En blodpropp i benet kan sitta på olika ställen – och platsen avgör hur farlig den är. Se vilka symptom du behöver reagera på.
SYMPTOMEN på en blodpropp i benet är mycket olika. Hos vissa blir benet rött, svullet och ömt.
När man talar om blodpropp i benet är det viktigt att skilja mellan blodpropp i artärerna och i venerna, eftersom det är två helt olika sjukdomar.
Den senare är mycket vanligare och kan drabba oss så tidigt som i 20-årsåldern.
Läs även: Dessa sjukdomar kan bekämpas med motion
Artärerna är de blodkärl som transporterar syresatt blod från hjärtat till exempelvis benet. Blodproppar i dem uppstår nästan alltid till följd av åderförkalkning. eller åderförfettning som det också kallas. Denna typ av blodpropp drabbar främst personer över 65 år.
Venerna, å andra sidan, är de blodkärl som transporterar det syrefattiga blodet tillbaka till hjärtat. Blodproppar kan uppstå i både de ytliga venerna (även känt som ytliga blodproppar eller ytlig flebit) och de djupa venerna (även känt som djup ventrombos).
En blodpropp kan uppstå om blodet av en eller annan anledning inte flödar med samma hastighet som normalt. Om det är för stilla inuti kärlet finns det en ökad risk för att en del av blodet koagulerar och bildar en propp som blockerar blodådran. När detta händer kan blodet inte passera, utan måste hitta andra vägar ut ur benet – via små vener.
PÅ ÅDERN Till höger har en blodpropp fastnat och orsakat minskad blodcirkulation. Om blodproppen expanderar kan den blockera artären helt.
Om du får en blodpropp i benet kommer du vanligtvis att uppleva de symptom du ser nedan. Svullna ben är ett typiskt symptom, och här är det kritiskt att svullnaden inte försvinner igen.
Vissa av oss är benägna att få svullna ben – till exempel när det är varmt – men om svullnaden inte försvinner, och om du också upplever andra symptom, bör du misstänka en blodpropp.
Som nämnts ovan kan en venös blodpropp uppstå i de ytliga venerna (de som ligger nära huden) och i de djupa venerna.
Om du får en blodpropp i de ytliga venerna är du sällan osäker. Här ser du tydligt en ven som är hård och sticker ut från huden. Huden runt den utstickande venen är vanligtvis röd och ibland varm. Ofta finns det lokal ömhet och svullnad.
DEN FRAMTRÄDANDE VENEN kan tydligt ses på bilderna ovan, som båda visar ytliga blodproppar. Som bilderna också illustrerar kan de variera mycket i utseende.
Om du har en blodpropp i de djupa venerna (djup ventrombos) är symptomen något annorlunda. Här upplever de flesta en ömhet eller smärta djupt i benet som blir värre vid fysisk aktivitet. Benet kommer förmodligen att svullna, bli rött, varmt och spänt.
Du bör kontakta vårdcentralen eller din läkare om du upplever att ditt ben plötsligt:
Ovanstående är symptom på en blodpropp i de djupa venerna. Det är ett allvarligt tillstånd som alltid bör leda till läkarvård. Det är dock inte livshotande och du behöver inte ringa 112.
Ytliga blodproppar är vanligtvis ofarliga. Tillståndet kallas även ytlig flebit och går ofta över av sig självt utan behandling. Det finns dock en risk att blodproppen sprider sig till de djupa venerna, och det kan därför vara klokt att söka läkarvård om du upplever:
Vilka symptom du upplever varierar – och även hur benet ser ut skiljer sig åt. Det finns exempel på personer med djup ventrombos som praktiskt taget inte har några symptom.
De flesta upplever dock att benet plötsligt beter sig som nedan.
EN YTLIG BLODPROPP är svår att missa eftersom den drabbade venen sticker ut tydligt från huden.
EN BLODPROPP i de djupa venerna visar sig vanligtvis som svullnad, smärta, rodnad och värme i ett av dina ben.
En blodpropp i de stora, djupa venerna är som att stänga av motorvägen – alla andra vägar runt omkring blir överbelastade vilket gör att benet svullnar.— Nikolaj Eldrup, överläkare vid avdelningen för kärlkirurgi vid Rigshospitalet
En djup ventrombos uppstår när blodet koagulerar till följd av att man står för stilla. Vissa av oss har ärftliga faktorer som ökar risken för detta, men oftast orsakas det av immobilisering – att sitta eller ligga ner för länge. En blodpropp i de djupa venerna i benet uppstår därför vanligtvis i följande situationer:
Du kanske känner någon som har drabbats av blodpropp på en flygresa – det händer relativt ofta. Men det kan lika gärna hända på en längre resa med bil eller buss. När vi sitter ner i många timmar finns det risk för att blodet blir för stillastående.
Om du är sjuk i t.ex. lunginflammation eller influensa ligger du förmodligen mycket på soffan. Detta ökar risken för blodpropp eftersom blodet flyter långsammare.
Läs också: Testa en immunvänlig vecka
Det finns också en risk för blodpropp om du är sängliggande efter en operation – särskilt om operationen beror på ett brutet ben, eftersom du naturligtvis kommer att ha svårt att resa dig upp och gå.
När barnet ligger i bäckenet trycker det på venerna och kan göra det svårt för blodet att flöda. Den förändrade hormonbalansen spelar också en roll för gravida kvinnors ökade risk att utveckla en blodpropp i ett ben eller i bäckenet.
