Symptomen uppträder gradvis, och många människor lever med odiagnostiserad diabetes. Kontrollera om du tillhör riskgruppen.
HAR DU SYMTOM PÅ DIABETES TYP 2? Om du kan svara ja på en eller flera riskfaktorer, gå till läkaren och låt mäta ditt blodsocker. Ju tidigare sjukdomen upptäcks, desto bättre.
Drygt 450 000 lever med diabetes typ 2 i Sverige. Och 150 000–200 000 personer har diabetes typ 2 utan att veta om det. Detta kan vara livsfarligt, eftersom diabetes kan leda till allvarliga komplikationer.
Läs mer om riskfaktorer och symptom på diabetes typ 2 i den här artikeln. Risken ökar avsevärt om det finns diabetes i din närmaste familj och du har en ohälsosam livsstil.
Läs om diabetes typ 2: På 6 veckor sänkte Ann Lena sitt blodsocker
Diabetes typ 2 utvecklas långsamt under många år, vilket är anledningen till att symptomen vanligtvis uppträder gradvis, lite i taget.
Detta kan göra det lätt att förbise tecknen och missta dem för exempelvis ålderdom eller allmän trötthet och obehag.
Trötthet och törst är bara några av de små tecken som tyder på att du kan ha diabetes.
DIN LIVSSTIL – spelar en viktig roll för om du utvecklar diabetes typ 2. I många fall kan sjukdomen därför förebyggas genom en hälsosam och aktiv livsstil.
DINA GENER – spelar en ännu större roll för om du utvecklar sjukdomen eller inte. Diabetes är ärftligt. Om du har en hög risk på grund av ärftlighet kommer en hälsosam livsstil förmodligen bara att fördröja sjukdomens uppkomst, inte förhindra den helt.
Se nedan för skillnaden mellan att ha sjukdomen i din närmaste familj och att inte ha den. Kolla också in alla andra riskfaktorer i rutan nedan.
Ja, i många fall kan du förebygga diabetes typ 2 genom att leva ett hälsosamt och aktivt liv. Läs mer om detta här.
Om du har en hög risk på grund av ärftlighet kommer en hälsosam livsstil dock troligen bara att fördröja sjukdomens uppkomst.
Behandlingen av diabetes typ 2 består vanligtvis av både medicinering och livsstilsförändringar. En stor del av behandlingen är därför upp till dig själv i form av en hälsosammare kost och mer motion.
Om din läkare beslutar att du behöver medicinering är det ofta metformin, som sänker blodsockernivån. Metformin tas i tablettform.
Andra typer av medicinering inkluderar SGLT-2-hämmare (tabletter) eller GLP-1-receptoragonister (vanligtvis injektioner) såsom Ozempic.
Vissa patienter behöver också medicinering för att sänka blodtrycket och/eller kolesterolnivån. Alla behöver inte medicinering.
Om din diabetes typ 2 inte behandlas ökar risken för allvarliga komplikationer.
Läs mer här: Kan man bli av med diabetes typ 2?
FULLKORN, FRUKT OCH GRÖNSAKER – är tre viktiga fokusområden i en hälsosam kost som förebygger livsstilssjukdomar.
Följ de officiella kostråden:
Om du behöver hjälp med att komma igång med hälsosam kost kan du följa I FORMs kostprogram "Ät hälsosamt för alltid"
Om du behöver gå ner i vikt rekommenderar vi att du provar I FORMs effektiva kostprogram, som garanterar viktminskning.
MOTION ÄR VIKTIGT för att hålla dig frisk och i form. Löpning är bra, men det är även till exempel raska promenader, cykling och simning.
I allmänhet rekommenderar Folkhälsomyndigheten, att du är fysiskt aktiv minst 30 minuter varje dag. Rekommendationerna omfattar både måttlig och högintensiv aktivitet samt styrketräning.
Välj en träningsform som du tycker om. Annars kommer du troligen inte att fortsätta träna på lång sikt.
Hitta en nivå och träningsform som passar dina fysiska förmågor. Om du till exempel har dåliga knän är löpning kanske inte det bästa valet. Istället kan du promenera, cykla eller simma.
I FORM har ett brett utbud av träningsprogram för dig som vill börja träna. Nedan hittar du våra populära program för promenader, löpning och styrketräning.
Först är det viktigt att förstå vad som generellt händer i en frisk kropp när du har ätit en måltid och din kropp börjar smälta maten.
Den låga insulinkänsligheten i cellerna utlöser en annan olycklig utveckling.
Vid båda sjukdomarna fungerar inte kroppens insulinmekanism som den ska.
Vissa symptom är desamma, men i övrigt finns det många skillnader. Det gäller vem som drabbas, varför och vad som händer i kroppen.
