Därför är det så hälsosamt att bada bastu

När kölden biter är det skönt att nollställa sinnet och tanka upp kroppen med värme i en bastu. Men det lilla träbeklädda rummet kan mer än bara bidra till välbefinnande. Häng med in i värmen och låt oss undersöka vad som händer i kroppen och vilka effekter bastubad har för din hälsa.

En kvinna sitter i en bastu. Det är bra för såväl psykiskt som fysiskt välmående.

BASTU – Ahhh, det är skönt! Men visste du att bastun också påverkar hjärnan och blodcirkulationen på ett positivt sätt?

© iStock

De flesta förknippar bastu med ett besök i simhallen eller på ett spa. Känslan av total avslappning av den varme kroppen som har fått en paus från vardagens stress är guld värd.

Men om du dyker ner i forskningen av bastuns verkan på kroppen finns det mer att hämta. Listan av möjliga hälsofrämjande effekter är lång. Det kräver bara att du bastar regelbundet. Gärna minst två till tre gånger i veckan. Här kan du se vad du ska bara uppmärksam på för att få den optimala hälsofrämjande effekten av att bada bastu.

1 Vad är en bastu?


På våra breddgrader förknippar de flesta av oss bastu med den finska varianten. Ordet bastu kommer från badstuga. Det är ett träbeklätt rum med en ugn eller aggregat, täckt av sten som håller värmen.

Det är ofta en låg luftfuktighet, på cirka 20 procent, i bastun vilket gör det lättare att stå ut i den höga temperaturen. När man öser vatten på stenarna skapas ånga. Det ger en känsla av en mer intensiv värme, men det gör inte bastun till en ång- bastu som har en luftfuktighet på cirka 80 procent.

2 Hur varmt är det i en bastu?


Temperaturen i en vanlig bastu ligger omkring 80-90 grader.

3 Vad händer i kroppen när vi badar bastu?


Det finns en anledning till varför bastubad i alla tider har varit en omtyckt aktivitet. För det påverkar faktiskt kroppen på flera sätt när vi utsätter den för hög temperatur i bastun. Här är vad som händer i kroppen när vi sitter i en bastu.

  • HJÄRTAT SLÅR SNABBARE
    Medicinsk forskning har visat att bastuvärmen får hjärtat att slå upp emot 50 procent snabbare och pulsen kan stiga från 60–70 slag i minuten till upp mot 110-120 slag i minuten medan du är i bastun.

  • VI SLAPPNAR AV
    Värmen får oss att slappna av både psykiskt och fysiskt. Kroppens muskler slappnar av och lederna blir mjukare och mer smidiga.

  • BLODTRYCKET FALLER
    Värmen får blodkärlen att vidga sig, vilket ger ett bättre blodflöde. Hjärtat behöver inte arbeta lika hårt för att få blodet att pumpa runt i kroppen, och det får blodtrycket att falla.

  • KROPPEN FÖRLORAR VÄTSKA
    Oavsett om du ser svetten rinna på huden eller inte så kan du vara säker på att du gör av med mycket vätska när du befinner dig i en bastu.

4 Hur påverkar bastun din hälsa?


Många hyllar bastun för dess hälsobringande effekter. Men forskningen om bastubadets hälsoeffekter är begränsad. Och i den forskning som har gjorts har man använt relativt få försökspersoner. Forskningsresultaten är därför inte helt säkra. Studierna ger dock en indikation på att bastun är fördelaktigt för en rad kroppsfunktioner och besvär. Det finns alltså mycket som talar för att bastun har en positiv effekt för:

5 Hur ofta ska man bada bastu?


Om du sätter dig på träbänken varje dag eller en gång per år är helt upp till dig. Men om du vill njuta av de hälsofrämjande effekterna som en väluppvärmd bastu sägs ha, så måste du vara en regelbunden användare av den. Forskarna är eniga om att du behöver bada bastu minst 2-3 gånger i veckan, 10-15 minuter åt gången för att få hälsoeffekterna.

Bastu

HUR OFTA SKA MAN BADA BASTU? Du bör bada bastu 2-3 gånger i veckan för att få full hälsoeffekt. Sitt i bastun cirka 10-15 minuter per gång.

© iStock

6 När ska man hålla sig från bastun?


  • Du ska under inga omständigheter bada bastu om du är förkyld, har feber eller migrän eftersom det kan förvärra ditt tillstånd.
  • Har du en hjärtsjukdom, högt blodtryck, en överaktiv sköldkörtel, en njursjukdom eller någon annan kronisk sjukdom bör du fråga en läkare om det är okej att bada bastu innan du går in.
  • Lider du av atopiskt eksem, så kallat barneksem, så håll dig borta från bastun eftersom det kan få eksemet att blossa upp.
  • Ärdumanochien period där du försöker få en kvinna gravid, så välj bort bastubaden eftersom värmen kan försämra spermiekvaliteten.

