Lyckligtvis finns det många sätt att hålla stressen borta, men ett av de mest effektiva är fysisk aktivitet. Vi pratade med överläkaren och stressforskaren Bo Netterstrøm för att lära oss mer om varför träning är så effektivt.
EN LÖPRUNDA – ensam eller tillsammans med andra – tränar hur du ska agera i en nödsituation så att du blir mindre stressad.
Ditt blodtryck stiger, din puls ökar och adrenalin pumpas genom kroppen. Du upplever stress ... eller kanske är du bara ute och springer eller gör sprattelgubbe-hopp.
Kroppens fysiologiska reaktion på stress och träning är densamma, och det är en av anledningarna till att träning är så effektivt för att både förebygga och lindra stress. Låter det helt hopplöst?
Oroa dig inte, vi ska bryta ner det i små bitar – med hjälp av Bo Netterstrøm, som är överläkare och stressforskare.
När du tar på dig löparskorna och springer iväg aktiverar du den del av nervsystemet som kallas det sympatiska nervsystemet.
Det är detta som förbereder kroppen på att kämpa eller fly, och det aktiveras också om du till exempel är på väg att bli påkörd av en bil och måste hoppa snabbt åt sidan.
Läs också: En viss form av träning förebygger stress
Att springa är självklart helt ofarligt, så det kan låta galet att samma nervsystem är aktivt här, men det finns en bra förklaring.
När ditt blodtryck och din puls stiger och hormoner flödar ut i blodet, presterar du bättre. Du blir alert.
När löprundan är över och dina träningsskor står i hallen slutar alarmklockorna att ringa och det parasympatiska nervsystemet, som ansvarar för vila och avkoppling, tar långsamt över.
Om du tränar regelbundet blir din kropp bättre på att växla mellan de två nervsystemen, vilket gör att du kan lugna ner dig snabbare – något som också hjälper dig i stressiga situationer.
”När du tränar masserar du så att säga din alarmrespons, det vill säga din fysiologiska stressrespons. Kroppen vänjer sig vid att återgå till ett avslappnat tillstånd. Det är en fördel till exempel på jobbet, där du kommer att lugna ner dig mycket snabbare efter en stressig situation", säger Bo Netterstrøm.
Vägen från alarm till lugn blir helt enkelt kortare.
Det finns också två andra viktiga skäl till varför träning kan göra dig mer motståndskraftig mot stress. Det ena finns i ett protein som kallas BDNF, vilket står för Brain-Derived Neurotrophic Factor.
BDNF spelar en avgörande roll för hjärnans hälsa och stöder till exempel bildandet av nya nervceller (och kopplingarna mellan dem) i hippocampus, hjärnans minnescentrum.
Långvarig stress (som till exempel depression) kan leda till låga nivåer av BDNF, vilket yttrar sig i att hjärnan inte fungerar som den brukar.
”De flesta av oss känner igen känslan av att inte kunna komma ihåg något när vi är stressade. Hjärnan fungerar helt enkelt mindre effektivt när vi har varit stressade under en längre tid”, förklarar Bo Netterstrøm.
Där stress kan leda till låga nivåer av BDNF kan motion tvärtom öka nivån och därmed potentiellt skydda dig från stressens skadliga effekter.
Läs också: Superagers – varför åldras hjärnan olika?
Den andra anledningen till att motion har positiva effekter är att du stimulerar ett antal så kallade ”humörhormoner” när du svettas på gymmet eller på din träningscykel.
Detta gäller särskilt serotonin, dopamin och noradrenalin, som tillsammans är avgörande för vår förmåga att känna glädje, tillfredsställelse och motivation. Om du är van att träna känner du säkert igen känslan av att få en "kick" när träningen är över – det är hormonerna som verkar.
De tre hormonerna som nämns ovan är för övrigt samma som antidepressiva läkemedel försöker reglera. När du tränar får du dem naturligt, och de hjälper till att minska risken för stress, men också för psykiska störningar som depression och ångest.
Träning kan hjälpa till att förebygga och lindra stress. Men kan man bara ta på sig träningskläderna och välja precis den träningsform man vill utöva?
Nej, säger konsulten. En viss träningsform har visat sig vara särskilt effektiv. Du kan läsa om vilken i den här artikeln.
Och en sista sak: Lider du av akut stress? I så fall måste du vidta särskilda försiktighetsåtgärder och börja långsamt. Få råd från överläkaren i denna artikel.
KÄLLA: Bo Netterstrøm, överläkare