Se de specifika skillnaderna i tabellen nedan och läs mer om typ 1 här.
| DIABETES TYP 1 | DIABETES TYP 2 | |
|---|---|---|
| Typ | En kronisk autoimmun sjukdom. | En kronisk sjukdom. |
| Orsak | Orsaken har ännu inte fastställts. | Kan orsakas av ärftlighet, fetma, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. |
| Vad händer i kroppen | Cellerna i bukspottkörteln är skadade och kan inte producera det viktiga hormonet insulin. Detta leder till konstant förhöjda blodsockernivåer. | Kroppens celler är mindre känsliga för insulin, som därför inte kan transportera tillräckligt med glukos från blodet till cellerna. Blodsockret stiger och bukspottkörteln försöker kompensera genom att producera ännu mer insulin. |
| Symtom | Symtomen uppträder ganska snabbt. De vanligaste är: ökad urinträngning, ökad törst, trötthet, oförklarlig viktminskning, hunger, synstörningar och medvetslöshet. | Symtomen uppträder gradvis och kan därför vara lätta att förbise. De vanligaste är: frekvent urinering, ökad törst, trötthet, klåda (särskilt i ljumsken på grund av svamp), illamående, sensoriska störningar, synstörningar, långsam sårläkning, frekventa infektioner och försämrad hälsa. |
| Diagnostisering | Genom ett blodprov hos din läkare. Detta mäter ditt fastande blodsockervärde. Om ditt blodsockervärde är 7,0 mmol/mol eller högre har du typ 1-diabetes. | Genom ett blodprov hos din läkare. Detta mäter ditt långsiktiga blodsocker (HbA1c). Om ditt HbA1c-värde mäts två gånger till 48 mmol/mol har du typ 2-diabetes. |
| Behandling | Varje dag måste insulin tillföras kroppen via injektioner eller en insulinpump. | En hälsosam livsstil, eventuellt i kombination med tabletter eller insulininjektioner. |
| Förebyggande åtgärder | Såvitt vi vet kan det inte förhindras. | Kan ofta förebyggas – eller fördröjas – genom en hälsosam livsstil. |
| Vem drabbas? | Hälften är under 30 år gamla. | Oftast vuxna eller äldre personer med en ohälsosam livsstil. |
Läkaren diagnostiserar diabetes typ 2 genom att ta ett blodprov och mäta ditt så kallade långtidssocker (HbA1c). Detta visar ett genomsnittligt värde för ditt blodsocker under de senaste två till tre månaderna.
Ett högt värde är ett tecken på att det finns ett problem med din kropps insulinmekanism. Din kropp använder insulin för att stabilisera ditt blodsocker.
Om ditt långsiktiga blodsocker är 48 mmol/mol eller högre kan din läkare diagnostisera diabetes typ 2. Om värdet ligger mellan 42 och 48 mmol/mol indikerar detta att du har prediabetes och därför löper risk att utveckla sjukdomen.
I verkligheten krävs två tester på olika dagar för att säkerställa att diagnosen är korrekt.
Drygt 450 000 lever med diabetes typ 2 i Sverige. Totalt så lever cirka 5% av Sveriges befolkning med diabetes varav cirka 90% av dessa har diabetes typ 2. Många har dessutom sjukdomen utan att veta om det.
KÄLLA: Svenska diabetesförbundet
I Sverige beräknas cirka 1,5 miljoner människor ha ett förstadium till diabetes typ 2, även kallat prediabetes. Detta innebär att deras blodsockernivåer är förhöjda men inte tillräckligt höga för att klassas som fullt utvecklad diabetes, vilket medför en stor risk att senare utveckla sjukdomen.
TYP 2-DIABETES ÄR UTAN TVEKAN DEN VANLIGASTE FORMEN AV DIABETES. Cirka 89 av 100 diabetespatienter har diabetes typ 2 (rött), medan 9 har typ 1 (orange). De återstående två drabbas av andra former av diabetes (gult).
Om du inte behandlar din diabetes typ 2 ökar risken för allvarliga komplikationer. Det beror på att kroppens små blodkärl och nervbanor skadas när du har höga blodsockernivåer under en längre tid.
Detta kan leda till sjukdomar i ögon, nerver, njurar och fötter samt hjärt-kärlsystemet.
Ju tidigare diabetes typ 2 upptäcks och du påbörjar behandling, desto bättre kan du förebygga komplikationer.
Det är viktigt att gå på regelbundna kontroller hos din läkare och hålla koll på din vikt och blodtryck. Om du gör detta – i kombination med en hälsosam livsstil – kan du enkelt leva ett bra liv med kontrollerad diabetes typ 2.
Det korta svaret är nej – eftersom man inte dör av diabetes typ 2. Man kan dock dö av de allvarliga komplikationer som följer i spåren av diabetes.
Detta gäller inte minst hjärt-kärlsjukdomar, som är den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Enligt Hjärt-lungfonden dör cirka 30 000 svenskar varje år av hjärt-kärlsjukdomar.