Det kan klia som tusan, göra dig röd och fläckig och ibland dyka upp långt efter att du har varit ute i solen. Lär dig mer om denna typ av utslag.
SOLEKSEM ska inte förväxlas med en solbränna, som kan vara ganska allvarlig.
Ahh ... solen tittar äntligen fram och det enda du vill är att komma ut och njuta av de varma strålarna.
För vissa av oss blir dock glädjen snabbt förstörd eftersom solen kan ha en riktigt irriterande följeslagare - nämligen soleksem.
Som en oinbjuden gäst dyker det upp även om du inte har varit ute i solen särskilt länge.
Men varför uppstår soleksem? Varför är det bara vissa av oss som får det? Och är det farligt?
Svaren på dessa frågor hittar du här, där vi också berättar hur du kan förebygga dessa irriterande utslag – och vad du ska göra när skadan är skedd.
Experten bakom artikeln är Cæcilie Bachdal Johansen, som är läkare och doktor i dermatologi.
Soleksem är ett utslag som en del människor får efter att ha varit ute i solen. Det behöver inte nödvändigtvis vara mycket sol.
Eksemet är knepigt eftersom det kan uppträda några timmar efter solexponering, men det kan också ta flera dagar att uppträda.
Det uppträder vanligtvis under vårmånaderna och försommaren när huden inte har sett solen på många månader. Därför är det till exempel mycket vanligare i Skandinavien än i Sydeuropa.
Soleksem kallas också polymorft ljusutslag. Polymorf betyder mångformig, så namnet återspeglar det faktum att utslagen kan se ut på många olika sätt.
Solorsakat eksem kan se ut på många olika sätt – och det behöver inte alls se ut som eksem.
Vanligtvis blir dock huden röd och du får knottror, små blåsor (vesiklar) eller röda fläckar. Det kan också klia ordentligt.
"Det läkarna tittar efter är om utslagen finns i de områden där du exponeras för solen – till exempel på bröstkorgen. Vanligtvis är kanten inte helt skarp eftersom det kan sprida sig. Soleksem uppstår sällan i ansiktet och på händerna, där huden utsätts för solljus året runt", säger Cæcilie Bachdal Johansen.
Även om soleksem kan se väldigt olika ut från person till person, är det alltid samma typ av utslag som uppträder hos den enskilda individen.
UTSLAGEN här är ett typiskt exempel på soleksem – precis som platsen.
"Man ska inte förväxla soleksem med solbränna, för en solbränna kan till en början se ut som soleksem med röda knottror, svullen hud och små blåsor, men det utvecklas till blåsor och sedan fjällar huden."— Cæcilie Bachdal Johansen, läkare och doktor i dermatologi
Soleksem är en allergisk reaktion i huden.
Hos vissa av oss bildas så kallade antigener (ämnen som kroppen uppfattar som främmande) i huden när den utsätts för solljus. Experterna vet inte exakt vad dessa antigener är, men de skapar en överreaktion i immunsystemet, vilket leder till allergier.
Det är oftast UVA-strålarna som utlöser utslagen, så om du är benägen att få soleksem är det speciellt viktigt att din solskyddskräm också skyddar mot UVA-strålar (läs mer i avsnittet här).
"Vi vet också att det finns en viss ärftlighet eftersom vi vet att personer som får soleksem också har en familjehistoria med soleksem", säger Cæcilie Bachdal Johansen.
Eksemet blir vanligtvis bättre under sommaren, men för många kommer det tillbaka igen följande vår. Vanligtvis plågas man av det under ett antal år innan det avtar.
Naturligtvis är det bäst om du kan förhindra att utslagen överhuvudtaget uppstår – det kan du läsa om här.
Men om du redan har fått soleksem är det viktigaste att du kommer bort från solen. Innan du börjar använda krämer och piller bör du få en läkarbedömning kring om det faktiskt är soleksem eller någon annan typ av utslag.
Om läkaren tror att det är solutlöst eksem kommer hen förmodligen att rekommendera:
Som nämnts är soleksem en allergisk reaktion i huden, vilket är anledningen till att antihistaminer vanligtvis ingår i behandlingen.
Medicinen motverkar effekten av histamin, som är det ämne som frigörs i kroppen och som orsakar klåda och utslag när man lider av allergi (och därmed soleksem).
Hormonerna kallas även steroider, och binjurebarkshormonsalva är tillsammans med antihistaminer den vanligaste behandlingen av soleksem.
Hormonerna hämmar kroppens immunreaktioner och därmed utslagen, som orsakas av en överreaktion av immunförsvaret.
Vi vet att risken för att utveckla hudcancer ökar med mängden UV-strålning och antalet brännskador av solen som man utsätts för.
Men soleksem ska inte jämföras med solbränna – det är två helt olika saker, och även om soleksem är irriterande är det som tur är ofarligt.
Och utslagen leder inte heller till en ökad risk för att utveckla hudcancer.
Här måste vi ta itu med de tre S:en, som du förmodligen redan känner till:
Om du har soleksem är det särskilt viktigt att du håller dig i skuggan mellan kl 12–15, när UV-indexet är 3 eller mer. Om du bor i varmare klimat bör du söka skugga redan från kl 11:00.
Låt den bredbrättade solhatten vara din bästa vän. Den skyddar bra – liksom långärmade skjortor och långbyxor i tätt vävt mörkt tyg.
Alternativt kan du överväga UV-kläder, som du kanske känner igen från badkläder för barn.
Din solkräm ska ha brett spektrum, vilket innebär att den även skyddar mot UVA-strålar. Det är dessa som utlöser solbränna hos de flesta.
Titta efter den lilla cirkeln där det står "UVA". Det betyder att solskyddsmedlets UVA-skydd är minst en tredjedel av den angivna solskyddsfaktorn.
Om du till exempel köper en solkräm med SPF 30 är det lägsta UVA-skyddet 10. Den andra siffran (dvs 30) är endast ett uttryck för UVB-skydd.
KÄLLA: Cæcilie Bachdal Johansen, läkare och doktor i dermatologi