Slingrande blodådror på benen är kanske inte någon favorit. Men ungefär var tredje kvinna får dem. Få goda råd till hur du slipper åderbråck och hur du kan behandla dem.
ÅDERBRÅCK – ett besvär som var tredje kvinna får någon gång i livet.
Du smörjer benen efter duschen och upptäcker några utstående blodådror som slingrar sig upp för ditt ben. Åderbråckn... Jo, dessvärre är det inte bara ett mormorfenomen. Här får du en lektion i åderbråck och vad du kan göra åt dem.
Om det har uppstått några slingrade, utstående blodådror på dina ben så är det åderbråck du har fått. Åderbråck som går under den latinska beteckningen varicer, är vener som har utvidgat sig så de buktar ut under huden. De utbuktande venerna är ofta större än 3-4 mm i diameter.
ÅDERBRÅCK – om trycket på venerna ökas börjar det att utvidga sig och vrida på sig, och det är det som gör att huden buktar ut.
Våra ben är utrustade med vener, vars uppgift är att leda blodet i riktning från benet tillbaka till hjärtat. För att klara denna tur mot tyngdkraften får blodet hjälp av musklerna runt venerna. De “skjuter” blodet tillbaka mot hjärtat. Även de så kallade venklaffarna hjälper till så att bloder inte rinner tillbaka igen. Venklaffarna sitter på insidan av benerna och fungerar som små lock, som bara kan öppnas åt ena hållet, nämligen uppåt mot hjärtat.
Åderbråck uppstår när venklaffarna försvagas och inte stängs ordentligt. Då strömmar lite av blodet igenom de otäta venklaffarna och tillbaka till benet där det ansamlas. Trycket på venerna ökar och de svarar med att utvidga sig och slingra. Åderbråcket har uppstått.
Åderbråck syns oftast på benen där trycket på venerna är störst. De kommer framförallt på insidan av låren, vid ljumsken och på underbenet från knäskålen och neråt.
Det är lite fler kvinnor än män som får åderbråck under livet. Det finns vissa omständigheter som ökar risken för att få åderbråck på benen.
Läs också: Vem får fotvårtor?
30% av alla kvinnor får synliga åderbråck.
Har både eller en av dina föräldrar åderbråck, är sannolikheten förhöjd för att du själv utvecklar dem med åren. Tendensen att få åderbråck är nämligen ärftlig.
Ungefär en tredjedel av alla gravida upplever att det inte bara är magen som växer, utan också venerna. Det beror både på hormoner tidigt i graviditeten och det tryck som fostret skapar på venerna under de sista månaderna innan födseln Men få inte panik om graviditeten ger dig ådriga ben. Hos de flesta går åderbråcken tillbaka av sig själva efteråt.
Väger du mer än vad som är hälsosamt för kroppen kan den extra pressen på venerna utlösa åderbråck.
Det finns de som får åderbråck redan i 20-årsåldern. Men det är vanligare bland äldre. Forskarna vet inte exakt varför. En av teorierna är att vävnaden i venerna blir slappare med åldern, vilket medför att venklaffarna glider ifrån varandra och därför inte kan hålla tätt.
Åderbråck är inte direkt dekorativa, men de är i de allra flesta fall helt harmlösa. Några upplever en tyngd och en trötthetskänsla i benen och vissa får också klåda – ofta människor som har ett stillasittande eller stillastående arbete.
I sällsynta fall kan det uppstå inflammation i de utvidgade venerna. Och har man haft ihållande svullnad i benen i många år kan eksem och sår uppstå i huden. Men det händer bara väldigt få.
Den exakta fysiologiska förklaringen till varför venklaffarna börjar läcka vet inte forskarna. Men om du har sett åderbråck på din pappas eller mammas ben, så kan du vara ganska säker på att få det själv. De flesta får nämligen dåligt fungerade venklaffar i arv. Det leder till åderbråck i de ytliga venerna, och dessa ärftliga venutvidgningar kallas primära åderbråck. Men åderbråck kan också uppstå efter en blodpropp i det djupa vensystemet. Den typen kallas sekundära åderbråck.
Blodproppar i benen syns oftast när man inte har rört på sig under en längre tid, t ex på grund av ett brutet ben eller en lång flygresa. Vid sådana tillfällen förstör blodproppen de djupliggande venerna, och för att avlasta börjar de ytliga venerna att arbeta hårt. De börjar att växa och då får du åderbråck.
Primära åderbråck är minst 50 gånger vanligaste än sekundära åderbråck. Det är viktigt att få diagnosticerat vilken typ du har, eftersom det har stor betydelse för om de kan behandlas eller inte.
LÄS OCKSÅ: Varför får vi vaxproppar?
