När vi åldras krymper hjärnan och minnet försämras. Men inte för de så kallade superagers. Deras hjärnor är lika fräscha som en 50-årings, även efter 80 års ålder.
SUPERAGERS - hur kan vissa över 80 år ha en 50-årings hjärna?
På forskarnas skärm tänds röntgenbilderna av två hjärnor.
Den ena ser ut som en typisk 80-årig hjärna: Minnet är försämrat och hjärnan har krympt. Den andra å andra sidan visar inga tecken på åldrande – om forskarna inte visste bättre skulle de kunna tro att de hade skannat en 50-åring.
Båda hjärnorna tillhör 80-åringar.
Hur otroligt det än låter så finns det äldre människor vars hjärnor inte åldras.
De kallas superagers. Det är personer över 80 år som har minnes- och hjärnfunktioner som om de vore minst 30 år yngre.
Hur är detta ens möjligt?
Det är ett mysterium som forskare över hela världen har kastat sig in i för att lösa.
Två av dem är hjärnforskarna Carl-Johan Boraxbekk och Naiara Demnitz, professor i neurologi vid Köpenhamns universitet respektive postdoktor i kognitiv neurovetenskap vid Danish Research Centre for Magnetic Resonance.
De hoppas att deras forskning ska leda till rekommendationer om hur man på bästa sätt håller hjärnan frisk långt upp i åldrarna.
"Superagers är äldre människor som har bibehållit sin kognitiva funktion och sitt minne på samma nivå som 30-40 år tidigare."— Naiara Demnitz, Postdoc i kognitiv neurovetenskap
De flesta av oss har ett ganska stabilt minne fram till 60-årsåldern. Sedan händer något: vi kan få lite svårare att komma ihåg vad vi kom överens om förra veckan eller när vårt barnbarn fyller år.
Minnet försämras och hjärnan krymper. Det betyder inte att du håller på att bli dement – det är helt normalt och en del av att bli äldre.
Åldern påverkar också motoriken och fysiken.
De flesta människor blir ofta långsammare, får svårare att hålla balansen och förlorar kroppsstyrka, vilket gör det svårare att till exempel klämma något med händerna eller resa sig från en stol.
”Vi tror att det finns en koppling mellan en persons fysiska funktion, hjärnhälsa och kognitiva funktion”, säger Carl-Johan Boraxbekk.
Det betyder att om du är i god fysisk form ökar det chansen för en frisk hjärna och mindre försämring av den kognitiva förmågan.
De flesta av oss skulle nog vilja ha en superagerhjärna när den tiden kommer. Så vad är receptet för att bli en superager? Tyvärr vet forskarna inte det än.
Men genetiken är viktig, understryker Carl-Johan Boraxbekk. Han beskriver genetiken som de kort vi får i livet och som vi inte kan ändra på.
Men – och det är ett stort men – hur din hjärna ser ut när du är 60, 70 eller 80 år gammal – eller vilken annan ålder som helst för den delen – beror inte bara på dina gener. Du har också möjlighet att påverka den genom de val du gör.
Människor lever idag längre än någonsin tidigare. Men den förväntade livslängden med god hälsa håller inte jämna steg.
Det innebär att vi kommer att ha fler år i slutet av livet med funktionsbrister som hindrar oss från att leva som vi kanske skulle vilja. Många blir beroende av hjälp och kan inte göra de saker de drömmer om.
”Det är viktigt att titta på vad som inte bara gör att vi lever längre, utan också vad som gör att vi lever bättre”, säger Carl-Johan Boraxbekk. Och det finns faktiskt en hel del man kan göra själv.
Läs också: Så tränar du när du är 60+
Du kanske inte har ambitioner att bli en superager, men vem skulle inte vilja hålla sin hjärna frisk och undvika demens när de blir äldre.
Här är de goda nyheterna. För livsstilen spelar en stor roll i hur hjärnan förändras med åldern. Så du kan göra skillnad.
”Genetik kanske står för hälften av det. Men sedan har du 50 procent som du kan påverka”, säger Carl-Johan Boraxbekk.
En studie har visat att 40 procent av demensfallen kan förebyggas genom att bland annat vara fysiskt och socialt aktiv.
"Jag tror att gener och livsstilsfaktorer samverkar med varandra. Så kanske vissa av dina gener är mer fördelaktiga eller skadliga om du har en viss livsstil."— Carl-Johan Boraxbekk, professor i neurologi
Carl-Johan Boraxbekk och Naiara Demnitz har ett antal förslag på vad som håller hjärnan frisk och ung.
Det handlar bland annat om att äta hälsosamt, vara fysiskt aktiv, dra ner på alkoholen, sova tillräckligt och umgås med andra människor.
Varje livsstilsval har en liten effekt. Men om du staplar dem på varandra kan de tillsammans ha en stor inverkan.
De här livsstilsvalen garanterar inte att du blir en superålders person, men de kan hålla din hjärna yngre lite längre.
Forskarnas tydliga budskap är att livsstilen inte kan rädda oss från allt – men att hälsosamma val kan göra de år vi lever bättre. Många bäckar små är det tydliga budskapet från de två forskarna:
”Livsstilsförändringar är inte magi. Men man kan göra lite med de olika livsstilsfaktorerna som tillsammans kan göra det bättre”, säger Naiara Demnitz.
KÄLLOR: Carl-Johan Boraxbekk, professor i Neurologi vid Köpenhamns universitet samt på idrottsmedicinska och neurologiska avdelningen på Bispebjerg Hospital, och Naiara Demnitz, postdoc i kognitiv neurovetenskap om åldrande vid det danska forskningscentret för magnetisk resonans (DRCMR).