Läkaren bästa råd mot nässelutslag

Du känner igen nässelutslag – med den medicinska beteckningen urtikaria – på de intensivt kliande fläckarna, som kan variera i storlek från några millimeter till handflatsstora fläckar. Nässelutslagen brukar vara upphöjda och ljusröda eller ha samma färg som huden. De är ofta blekare i mitten. De kan påminna om ett jättestort myggbett. Utslagen kan sitta överallt på kroppen, och de kan förflytta sig från ett ställe till ett annat.

Typiskt för nässelutslag är att de kommer plötsligt på ett område av kroppen och sedan försvinner lika snabbt, och efter en stund kommer nya utslag på andra delar av kroppen.

Man vet en del om de mekanismer i huden som sätter igång nässelutslagen. Symptomen uppstår för att celler i huden frisätter ämnet histamin. Detta gör att hudens små blodkärl läcker och gör att underhuden svullnar upp. Samtidigt irriterar histaminet hudens nervändar vilket gör att det kliar.

Det vi inte vet särskilt mycket om är vad som gör att cellerna börjar att frisätta histamin. I fler än 8 av 10 fall av nässelutslag hittar man inte den utlösande orsaken till utbrottet.

Det finns dock några faktorer som man vet kan provocera fram nässelutslag.

Klådan som uppstår vid nässelutslag är obehaglig. Därför längtar man ofta till att utslaget går ner igen. Och det gör det av sig själv, oftast inom några dagar. Men det kan dessvärre också gå flera veckor innan du blir kvitt symptomen.

Om du har kronisk nässelfeber stannar symptomen i fler än 6 veckor. Återkommer nässelutslagen alltid. Nja. Vissa får bara utslagen en enda gång, medan nässelutslagen för andra är trogna följeslagare under flera år.

Man kan dela in nässelfeber i två undergrupper: akut nässelfeber, där symptomen vara under kortare tid än 6 veckor, och kronisk nässelfeber där man har dagliga eller återkommande utslag under längre än 6 veckor i taget.

Trots att det heter kronisk nässelfeber, innebär det inte nödvändigtvis att problemet kvarstår hela livet. Det innebär bara att det är ett långvarigt förlopp. Det är ingen skillnad på symptomen för de två typerna av nässelfeber, reaktionen i huden är densamma.

Den kroniska nässelfebern är inte lika vanlig som den akuta, som cirka en femtedel av oss drabbas av en eller flera gånger i livet. Kronisk nässelfeber uppträder hos 0,5-5 procent av befolkningen och ytterst sällan hos barn. Kvinnor drabbas oftast – tre gånger så ofta som män. Men det kan drabba alla.

Vid milda utbrott av nässelutslag är det inte nödvändigt med någon annan behandling än att lindra klådan, och det kan du själv stå för (se Så här lindrar du klåda utan medicin) och så behöver du
en god portion tålamod, för att vänta till utslagen försvinner.

Men blir det för jobbigt, så finns det effektiva preparat som kan få bukt med klådan. Se här nedanför:

Det kan vara obehagligt att få nässelutslag. Men det är inte farligt. Det är inte heller ett uttryck för att du har någon annan sjukdom. Om det bara är ett tillfälligt utbrott med måttlig klåda, så behöver du inte kontakta vården. Men om nässelutslagen dyker upp ofta, och påverkar din vardag, så kontakta vårdcentralen och låt en läkare undersöka utslagen så kan du få hjälp med behandling.

Har du någon gång upplevt att din hud får blossande, kliande nässelutslag, är du garanterat öppen för goda råd för att undvika att det händer igen. Dessvärre finns det inte så mycket du kan göra för att försäkra dig om att slippa nya utbrott. Men om du följer de här råden, kan du sänka risken:

• Om du är relativt säker på vad det är som utlöser dina nässelutslag så se till att undvika det.
• Vet du inte vad som framkallar nässelutslagen, så för en dagbok över när du får ett utbrott. Kolla om det finns något samband med t ex kallt eller varmt väder, stress och infektioner. Det kan kanske avslöja den utlösande faktorn som du bör undvika.