Läs också: Gravid vecka för vecka – vad händer med dig och ditt foster
När du tar p-piller påverkar hormonerna i p-pillren blodets förmåga att koagulera. Det finns olika generationer av p-piller, och vissa är mindre benägna att orsaka blodproppar än andra. Om du behöver p-piller, prata med en barnmorska om vilka som är bäst för dig.
Åderbråck är den vanligaste orsaken till ytliga blodproppar, vilket du kan läsa mer om här.
En ytlig blodpropp är lätt att känna igen eftersom man tydligt kan se den framträdande hårda venen.
Detta är inte fallet om du går till läkaren med en misstänkt djup ventrombos. Då krävs en grundligare undersökning, där läkaren börjar med att fråga dig om vad du har gjort och vilka besvär du har. Baserat på dina svar och efter en fysisk undersökning av benet bedömer han eller hon sannolikheten för en blodpropp.
Om läkaren misstänker en blodpropp kommer du till en början att få ta blodprover. Beroende på vad de visar kan det också vara relevant att göra en ultraljudsundersökning av benet, som kan visa om det faktiskt finns en blodpropp.
Visste du att... ... yngre kvinnor löper större risk att få en blodpropp i benet än män i samma ålder? Om vi tittar på den lite äldre delen av befolkningen är det tvärtom - männen är överrepresenterade i statistiken.
Vid ytliga blodproppar behövs behandling bara i vissa fall, eftersom de vanligtvis är ofarliga.
Blodproppar i de djupa venerna måste dock alltid behandlas, och lyckligtvis finns det effektiva metoder. För de flesta människor består behandlingen av följande tre delar:
Ytliga blodproppar är relativt ofarliga och behandlas vanligtvis endast om läkaren bedömer att det finns en risk för att de sprider sig till de djupa venerna.
En blodpropp i de djupa venerna kan vara farlig. Det beror på att en del av blodproppen kan lossna och följa med blodflödet upp till hjärtat och vidare till lungorna, där den kan fastna.
Om detta händer får du plötsligt en blodpropp i lungan – även känt som en lungemboli – och det kan orsaka allvarliga andningsproblem. Detta är ett av skälen till att djup ventrombos alltid ska behandlas.
RISKEN med en blodpropp i benet är att en del av den lossnar och letar sig till lungorna.
Det finns ytterligare en anledning till att djup ventrombos kräver behandling. Efter en blodpropp finns det risk för att man utvecklar ett så kallat posttrombotiskt syndrom, där de djupa venerna inte längre fungerar som de ska.
Klaffarna som normalt låter blodet flöda tillbaka till hjärtat fungerar helt enkelt inte, vilket skapar ett permanent förhöjt tryck i venerna som kan orsaka kronisk svullnad, hudförändringar och sår.
I vissa fall hittar man aldrig orsaken till djup ventrombos. I andra fall är blodproppar svåra att förebygga utan medicinsk hjälp eftersom man har en genetisk benägenhet att bilda dem. Det finns dock tre mycket specifika tips du kan följa när du reser som minskar risken för att få en blodpropp i de djupa venerna i benet.
Använd stödstrumpor vid resor som varar mer än fyra timmar – vi talar inte bara om flygresor – om du reser med bil eller buss är det lika relevant.
Se till att du får i dig vätska om du sitter ner mycket. Det är en dålig idé att luta sig tillbaka och sova hela vägen från Arlanda till Thailand.
Rör på dig så mycket du kan. Ta det yttersta sätet på planet och res dig upp, eller gör enkla venpumpningsövningar där du lutar fötterna och använder musklerna på baksidan av benet. Gör detta fem minuter varje timme.
STÖDSTRUMPOR bör ingå i handbagaget på alla flygningar (eller andra resor) som varar mer än fyra timmar.
Ja, det finns ett samband mellan åderbråck och ytliga blodproppar – men inte blodproppar i de djupa venerna.
En åderbråcksåder är en utvidgad ven. När blodet rinner till åderbråcksådern är det som en flod som rinner ut i en sjö – eftersom det plötsligt finns mer utrymme, rinner blodet inte lika snabbt. Det är därför mer stillastående här än i de andra venerna.
Läs även: Kärlbristningar – hur man förebygger och behandlar dem
Om det samtidigt uppstår en liten skada på kärlväggen, kommer blod att strömma in och försöka reparera skadan, och då kan en blodpropp bildas. Om du upprepade gånger upplever ytliga blodproppar i dina åderbråck, är det rekommenderat att ta bort åderbråcken.
Även om åderbråck är den främsta orsaken till ytliga blodproppar, betyder det inte att du nödvändigtvis får blodproppar bara för att du har åderbråck. De allra flesta av oss som har åderbråck på benen får aldrig blodproppar i dem.
Svaret beror på din ålder och orsaken till blodproppen. Om den var "provocerad" – dvs du fick den under en flygning eller efter en operation – finns det en uppenbar förklaring, och om du inte har haft en ny blodpropp inom sex månader är risken för att det ska hända igen liten.
Om det däremot inte finns någon uppenbar förklaring till blodproppen erbjuds du ofta förebyggande behandling med blodförtunnande läkemedel. Detsamma gäller om du är under 50 år och det visar sig att du har en ökad benägenhet att bilda blodproppar – du kommer att rekommenderas permanent blodförtunnande medicinering.
Oavsett hur gammal du är bör du från och med nu vara extra uppmärksam på om ditt ben svullnar.
KÄLLA: Nikolaj Eldrup, överläkare vid avdelningen för kärlkirurgi på Rigshospitalet