Det finns många saker som kan göra dig stressad, och knappt var femte kvinna har haft problem med stress, enligt I FORMs egen undersökning. Vi har talat med en rad kvinnor om vad de skulle ha velat vara förberedda på – före, under och efter att de gått in i väggen.
Stress på jobbet, en dålig arbetsmiljö och önskar om att vara en perfekt mamma. Många saker kan stressa dig, men psykolog Rikke Papsøe, och flera stressdrabbade kvinnor guidar dig här med goda råd för hur du hanterar stressen i dess olika faser:
Du har en känsla av att något är fel, men det har ännu inte gått upp för dig varför du bland annat har svårt att koncentrera dig och har problem med minnet samt att du dras med stora humörsvängningar. Kanske lider du också av huvudvärk eller nacksmärtor, och det är heller inte onormalt att ha hjärtklappning eller en känsla av att det knyter sig i bröstet.
Trots att du ibland är helt utmattad har du svårt att komma till ro och du bekymras troligen av att tankarna inte slutar snurra i huvudet.
LÄS OCKSÅ: Gör vårt stresstest och kontrollera din stressnivå
Känn efter hur du har det – psykiskt och fysiskt. Hur mår din kropp? Ta de signaler du får från kroppen på allvar och berätta för andra hur du mår. Du kommer säkert att få förståelse av dem. Det är viktigt eftersom vi i pressade perioder ofta har en tendens att glömma att andra kan sitta i samma båt.
Prova att skära ner så att du inte har så många måsten på jobbet och på fritiden. Finns det något du kan dra ner på? Projekt eller möten du kan skippa? Din kropp behöver sannolikt redan lugn i det här stadiet.
Om du ska sjukskriva dig beror på vad du behöver. För en del är det bäst att jobba vidare, men på deltid medan andra behöver vara helt lediga. Det viktigaste är att du hittar det du behöver förändra i ditt liv.
”Jag önskar att jag hade vågat erkänna tidigare att jag inte kunde fortsätta i det tempo jag höll. Alla de fysiska symptom som jag upplevde var tecken på stress. Ju mer du gräver ner dig, desto svårare är det att ta sig upp igen. Ta därför symptomen på allvar så att du inte förlänger processen i onödan.”
”I eftertankens kranka blekhet skulle jag vilja ha vågat säga till min arbetsgivare att jag höll på att drunkna i alla uppgifter som jag hade fått på mitt bord. Istället blev det en sjukskrivning på tre månader.”
”Jag skulle gärna ha velat veta hur jag kunde ha koll på mina egna behov. Jag tror att många kvinnor väljer att först uppfylla andras behov och göra sina närmaste och kollegor tillfreds. Man måste sätta sig själv i första rummet om man inte vill gå under helt.”
”Mitt bästa råd är att skriva ner alla symptom så att du kan komma ihåg vad som hänt dig när du ska prata med din läkare.”
”Jag fick mitt drömjobb direkt efter att jag pluggat klart, men glömde helt att lyssna på mig själv eftersom alla sa att jag hade haft en sådan tur. Folk pekade på de värdefulla erfarenheter jag skulle få, men jag höll på att kvävas av ansvaret. Mitt råd är därför att vara ärlig mot dig själv om vad du är redo att ta på dig.”
”Fråga någon som känner dig väl om du har förändrats. Jag önskar att någon hade sagt till mig att jag var jättesur och svår att umgås med. Först när min pojkvän hotade att lämna mig, gick jag till en läkare som ställde diagnosen stress.”
Du kan drabbas av en ”händer det här verkligen mig?”-känsla, där situationen är lite overklig. Kanske har du dåligt samvete för dina kollegor som får ännu mer att göra när du är borta. Andra får känslan av inte att räcka till för familj och vänner. Stress, ångest och depression är nära förknippade, och det är också vanligt att känna tristess eller hopplöshet och vara mycket orolig.
Hemligheten bakom att komma tillbaka igen är att ta hänsyn till kroppens behov. Är du trött så ta en tupplur, och om tankarna snurrar så lägg bort telefonen istället för att fylla på med nya intryck. Undvik i möjligaste mån att kolla mail eller sociala medier. Även om det kan kännas som en paus att kolla Facebook eller Instagram så måste hjärnan förhålla sig till hundratals olika saker på en gång, och det kan den inte göra när den är överbelastad.
Ge dig ut i naturen. Det blir din hjärna glad av om du är stressad. Lätt motion, som en lugn promenad eller mjuk yoga, kan också hjälpa dig att bättre känna din egen kropp och vara i nuet. Du blir trött på ett annat sätt när du har varit fysiskt aktiv, och det kan också göra det lättare att sova på natten. Välj fasta träningsrutiner som du kan hålla dig till, och som du kan fortsätta med även när du är på bättringsvägen.