7 10 tips till bastubadet


Bastu handdukar

TIPS TILL BASTUBADET – Kom ihåg att ta med dig en handduk att sitta på. Både för din egen skull och av hänsyn till nästa person som ska sitta på bänken.

© iStock

8 Flera former av bastu


Utöver den traditionella finska bastun som är cirka 80-90 grader varm och har låg luftfuktighet, så finns det andra typer av bastuupplevelser som påverkar kroppen på olika sätt.

OIika typer av bastu

LJUSTERAPI BASTU

En bastu med inbyggd ljusterapifunktion som påverkar sinnet medan bastuns värme gör kroppen gott. Ljusterapi har en positiv effekt på vintertrötthet och lättare depression.

ÅNGBASTU

Denna hybrid mellan en bastu och ett ångbad har samma, om än lite mindre intensiva effekt, som en vanlig bastu. Den är skön om du inte tycker det är viktigt med höga temperaturer och torr luft.

Ångbastun är ofta cirka 60 grader varm och luftfuktigheten är cirka 40 procent högre än i en vanlig bastu.

INFRARÖD BASTU

En infraröd bastu värms upp av infraröda värmekällor som är inbyggda i bastuns väggar. De infraröda strålarna ökar blodcirkulationen, vilket har en lindrande verkan på led- och muskelsmärtor.

Temperaturen är på 40-50 grader.

AROMATERAPI-BASTU

Här är man i en bastu samtidigt som sinnena stimuleras med aromaterapeutiska oljor. En blandning av vatten och olja hälls på bastustenarna och den aromatiska ångan sprids i luften.

Man kan vifta med en handduk för att fördela ångan i rummet.

Källa: Charlotte Bech Lund, läkare
Artikeln publicerades i I FORM nr 18/2022

    De mest lästa artiklarna just nu
    Förebyggande

    MS – här är 7 vanliga tecken du bör hålla koll på

    Bröd

    Världens nyttigaste och enklaste bananbröd

    Nyttig mat

    RÄKNA UT: Hur många kalorier behöver jag?

    Menyer

    Meny vecka 48, 2021: Gör dig redo för nya favoriträtter

    Dessert

    Snöbollar

    62,8 kcal
    40 minuter
    Motivation till träning

    6 enkla träningsförslag till trötta dagar

    Platt mage

    I FORMs magcamp del 4

    Psykologi

    5 saker som glada kvinnor gör

    Nyttig mat

    Så räknar du om gram till dl

    Träning

    RÄKNA UT: Hur många kalorier förbränning min träning?

    Mer om Förebyggande
    Förebyggande

    Varför har jag ont i magen?

    Förebyggande

    Så här tar du hand om dina tänder hela livet

    Förebyggande

    51-åriga Birgitte lever med multipel skleros: "Allt har ett pris"

    Förebyggande

    MS – här är 7 vanliga tecken du bör hålla koll på

    Förebyggande

    Den bästa behandlingen mot nagelsvamp

    Förebyggande

    Hallux valgus – så här lindrar du smärtorna

    Förebyggande

    Stärk ditt immunförsvar – du får 5 bra tips här

    Förebyggande

    Vad är immunförsvaret – och hur funkar det?

    Förebyggande

    Varför kliar det i min hårbotten?

    Förebyggande

    Nageltrång – vad kan du göra när tån gör ont?

    Newsletter background
    I FORM rekommenderar
    Förebyggande

    Varför kliar det i min hårbotten?

    Psykologi

    Testa dig själv: Är du optimist eller pessimist?

    Om I FORM

    Lätt att leva sunt: I FORMs träningsuniversum och veckomenyer hjälper dig

    Nyttiga recept

    Gör din egen surdeg

    598 kcal
    4-6 dagar
    Platt mage

    Magcamp för nybörjare: Följ det här effektiva programmet och se resultat

    Psykologi

    Depressionstest – är du mer än bara nedstämd?

    Träning

    Här är de 5 mest populära träningsprogrammen

    Träningskläder

    5 DETALJER: Kolla dessa innan du köper vinterlöpartights

    Hälsa

    Övervägar du att skaffa en ljusterapilampa?

    Fitness

    Guide: Lär känna träningsmaskinerna på gymmet