När kölden biter är det skönt att nollställa sinnet och tanka upp kroppen med värme i en bastu. Men det lilla träbeklädda rummet kan mer än bara bidra till välbefinnande. Häng med in i värmen och låt oss undersöka vad som händer i kroppen och vilka effekter bastubad har för din hälsa.
BASTU – Ahhh, det är skönt! Men visste du att bastun också påverkar hjärnan och blodcirkulationen på ett positivt sätt?
De flesta förknippar bastu med ett besök i simhallen eller på ett spa. Känslan av total avslappning av den varme kroppen som har fått en paus från vardagens stress är guld värd.
Men om du dyker ner i forskningen av bastuns verkan på kroppen finns det mer att hämta.
Listan av möjliga hälsofrämjande effekter är lång. Det kräver bara att du bastar regelbundet. Gärna minst två till tre gånger i veckan. Här kan du se vad du ska bara uppmärksam på för att få den optimala hälsofrämjande effekten av att bada bastu.
På våra breddgrader förknippar de flesta av oss bastu med den finska varianten. Ordet bastu kommer från badstuga. Det är ett träbeklätt rum med en ugn eller aggregat, täckt av sten som håller värmen.
Det är ofta en låg luftfuktighet, på cirka 20 procent, i bastun vilket gör det lättare att stå ut i den höga temperaturen. När man öser vatten på stenarna skapas ånga. Det ger en känsla av en mer intensiv värme, men det gör inte bastun till en ång- bastu som har en luftfuktighet på cirka 80 procent.
Temperaturen i en vanlig bastu ligger omkring 80-90 grader.
Det finns en anledning till varför bastubad i alla tider har varit en omtyckt aktivitet. För det påverkar faktiskt kroppen på flera sätt när vi utsätter den för hög temperatur i bastun. Här är vad som händer i kroppen när vi sitter i en bastu.
HJÄRTAT SLÅR SNABBARE
Medicinsk forskning har visat att bastuvärmen får hjärtat att slå upp emot 50 procent snabbare och pulsen kan stiga från 60–70 slag i minuten till upp mot 110-120 slag i minuten medan du är i bastun.
VI SLAPPNAR AV
Värmen får oss att slappna av både psykiskt och fysiskt. Kroppens muskler slappnar av och lederna blir mjukare och mer smidiga.
BLODTRYCKET FALLER
Värmen får blodkärlen att vidga sig, vilket ger ett bättre blodflöde. Hjärtat behöver inte arbeta lika hårt för att få blodet att pumpa runt i kroppen, och det får blodtrycket att falla.
KROPPEN FÖRLORAR VÄTSKA
Oavsett om du ser svetten rinna på huden eller inte så kan du vara säker på att du gör av med mycket vätska när du befinner dig i en bastu.
LÄS OCKSÅ: Därför är kallbad så bra för din kropp
Många hyllar bastun för dess hälsobringande effekter. Men forskningen om bastubadets hälsoeffekter är begränsad. Och i den forskning som har gjorts har man använt relativt få försökspersoner. Forskningsresultaten är därför inte helt säkra. Studierna ger dock en indikation på att bastun är fördelaktigt för en rad kroppsfunktioner och besvär. Det finns alltså mycket som talar för att bastun har en positiv effekt för:
Om du sätter dig på träbänken varje dag eller en gång per år är helt upp till dig. Men om du vill njuta av de hälsofrämjande effekterna som en väluppvärmd bastu sägs ha, så måste du vara en regelbunden användare av den. Forskarna är eniga om att du behöver bada bastu minst 2-3 gånger i veckan, 10-15 minuter åt gången för att få hälsoeffekterna.
HUR OFTA SKA MAN BADA BASTU? Du bör bada bastu 2-3 gånger i veckan för att få full hälsoeffekt. Sitt i bastun cirka 10-15 minuter per gång.
TIPS TILL BASTUBADET – Kom ihåg att ta med dig en handduk att sitta på. Både för din egen skull och av hänsyn till nästa person som ska sitta på bänken.
Utöver den traditionella finska bastun som är cirka 80-90 grader varm och har låg luftfuktighet, så finns det andra typer av bastuupplevelser som påverkar kroppen på olika sätt.
En bastu med inbyggd ljusterapifunktion som påverkar sinnet medan bastuns värme gör kroppen gott. Ljusterapi har en positiv effekt på vintertrötthet och lättare depression.
Denna hybrid mellan en bastu och ett ångbad har samma, om än lite mindre intensiva effekt, som en vanlig bastu. Den är skön om du inte tycker det är viktigt med höga temperaturer och torr luft.
Ångbastun är ofta cirka 60 grader varm och luftfuktigheten är cirka 40 procent högre än i en vanlig bastu.
En infraröd bastu värms upp av infraröda värmekällor som är inbyggda i bastuns väggar. De infraröda strålarna ökar blodcirkulationen, vilket har en lindrande verkan på led- och muskelsmärtor.
Temperaturen är på 40-50 grader.
Här är man i en bastu samtidigt som sinnena stimuleras med aromaterapeutiska oljor. En blandning av vatten och olja hälls på bastustenarna och den aromatiska ångan sprids i luften.
Man kan vifta med en handduk för att fördela ångan i rummet.
Källa: Charlotte Bech Lund, läkare
Artikeln publicerades i I FORM nr 18/2022