosen väl har ställts kommer många vårdgivare att tänka på tecken som har funnits en lång tid och som de äntligen har en förklaring till.
Hur demenssymtomen yttrar sig beror på sjukdomen och vilken del av hjärnan som är drabbad. Därför kan tecken på demens variera från utmaningar med rumsuppfattning till att glömma möten och gå utomhus på vintern utan jacka.
Här är tre av de vanligaste varningstecknen på att du är drabbad.
Ett av de vanligaste symtomen på demens kan vara att man glömmer möten.
Det är inte alltid personen själv märker det och kan försöka tona ner det. Ofta är anhöriga mer medvetna om utvecklingen än personen själv.
Vissa är dock smärtsamt medvetna om att de har ett problem. För en del sviktar förmågan att se sig själv utifrån, särskilt vid frontallobsdemens och Alzheimers sjukdom. När man själv inte känner sig sjuk är det svårt för andra att se att något är fel.
Läs också: Korsord håller hjärnan skarp
Mer påtagligt är att de är socialt tillbakadragna. Det handlar oftast om äldre personer, så det är vanligt att felaktigt tro att beteendet är relaterat till att man blir äldre.
Det kan vara en äldre dam som brukade delta i en promenad- eller bokklubb och som slutar med det. Eller någon som brukade vara den naturliga medelpunkten i ett sällskap som talar mer sällan och blir en skugga av sitt forna jag.
Ett tecken på demens kan vara att du vet precis vad du vill säga – men du kan inte uttrycka det.
Du kan till exempel använda ett uttryck felaktigt eller säga ett ord som ligger nära det du egentligen letade efter. Orden kommer ut fel, och det gjorde de aldrig förut.
Det finns många fler tecken på demens. Här kan du se en översikt över de 10 vanligaste symptomen på demens.
Du bör uppsöka läkare om du upplever att du har minnesproblem, har börjat uppträda annorlunda i sociala situationer eller har fått språkproblem. Tecknen bör ha blivit värre med tiden och andra har börjat lägga märke till dem.
Läkaren kan göra ett allmänt test och remittera dig till en minnesklinik om det finns starka misstankar.
Det är alltid en bra idé att ta med en anhörig så att ni kan ställa frågor tillsammans och komma ihåg vad som sägs.
Nej, det finns inga specifika tecken på demens hos kvinnor jämfört med män. Kvinnor lever dock i allmänhet längre än män, vilket är anledningen till att det finns fler kvinnor med demens – särskilt Alzheimers sjukdom.
Kvinnors längre förväntade livslängd kan dock inte ensamt förklara skillnaden i förekomsten av Alzheimers demens hos kvinnor. Därför är det också ett ämne som det forskas mycket om.
Ny forskning har visat att det kan finnas en koppling mellan svåra klimakteriebesvär och en ökad risk för kognitiv försämring senare i livet.
I en kanadensisk studie som publicerades i mars 2025 i tidskriften PLOS ONE analyserades data från 896 postmenopausala kvinnor. Resultaten visade att kvinnor som rapporterade fler och mer intensiva klimakteriebesvär – såsom värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar och koncentrationssvårigheter – hade en högre risk för kognitiv försämring och lindriga beteendestörningar senare i livet. Dessa tillstånd anses vara tidiga indikatorer på demens.
Vad ökar risken?
Det finns en lång rad faktorer som anses vara orsaker till att man utvecklar sjukdomen. Vissa av dem kan du påverka, t ex rökning och motion. Andra ligger utanför din kontroll.
Det intressanta är att de faktorer som du inte kan göra något åt bara utgör ungefär hälften av den totala risken. Den andra halvan kan du alltså påverka själv för att minimera risken så mycket som möjligt.
"Om vi tar alla former av demens och ställer frågan: "Varifrån kommer risken?" Så är svaret: "Cirka 55 procent kommer från ålder, kön och genetik tillsammans", säger Steen Hasselbalch, professor i demens.
Vilka riskfaktorer kan du själv påverka?
Lancet Commission, som räknas som världsledande inom demensforskning, har sammanställt en lista med 14 riskfaktorer som du kan påverka under hela ditt liv.
Dessa inkluderar: Låg utbildning, hörselnedsättning, högt kolesterol, depression, huvud- eller hjärnskada, fysisk inaktivitet, diabetes, rökning, högt blodtryck, kraftig övervikt, överdriven alkoholkonsumtion, sällsynta sociala kontakter, luftföroreningar och obehandlad synnedsättning.
Läs avsnittet om förebyggande åtgärder och få råd om vad du kan göra för att minska din risk.
Det är ganska vanligt att det tar allt från månader till år från de första symtomen på demens till en diagnos. Och det kan ta tid att få en demensdiagnos.
Det beror på att det är en grundlig process. Demenssymtom kan också orsakas av andra sjukdomar som stress, depression eller andra hjärnsjukdomar.
Läs också: TEST: Är du stressad?
Här ser du de vanligaste stegen i en utvärderingsprocess för demens. Det är långt ifrån alla steg som används. Ju tydligare tecknen på en viss diagnos är, desto färre tester behövs och desto kortare blir processen.