Det föredragna svaret hade varit att ja, du kan absolut undvika åderbråck bara du följer ett speciellt recept. Men eftersom utbuktningarna på benen hos de allra flesta är ärftliga är det Moder Natur som har kontrollen. Dock finns det saker som kan minska trycket på venerna och som har en viss effekt för hur många utbuktningar du får, och hur tidigt de kommer.
LÄS OCKSÅ: Kärlbristningar – så här förebygger och behandlar du
Stå och sitt inte stilla för länge i taget.
Res dig med jämna mellanrum och gå runt lite så att musklerna aktiveras.
Ta pauser där du håller fötterna högt.
Det gäller framförallt om du måste sitta stilla långa stunder.
Försök att undvika övervikt.
Ju mer du väger, desto större press är det på venerna.
Använd stödstrumpor.
Eller kompressionsstrumpor som de också kallas. De lindrar trötta ben och förebygger svullnader. Det finns dock ingen vetenskaplig dokumentation för att strumporna förhindrar åderbråck.
En bekväm stödstrumpa av 50 procent bambufibrer. Materialet är känt för sin mjukhet och för att absorbera fukt från fötterna så att de hålls torra och fräscha.
Bamboo Compression Stockings från Tenbro, 144 kr.
En kompressionsstrumpa av hampfiber som slitstark, andas bra och är antibakteriell. Strumpan har en extra vaddering runt fotsulan, hälen och fotleden för att förhindra blåsor.
Kompressionsstrumpa från Shin Jardbo, 450 kr.
En lång kompressionsstrumpa till löparen, som avlastar och stimulerar blodcirkulationen under träning. Den halksäkra sulan ger ett bra grepp och förebygger blåsor.
Shin-Tech löparstrumpa med kompression från LiiteGuard, 519 kr.
LÄS OCKSÅ: Guide till kompressionsstrumpor
Ofta hör man att motion kan användas mot åderbråck. Men de kan dessvärre varken springas eller tränas bort. Har du väl fått åderbråck så försvinner de inte utan behandling eller operation. Men all form av rörelse kan dock användas till att undvika att åderbråcken förvärras. Följ därför samma råd som de som gäller för att förebygga åderbråck.
Åderbråck är i de flesta fall helt ofarliga och kräver ingen behandling. Men om du störs av dem, rent estetiskt, så kan du välja att operera bort dem.
Har åderbråcken medfört mer allvarliga besvär som inflammation och sår, så bör du operera oavsett vad du tycker om dem. Rådfråga en läkare som är specialist på kärlkirurgi om vilken typ av åderbråck du har, och vilken behandlingsmetod som är bäst i ditt fall.
Vid sekundära åderbråck som framkallats av en blodpropp är man ofta försiktig med att operera, eftersom det i vissa fall kan riskera att påverka blodcirkulationen negativt.
LÄS OCKSÅ: Kan man ta bort celluliter?
Det finns olika behandlingsformer för åderbråck beroende av vilken typ du har.
En kemisk behandling, som funkar för de flesta typer av åderbråck. Du kan få skleroterapi både i offentlig och privat regi. En skumliknande vätska injiceras i den sjuka venen och får den att skrumpna ihop och blodet leds istället till friska ådror. Venen blir gradvis till ärrvävnad som absorberas av kroppen efter 2-6 månader. Ingreppet tar ungefär en timme och föregår under lokalbedövning. Du kan gå hem direkt efter behandlingen.
De flesta åderbråcken kan tas bort med laserbehandling. Det är en nyare behandlingsform, som besparar dig en kirurgisk operation som alltid medför en risk. Laserbehandling utförs på offentliga sjukhus och privata kliniker. En laserfiber förs in i den åderbråcksdrabbade venen. Värmen från lasern gör att venen krymper ihop och täpps till. Ingreppet tar ungefär en halv till en hel timme och föregår under lokalbedövning. Du kan gå hem samma dag och är återhämtad efter en dags vila.
Vid flebektomi läggs ett litet mikrosnitt där de synliga kärlen sitter, och sedan drar läkaren ut en liten del av blodkärlet och då försvinner de synliga åderbråcken. För att uppnå bästa resultat används denna behandlingsmetod ofta tillsammans med en av de andra metoderna. Det sker under lokalbedövning och ev lugnande medicin. Snitten är 1-2 mm och behövs inte sys utan läker av sig själv.
LÄS OCKSÅ: Akne kan dyka upp hela livet – få hjälp med behandling här
Källor: Nikolaj Eldrup, överläkare på kärlkirugiska avdelningen vid Rigshospitalet, Netdoktor m.fl.
Artikeln publicerades i I FORM nr 4/2022