Problem tenderar att bli större när vi vaknar till på natten och börjar älta dem. Det är din hjärna som spelar dig ett spratt.
TANKAR PÅ NATTEN är bara tankar. Tro inte nödvändigtvis på dem – de ofta är mer negativa än verkligheten.
Det finns inget värre än att ligga sömnlös på natten och fundera över ett till synes olösligt problem.
"De saker vi inte har kunnat lösa på dagen dyker upp på natten. Pling! Vi vaknar upp. Då tror vi att vi är pigga och vakna och kan vara rationella. Glöm det. Det kan vi inte", säger psykologen Helle Hermansen.
Grubblerier kan göra saker och ting värre.
När vi väljer nattens vakna timmar för att gå till botten med något svårt eller lösa ett problem blir resultatet ofta ett annat.
"Vi blir bara överväldigade av negativa känslor, ångest och oro, och då kan vi inte sova", säger psykologen Helle Hermansen.
Läs också: Metakognitiv terapi: Lär dig att släppa oron
Förutom att du är lugnare på natten och inte blir distraherad av dina tankar, finns det ett särskilt skäl till att problem som uppstår på natten får mer uppmärksamhet än problem som uppstår på dagen.
Det är inte dig det är fel på. Det är bara din hjärna som inte är helt vaken.
"Vad som händer är att området kring frontalloberna inte är 'påslaget'. Denna del av hjärnan ansvarar för planering, samordning och överblick, vilket är en förutsättning för ett mer logiskt tänkande", förklarar psykologen.
Det är som en symfoniorkester utan alla horn som spelar. Det kommer visserligen musik ur den, men bara i en bristfällig version.
På samma sätt jobbar hjärnan för att hitta lösningar utifrån de förmågor den har till sitt förfogande.
"Det vi tänker med på natten är vår emotionella hjärna, främst det limbiska systemet, som styr det känslomässiga. Det kommer alltid att vara baserat på rädsla snarare än på det rationella", säger Helle Hermansen.
Om du till exempel ligger vaken klockan två på natten och föreställer dig en arbetsuppgift, kommer den emotionella hjärnan omedelbart att tänka: "Vad är det värsta som kan hända? Jag kommer att få sparken.
Men om du tänker på uppgiften under dagen kommer du att ha ett mer systematiskt förhållningssätt och tänka: "Vad är uppgiftens omfattning? Hur mycket tid har jag på mig? Vad ska jag göra först?".
"När omdömeslagret i hjärnan är borta tror man på sina känslor. Det är lätt att hamna i ett negativt tänkande, som när man är deprimerad, och utmaningar kan växa sig mycket större än de egentligen är."— Helle Hermansen, psykolog
På lång sikt kan nattliga grubblerier leda till sömnproblem, och med dem kommer en ökad risk för demens och psykisk sjukdom.
Läs också: Hur mycket djupsömn behöver du
Innan du vill skilja dig från din partner, säga upp dig från jobbet och i största allmänhet fly från allt, vädjar psykologen att du väntar med att dra slutsatser till morgonen.
"Botemedlet är att sluta tänka på natten, men det är lättare sagt än gjort. Men man måste inse att man inte kan lösa problem vid den tiden på dygnet. Lösningen brukar dyka upp under dagen", avslutar hon.
Du kan läsa hennes råd för hur man ska göra med snurrande tankar om natten här.
● Sitter längst fram i storhjärnan.
● Har hand om medvetet tänkande, planering och organisation.
● Gör det möjligt för oss att bedöma situationer, göra upp planer och lösa uppgifter.
● Sitter i det limbiska systemet i storhjärnan..
● Särskilt viktig för bearbetningen av känslor.
● Härifrån sänds signaler till andra delar av hjärnan för att producera t ex adrenalin vid fara.
KÄLLA: Helle Hermansen, psykolog