9 metoder: Smärtlindring med värme

Om du lider av kronisk smärta är värme fantastiskt. Här kan du se hur du kan använda värme för att lindra smärta – och när du absolut inte bör använda det.

Kvinna håller en värmedyna mot ryggen för att lindra smärta.

EN VÄRMEDYNA – kan uträtta små mirakel för din smärta. Åtminstone här och nu. Kolla in våra många tips för smärtlindring med värme här i den här artikeln.

© iStock

Tänk dig att du kliver ner i ett varmt bad, sätter dig bekvämt och blundar.

Bara tanken på det får många av oss att tänka "Aaaah", och man kan nästan redan känna hur underbart och avkopplande det känns.

Värme är särskilt bra för

  • Muskel- och ledsmärta
  • Stela leder, t ex på grund av artros eller gamla skador
  • Muskelspänningar och myosit
  • Överansträngda muskler och vävnader, t ex efter träning

Värme är också bra för att mjuka upp musklerna lite före en massage.

Den lugnande effekten är just en av anledningarna till att värme är så väl lämpad för att lindra en rad olika smärtor, säger sjuksköterskan Nanna Bacci Hartz som dagligen talar med artritpatienter som lider av smärta.

Bättre sömn

”Det botar inte sjukdomen. Men värme lindrar spänningar, känns skönt och ger många människor en känsla av lugn och avslappning i kroppen. Och det kan lindra smärtan”, säger sjuksköterskan Nanna Bacci Hartz.

Läs också: 13 övningar för dig med ryggsmärtor

Den lugnande effekten kan också hjälpa dig att sova bättre på natten om du tar en varm dusch eller ett bad innan du går och lägger dig.

"Jag vet att många artritpatienter gör detta, och det hjälper dem att få en bättre start på natten med mindre smärta", säger Nanna Bacci Hartz.

Sjuksköterskan vet också att många artritpatienter tycker att det hjälper att hålla händerna i varmt vatten på morgonen för att få igång lederna.

Psykologisk effekt

Nanna Bacci Hartz betonar att den psykologiska effekten av smärtlindring inte ska underskattas.

”Faktum är att bara känslan av att du aktivt gör något för att minska smärtan kan hjälpa i sig. Och om du lägger något varmt på det drabbade området kan det vara skönt för hjärnan eftersom det är en annan känsla än den smärta du just har känt”, säger hon.

Läs också: Kan jag använda kyla och värme för smärtlindring?

Ökar blodcirkulationen

Inuti kroppen utlöser värme också en lång rad processer.

"Värme ökar blodcirkulationen, vilket förser det drabbade området med syre och näringsämnen, och avfallsprodukter avlägsnas lättare eftersom området stimuleras", förklarar hon.

Guide: Smärtlindring med värme


Det finns många olika metoder för värmebehandling. Vissa innebär användning av hjälpmedel, såsom en värmedyna, som du placerar direkt på det smärtande området.

Andra metoder är varmt bad eller bastu, där hela kroppen får nytta av värmen.

Så här gör du om du använder ett verktyg:

  1. Hitta det valda verktyget, läs instruktionerna och följ dem.
  2. Hitta också en handduk eller kökshandduk.
  3. Sätt dig bekvämt i en avslappnad position, t ex i soffan.
  4. Lägg handduken eller kökshandduken på huden över det område där du har ont.
  5. Placera värmekällan mot handduken.
  6. Värmen ska inte bränna huden eller orsaka någon annan smärta. Om så är fallet, sänk värmen, lägg en tjockare handduk mellan huden och värmekällan eller avbryt behandlingen. Behandlingen ska kännas behaglig hela tiden.
  7. Försök att slappna av medan du gör detta, kanske med ögonen stängda.
  8. Låt behandlingen pågå i 10–20 minuter åt gången.

9 metoder för smärtlindring med värme

Prova dem och se vad som fungerar bäst för dig.

Klicka på plustecknet för att läsa om de olika metoderna för smärtlindring (+)

Elektrisk värmedyna

Elektrisk värmedyna

Värmedynor har funnits i många år, men det gör dem inte mindre effektiva. Om du har ärvt din mormors gamla värmedyna är det en bra idé att byta ut den mot en nyare modell med timerfunktion.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Sätt på värmen – börja med lägsta inställning och höj sedan om du vill ha mer värme.
  • Ställ in timern på 10–20 minuter.
  • Låt värmedynan svalna helt innan du packar undan den.

OBS!
Alternativt kan du ställa in en alarm på din mobiltelefon. Det är viktigt att du inte riskerar att somna djupt med en värmedyna som inte stängs av automatiskt.

Elfilt

Elfilt

Om du har ont i stora områden eller kanske i hela kroppen är en värmedyna ett bra val. Det är ett bra alternativ till ett bad, där hela kroppen också omsluts av värme.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Svep in dig i filten och sätt på den.
  • Om den uppvärmda filten har en timerfunktion, ställ in klockan på 10–20 minuter. Annars ställer du in en alarm på din mobiltelefon.
  • Låt filten svalna helt innan du viker ihop den och lägger undan den.

Om du köper en elfilt:

  • Välj en filt med timerfunktion så att du inte riskerar att somna med filten påslagen.
  • Välj en filt med överhettningsskydd.
  • Elektriska filtar finns i många olika storlekar, så fundera på vad som passar dina behov bäst.
  • Om du svettas mycket, välj en filt som kan tvättas.
  • Om du har en tight budget och förväntar dig att använda filten ofta, kan det vara relevant att kontrollera strömförbrukningen innan du köper.

OBS!
Lägg inte täcken eller andra filtar ovanpå elfilten när den är påslagen.

