Kärlbristningar – så här förebygger och behandlar du

Har det dykt upp ytliga blodkärl på dina ben eller i ansiktet, så kanske du är på jakt efter ett sätt att få bort dem på. Den goda nyheten är att det finns saker du kan göra för att bromsa utvecklingen av kärlbristningarna och de kan också behandlas för att tas bort helt.

Ansikte med ytliga blodkärl på kinderna

KÄRLBRISTNINGAR I ANSIKTET När hudens minsta blodkärl brister och kommer upp till hudytan syns de tydligt. Det är som tur är helt ofarligt.

© iStock

Farliga är de som tur är inte. Men de är inte heller särskilt populära, de små ådernäten du kan se på hudytan. Kärlbristningar kan uppstå i både ansiktet och på andra ställen på kroppen. Ärftlighet är en viktig faktor, men det finns också saker du kan göra för att förebygga dem.

De kan också behandlas och tas bort helt om du vill det. Här kan du lära dig mer om fenomenet och få hudläkarens råd.

1 Vad är kärlbristningar?


En kärlbristning är ett tillstånd där kapillärerna – alltså de minsta, tunna blodkärlen i huden – utvidgar sig och kommer längre upp mot hudytan. Då uppstår röda, lila eller blå spindelvävslik- nande mönster på huden. Det kallas också ådernät. Det medicinska namnet är telangiektasi. Kärlbristningar varierar mycket i storlek. De uppträder ofta i ansiktet eller på benen. De gör inte ont, men många stör sig på dem rent kosmetiskt.

Hur uppstår kärlbristningar?

Här visas hur några av kapillärerna – de minsta blodkärlen – har kommit på avvägar och har placerat sig under hudytan i hudlagret epidermis.

2 Varför får man kärlbristningar?


Det finns flera anledningar till att vi får ådernät på huden. Här är de vanligaste orsakerna till kärlbristningar:

1. ARV
Den absolut vanligaste anledningen till kärlbristningar är arv. Om en eller båda dina föräldrar har kärlbristningar är sannolikheten för att du också får dem relativt stor.

2. ÅLDER
Med åldern producerar vi mindre kollagen, och därmed blir våra blodkärl mindre elastiska, så de får svårare att motstå tryck. Därför får de flesta människor små kärlbristningar när de blir äldre.

3. HORMONER
Under en graviditet ökar mängden av hormonet progesteron. Det gör blodkärlens väggar skörare så att de lättare utvidgar sig. Hormonförändringar i pubertet och klimakterie kan också påverka.

4. VÄDER OCH VIND
Sol, vind och kyla är hårt för huden. Och det bryter ner kollagen, vilket gör blodkärlen mer porösa och det är då kärlbristningarna uppstår.

5. SJUKDOMAR
Rosacea är ett inflammationstillstånd i huden i ansiktet som kan utvidga de små blodkärlen. Högt blodtryck, övervikt, diabetes och bindvävssjukdomar som artros som påverkar immunförsvaret i huden, kan också leda till kärlbristningar.

6. SLITAGE OG SKADOR
Hårda skrubbar och koncentrerad kemisk peeling irriterar huden och belastar kapillärerna, så att kärlbristningar uppstår. Dagligt tryck från glasögon på näsan har samma effekt.

7. ALKOHOL OCH CIGARETTER
Ett högt intag av alkohol höjer blodtrycket, vilket kan utvidga blodkärlens väggar. Rökning har samma effekt, eftersom det försämrar blodcirkulationen och minskar bildandet av kollagen.

3 Hur tar man bort kärlbristningar?


Om du känner dig hämmad av ytliga blodkärl kan du kamouflera eller försöka ta bort dem. Behandlingsmetoderna mot ytliga blodkärl är laser, skleroterapi och kamouflering.

Kvinna får laser mot ytliga blodkärl

LASER

För att ta bort de små och fina kärlbristningarna kan man använda laser. Den metoden funkar också för att lindra rosacea. Ett högenergiljus riktas mot området. Lasern bränner kärlväggen så att blodkärlet faller ihop och stänger sig.

Laserbehandling har under de senaste åren blivit väldigt vanligt, bland annat för att risken för ärrbildning vid den typen av ingrepp är ganska liten. Ingreppet sker hos hudläkare och på privata kliniker och du behöver betala för det själv eftersom det är en kosmetisk behandling.

  • Det kostar från cirka 2.000 kr per laserbehandling, beroende på områdets storlek.