Om du tror att du har fått en felaktig diagnos bör du prata med din läkare igen. I de mest tveksamma fallen används extra tester för att läkarna ska kunna vara säkra på att de ställer rätt diagnos.
"Loppet är kört". Många människor – både drabbade och anhöriga – kan tycka att det är meningslöst att gå igenom ett utredningsprogram. Det finns ju trots allt bara begränsade möjligheter att behandla demens, kan man tycka.
"Det är viktigt att träffa en läkare, för det finns faktiskt en del saker man kan göra. Det finns medicinska behandlingar som lindrar en del av demenssymtomen så att du kan leva ett bättre liv. Det är också viktigt att utesluta andra sjukdomar som t ex hjärntumörer. Både den demenssjuke, kommunens personal och anhöriga har stor nytta av att veta vilken demenssjukdom man lider av för att kunna ge bästa möjliga hjälp och stöd", säger Gunhild Waldemar.
Möjligheterna att bromsa sjukdomsförloppet är störst om man får diagnosen så tidigt som möjligt, när den har gjort minst skada. Därför är det viktigt att reagera tidigt.
Hur behandlar man demens?
Behandling av demens kan omfatta medicinering, hjälp och stöd i vardagen samt träning av den drabbades fysiska och psykiska färdigheter.
Det korta svaret är mycket! Det uppskattas att nästan ett av två fall av demens i världen skulle kunna förebyggas eller fördröjas.
En internationell grupp av demensforskare, Lancet Commission, har samlat bevis för 14 riskfaktorer – från vaggan till graven – som du kan, om inte kontrollera, så åtminstone påverka genom din livsstil.
Riskfaktorerna är närvarande under hela livet, som du kan se i grafiken nedan. Varje gång du lyckas eliminera en riskfaktor minskar du din demensrisk.
Är du förvirrad? I den här artikeln översätter Gunhild Waldemar varje faktor till rekommendationer och råd.
I stora befolkningsstudier har man försökt identifiera de viktigaste sambanden mellan olika riskfaktorer och utvecklingen av demens. Det saknas dock fortfarande fullständiga bevis för hur man bäst undviker sjukdomarna – med andra ord, vilka är de viktigaste förebyggande råden.
Så om du inte orkar följa alla förebyggande råd, var ska du då börja?
"Jag skulle sätta fysisk träning som nummer ett eftersom det inte bara förebygger demens, utan en lång rad sjukdomar. För det andra skulle jag låta min läkare kontrollera min hörsel, syn och hälsa. Mitt tredje råd skulle vara att hålla sig socialt och mentalt aktiv", säger Gunhild Waldemar, chef för Nationellt kunskapscentrum för demenssjukdomar i Köpenhamn.
Hon rekommenderar att du börjar där du har de största utmaningarna.
Om du sitter ner hela dagen måste du resa dig upp och röra på dig. Om du tillbringar mycket tid ensam är det viktigare att träffa människor.
Observera att du kan följa alla råd och ändå bli dement. Du kan inte skydda dig helt mot demens, så du ska inte känna dig skyldig om du drabbas en dag.
Det är väldigt olika hur länge man kan leva med en demenssjukdom. I några få fall går det snabbt och man dör inom några år. Andra kan leva med demens i upp till 20 år.
Livslängden beror alltid på typ av demens, ålder, allmänhälsa och hur tidigt sjukdomen upptäcks. Nedan följer en översikt över den förväntade medellivslängden för de vanligaste typerna av demens:
| Typ av demens | Genomsnittlig livslängd | Spann livslängd |
|---|---|---|
| Alzheimers sjukdom | 8-10 år | 3-20 år |
| Vaskulär demens | ca 5 år | 3-7 år |
| Lewy body demens | 5-8 år | 2-12 år |
| Frontallobsdemens | 6-8 år | 2-15 år |
Ärftlig demens är sällsynt. Vissa demenssjukdomar är dock mer ärftliga än andra. Detta beror på att de har en starkare genetisk komponent än andra och i vissa fall kan specifika genmutationer identifieras.
Här är en översikt över ärftligheten för de vanligaste typerna av demens.
| Typ av demens | Heritabilitetsnivå |
|---|---|
| Alzheimers sjukdom | Måttlig - 1-3% av fallen orsakas av genetiska defekter. |
| Vaskulär demens | Låg/måttlig – diabetes och högt blodtryck, som kan leda till vaskulär demens, kan delvis vara ärftligt. |
| Lewy body demens | Låg - sjukdomen tros inte vara ärftlig. |
| Frontallobsdemens | Hög - upp till 40% av fallen tros vara ärftliga. |
KÄLLOR: Gunhild Waldemar, professor vid Köpenhamns Universitet och överläkare på Rigshospitalet, Steen Hasselbalch, forskningsledare vid Nationellt kunskapscenter för Demens och professor vid Köpenhamns Universitet och överläkare på Rigshospitalet, Läkartidningen och Hjärnfonden