Vetekudde

Vetekudde

Fyllningen i vetekuddar är ofta vetekärnor, men kan också vara linfrön, körsbärskärnor eller ris.

Kuddarna kan användas för både värme- och kylterapi och kan användas om och om igen. Du kan antingen köpa dessa kuddar eller göra egna.

SÅ HÄR GÖR DU:
Lägg kudden i mikrovågsugnen eller en vanlig ugn – men kontrollera först kuddens förpackning för uppvärmningsrekommendationer.

  • I mikrovågsugnen: Vanligtvis 1–3 minuter. Värm i kortare intervaller och kontrollera temperaturen regelbundet.
  • I ugnen: Vanligtvis 20 minuter vid 150 grader.

OBS!
Var försiktig så att du inte bränner dig när du tar ut kudden ur ugnen.

Värmekudde

Värmekudde

Fyllningen i dessa påsar eller kuddar är ofta en gel. Du kan använda dem för både värme- och kylbehandling, och de kan användas om och om igen.

SÅ HÄR GÖR DU:
Värm upp förpackningen.

  • I varmt vatten: Låt förpackningen ligga i varmt vatten i ca 5 minuter. Värm till max 80 grader.
  • I mikrovågsugn: Följ anvisningarna på förpackningen.

OBS!
Var försiktig så att du inte bränner dig när du tar ut förpackningen ur mikrovågsugnen.

Värmeflaska

Värmeflaska

Värmeflaskan är en klassiker. Den är inte bara underbar att ha vid fotändan av sängen om du lider av kalla fötter, utan också perfekt för smärta och ömma muskler.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Fyll varmvattenflaskan till 2/3 med varmt – inte kokande – vatten. Vattnet ska ha en temperatur på max 60–70 grader.
  • Skruva fast locket ordentligt och placera flaskan på det smärtande området.

OBS!
Var försiktig så att du inte bränner dig när du häller vatten i flaskan.

Värmekräm

Värmekräm

En värmande kräm kan användas ensam eller som ett komplement till andra metoder. Krämen är det enda produkten som kan "behandla" dig när du är på språng.

Du kan applicera den på det aktuella området innan du lämnar huset. En värmande kräm är också lämplig att använda precis innan du går och lägger dig.

ANVÄNDNING:

  • Applicera krämen eller gelén på det drabbade området. Den behöver inte tvättas bort.
  • Tvätta händerna noggrant efteråt för att undvika att gnugga ögonen med kräm på fingrarna.

OBS!
Kontrollera att du inte har några öppna sår på fingrarna. Krämen kan svida.

Varma bad

Varma bad

Om du har ett badkar, grattis! Ett varmt bad är en lättnad för en kropp som har ont.

Du kan uppnå ungefär samma effekt genom att stå under en varm dusch, men tyvärr blir det aldrig riktigt samma sak.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Fyll badkaret med varmt vatten. Tillsätt några droppar eterisk olja med lugnande effekt, till exempel lavendel.
  • Sträva efter en temperatur på 37 grader.
  • Stanna i badet i högst 20–30 minuter för att undvika överhettning.
  • Drick mycket vatten efteråt.

OBS!
Om du har tillgång till en varmvattenbassäng, t ex på din lokala simhall, se till att utnyttja denna möjlighet.

Bastu

Bastu

Att bada bastu är populärare än någonsin. Många använder dem enbart för sitt välbefinnande, men om du lider av fysiska smärtor kan ett besök i bastun också göra dig gott.

Temperaturen i en bastu är vanligtvis 80–90 grader, så du bör inte stanna där för länge.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Stanna i bastun i högst 10–15 minuter åt gången. Du kan gärna göra flera omgångar.
  • Kyl ner dig mellan omgångarna i bastun under en sval – men inte nödvändigtvis iskall – dusch.
  • Drick mycket vatten efteråt – detta är viktigt för alla, men särskilt för gravida kvinnor.

OBS!

  • Använd inte bastun om du är förkyld, har feber eller migrän, eftersom det kan förvärra ditt tillstånd.
  • Om du har hjärtsjukdom, högt blodtryck, överaktiv sköldkörtel, njursjukdom eller annan kronisk sjukdom, rådfråga din läkare om det är okej att använda bastun.
  • Om du mår dåligt, lämna bastun omedelbart – detta är särskilt viktigt om du är gravid.

Läs också: Därför älskar vi saunagus

Infraröd bastu

Infraröd bastu

Infraröd bastu är en nyare typ av bastu som inte blir lika varm som den klassiska bastun.

Temperaturen i en infraröd bastu är vanligtvis 45–60 grader, så att kroppen kan stanna kvar bekvämt under längre perioder.

SÅ HÄR GÖR DU:

  • Börja med 5 minuter de första gångerna du använder en infraröd bastu.
  • Därefter rekommenderas vanligtvis en vistelse på 20–40 minuter.
  • Drick mycket vatten efteråt.

OBS!

  • Alla kan inte använda infraröd strålning. Detta gäller till exempel gravida kvinnor och personer med kopparspiraler eller pacemaker.
  • Om du känner dig obekväm, lämna bastun omedelbart.

Här ska du inte använda värme

  • Akuta skador, t ex stukningar och sträckningar (i detta fall bör du använda kyla för smärtlindring
  • Inflammation, t ex svullnad, inflammation, värme och rodnad
  • Öppna sår
  • Blödning
  • Feber
  • Hjärtproblem
  • Nedsatt värmekänslighet i huden

OBS! Om du är osäker på om du tål värmebehandling, rådfråga en läkare. Detta gäller särskilt bastu, ångbad och liknande anläggningar.

KÄLLA: Nanna Bacci Hartz, sjuksköterska