SKLEROTERAPI

Skleroterapi är en behandlingsmetod som är bäst lämpad för kärlbristningar på benen. Metoden går ut på att ett läkemedel som heter Aethoxysklerol injiceras i kärlen som har brustit. Injektionsvätskan gör att kärlens väggar klibbar ihop och därmed successivt bleknar av. Därmed försvinner också den synliga kärlbristningen. Under behandlingen kan du uppleva viss sveda och mindre smärta, men dessa symptom är övergående. Man kan behöva göra flera på varandra följande behandlingar för att kärlbristningarna ska försvinna helt.

Behandlingen utförs på sjukhus och hos privata skönhetskliniker.

  • Priset per behandling ligger på cirka 3.700 kronor, beroende på områdets storlek.

KAMOUFLERING

Många vill undvika ingrepp och nöjer sig med att täcka kärlbristningarna med smink. Det är en bra strategi, särskilt om du inte plågas särskilt mycket av ådernäten. Men för att få ett bra resultat är det viktigt att ha lite färgteori i bagaget när du ska välja en täckande produkt.

Vill du kamouflera en röd fläck ska du använda komplementfärgen till röd – alltså den färg som står i störst kontrast till röd. Det är grön. De rödaktiga kärlbristningarna täcks därför bäst med en concealer eller foundation som har en grön underton. Har dina kärlbristningar en mer blåaktig eller lila ton så kamoufleras de mest effektivt med smink som har en gul eller persikofärgad nyans.

  • RÖDAKTIGA BLODKÄRL
    Flytande concealer med grönt pigment som neutraliserar och täcker de kärlbristningar som har en röd nyans.

  • MINDRE, BLÅAKTIGA BLODKÄRL
    Concealerstift i en gul nyans är bra på att täcka blåaktiga och lila kärlbristningar. Den är lätt att applicera och tonas ut med en fingerspets.

4 Hur förebygger man kärlbristningar?


Det är svårt att helt undvika kärlbristningar, om du är ärftligt disponerad för att få dem. Men det finns flera råd du kan följa för att minska kärlbristningar och skjuta upp tiden för deras ankomst. Här ser du vad du kan göra:

  • Se upp för solen
    Du kan minska risken för kärlbristningar – framförallt de som uppstår i ansiktet – genom att undvika solskador. Använd solkräm med hög faktor, ha på dig solhatt och sitt i skuggan när solen står högt på himlen på sommaren.

  • Packa in huden
    När kylan biter, så välj en fetare kräm än annars så att huden är skyddad mot frost och hårda vindar.

  • Var skonsam
    Hårdhänt behandling av huden kan provocera fram kärlbristningar. Välj därför en mild kemisk peeling istället för en grov skrubb och låt bli att gnugga på känslig hy.

  • Sänk värmen
    Att tvätta sig i för varmt vatten kan belasta huden och de små kapillärerna. Använd istället ljummet eller svalt vatten.

  • Fimpa, och låt bli vinet
    Alkohol ökar risken för kärlbristningar eftersom den höjer blodtrycket så att blodkärlen utvidgas. Låt därför vinet stå och skippa cigaretterna, som försvagar dina blodkärl.

5 Är kärlbristningar farligt?


Det kan vara så att du är trött på att din hy har fått ådernät. Och om de sitter i ansiktet är du kanske redo att gå ganska långt för att täcka över dem. Men du kan trösta dig med att det inte är något farligt att ha kärlbristningar. Så du behöver inte söka vård för dem.

6 Är kärlbristningar och rosacea samma sak?


Nej, rosacea och kärlbristningar är inte samma sak. Men man kan säga att kärlbristningar är en följd av rosacea. Hudsjukdomen rosacea är ett kroniskt och inflammatoriskt tillstånd som ger små inflammerade knottror i ansiktet. Rosacea gör också att blodkärlen expanderar, vilket orsakar rodnad och kärlbristningar.

Rosacea

Kärlbristningar

7 Vad är skillnaden mellan åderbråck och kärlbristningar?


Både åderbråck och kärlbristningar/ytliga blodkärl beror på att blodkärlen utvidgas. Men där slutar likheterna. Kärlbristningar sker i de millimetertunna kapillärerna nära överhuden. De utvidgar sig och skapar tunna streck i huden, som i övrigt förblir slät.

Ett åderbråck däremot är en expansion av en av de större och djupare blodådrorna på benen. Det medför att hudytan buktar ut. Åderbråck ökar risken för blodproppar, medan kärlbristningar är helt ofarligt.

Ben med åderbråck

ÅDERBRÅCK PÅ BEN – Åderbråck kommer från blodådror som ligger djupare än de ytliga blodkärlen

© iStock

Källa: Jørgen Esmann, specialistläkare i hudsjukdomar
Artikeln publicerades i I FORM nr 01/2023

    Newsletter background