”Ta folks välmenta råd med en nypa salt. De som inte själva har haft stressproblem vet inte vad de pratar om. När jag själv gick in i väggen ringde jag faktiskt och bad om ursäkt för de råd jag hade gett till andra väninnor. Jag förstod ju inte ett dyft av vad de gick igenom. Efter att själv ha varit nere på botten så vet jag nu att det enda som andra egentligen kan göra, om de inte själva varit där, är att lyssna och finnas där för dig.”
”Mitt bästa råd är att kramas mycket. Det fungerar lugnande på nervsystemet och så är det bara så himla skönt att hållas om när det är tungt.”
”Känslor som ilska, sorg och utbrändhet är inte fel och du ska inte skämmas över att vara lättretlig eller att du har kortare stubin. De jobbiga känslorna måste också få finnas, och de kommer att försvinna igen när du börjar lyssna till dig själv och komma till ro.”
”När jag gick in i väggen lade jag på mig rejält. Det mådde jag riktigt dåligt av och jag provade alla möjliga dieter, men de hade bara motsatt effekt. Mitt bästa råd är därför att ge dig själv och din kropp lugn och ro. Kör lite lugn motion, men pressa inte dig själv till att gå ner i vikt. Lita på att din kropp kommer att bli som den var igen. Det tar bara lite tid, och det är okej att inte veta hur lång tid det tar.”
”För mig hjälpte det med hård träning eftersom allt annat var så ogreppbart. När jag styrketränade stod jag inför en uppgift som jag kunde utföra trots att den var tuff. Och allteftersom veckorna gick kunde jag känna att jag blev starkare.”
Kom igång med din träning HÄR
”Du kommer att vara mer trött än vanligt. Dra därför ner på dina förväntningar på vad du ska hinna med. Det kan vara en prestation bara att komma ur sängen, så förvänta dig inte att hinna med allt du brukar hinna.”
Kanske har du fortfarande svårt att minnas saker, ha överblick eller lära dig nya saker. Om du också har haft smärtor under förloppet är risken att de blir kvar även när stressen är borta. Det är naturligt att fortfarande oroa sig och tänka mycket på om det kommer att lösa sig. Det hör till processen så i sig är de här oroskänslorna ingen varningssignal eller anledning till att fortsätta vara sjukskriven. Många drabbade har också lärt känna sina gränser bättre, och kanske känner du att du vaknat upp till ett liv där du har mer koll på dina prioriteringar, men det är långtifrån säkert att köra på i samma tempo som innan du gick in i väggen.
Orsaken till stressen är att du under en längre tid har ignorerat kroppens signaler. Därför gäller det att verkligen reagera om du plötsligt känner tecken på att du återigen håller på att bli stressad.
Föreställ dig att du är en bil med fem växlar och använd alla växlar under en arbetsdag – inte bara femte växeln. Ta reda på vilka aktiviteter du kan göra för att också komma ner i första och andra växeln. Du kan till exempel gå till kaffemaskinen, prata med dina kollegor eller ta en promenad.
”När jag sjukskrev mig för stress frågade min psykolog mig om jag visste hur jag hade blivit så sjuk. Jag började direkt att prata om allt det dåliga som min chef och arbetsplats hade utsatt mig för. Efteråt frågade hon: 'Och hur reagerade du själv på det?' Frågan gjorde mig rasande. Vad inbillade hon sig? Skulle min stress ha varit självförvållad? Jag lärde mig dock efter hand att ansvaret inte bara låg på min arbetsplats. Jag blev stressad för att jag alldeles för länge glömde bort att ta hand om mig själv, accepterade en dålig arbetsmiljö och inte förmådde dra i bromsen. Nu vet jag att ansvaret ligger hos mig, och även om det kan vara svårt att inse är det i slutändan bara jag själv som kan säga stopp om jag inte trivs.”
”Här, på andra sidan av mitt stressförlopp är jag mycket väl medveten om mina behov. Jag frågar mig själv: Hur är läget? Är jag glad när jag går upp på morgonen? Och har jag rätt attityd för att kunna få en bra arbetsdag? Jag har också blivit mycket bättre på att berätta hur jag upplever saker, och vara ärlig om det är något som jag inte är nöjd med.”
”Kom tillbaka på deltid under en period om det är möjligt. Det gjorde så mycket för mig att kunna gå tillbaka till min vardag i en mindre skala.”
”Det är viktigt att vara ärlig om sjukdomen – för att undvika att andra känner att de är ensamma om sina symptom. Så berätta för andra vad du har gått igenom. På så vis kan du också ha koll på om symptomen börjar återkomma.”
Källa: Rikke Papsøe, psykolog