Därför är det bra för din psykiska hälsa att skriva dagbok

Att sätta känslor på pränt har en bevisad effekt på den psykiska hälsan. Ta del av stresspsykologens förklaring till varför det inte räcker att bara tänka på dem.

Kvinna sitter på en stol och skriver dagbok samtidigt som hon tittar ut genom fönstret.

ATT SKRIVA DAGBOK är ett bra sätt att ta hand om sin psykiska hälsa. Och det behöver inte vara varje dag.

© iStock

De flesta metoder för självutveckling kräver både insikt och tid. Och det finns inte alltid någon garanti för att de fungerar.

Dagboksskrivande är undantaget.

Många studier under de senaste åren har visat att skriva ner sina känslor på papper har en positiv inverkan på sinnet.

"När vi skriver ner våra känslor sänker vi tankehastigheten, vilket gör det lättare att fokusera på hur vi känner i stället för att bara tänka en tanke medan vi tittar ut genom fönstret", förklarar psykologen Birgitte Sølvstein.

Enkel metod – stor effekt

Papper, penna och en stund över. Det må vara ett enkelt recept, men om man ska tro psykologer och forskare är det värt besväret att föra dagbok.

De förväntade effekterna är bland annat

  • Sänker stressnivåerna
  • Gör oss mer motståndskraftiga att hantera motgångar
  • lindrar orostankar
  • Hjälper till att släppa taget om det förflutna

Det är egenskaper som många människor längtar efter i ett hektiskt liv, där energi och humör lätt kan komma längst ner på prioriteringslistan efter jobb, hus och barn.

Läs också: Avundsjuk på andras liv? Så hanterar du känslan

Ärlighet är ett villkor

Men räcker det med att skriva ner vad man gjort under helgen? Eller är det något speciellt med dagboksskrivande som gör det värt besväret?

"Det krävs tid och närvaro. Du måste ta dig tid att känna efter hur du mår", säger Birgitte Sølvstein.

Läs också: 6 tips: Så lär du dig att slappna av mer

"Men det viktigaste är att vi är ärliga mot oss själva. Ju mer ärlighet, desto mer användbar är en dagbok för att förbättra vårt psykiska välbefinnande."
— Birgitte Sølvstein, psykolog

Det är här som de känslor som många av oss normalt försöker trycka undan kan få utlopp. Oavsett om det handlar om att ljuga för någon, bli uppslukad av för mycket skärm eller drömma om en annan partner.

Att se på sig själv utifrån

I bästa fall kan en dagbok sätta ord på de sinnesstämningar som vi bär med oss. Genom att skriva ner vad som hänt och hur det påverkar oss får vi ett bättre grepp om de underliggande känslorna.

"Det är stor skillnad mellan att vara i en känsla och att se på den utifrån. Ilska kan till exempel uttryckas genom att man skriker någon i ansiktet. När du skriver ner dina känslor blir du bättre på att se på känslorna utifrån och antingen släppa dem eller agera på ett mer medvetet sätt. Det är en mycket viktig färdighet att ha", säger Birgitte Sølvstein.

Läs också: Testa dig själv: Är du konflikträdd?

Tänk på ett litet barn som kastar sig på golvet om det inte får som det vill. Som vuxna lär vi oss ständigt nya sätt att uppnå våra mål – på ett mer lämpligt sätt.

"Det handlar om att å ena sidan kunna känna våra känslor och å andra sidan inte reagera impulsivt på dem", säger psykologen.

Dagboken kan vara det utrymme där vi inser vilka känslor vi behöver ta på allvar och agera på och vilka vi kan låta passera.

Läs också: Sömnexpertens bästa råd för en god natts sömn

Undvik orostankar på papper

Mer lugn och överblick och bättre kontakt med dig själv. Att skriva dagbok låter som ett bra sätt att öka sin mentala energi. Det finns bara några saker som du måste vara medveten om.

"Personer som oroar sig mycket kan överföra det mönstret till papper. Det kan hjälpa att skriva ner bekymmer på en "oroslista" och lägga den åt sidan i stället för att fördjupa sig i dem sida efter sida", säger Birgitte Sølvstein.

Hon påminner oss om att närvaro och samtal med andra också är viktigt för ett den psykiska hälsan.

"Att skriva dagbok bör inte vara det enda man gör, för då riskerar man att isolera sig, särskilt om man kämpar med svåra känslor", avslutar hon.

Om du är inspirerad att börja skriva dagbok själv kan du få psykologens råd om hur du kommer igång här.

KÄLLA: Birgitte Sølvstein, psykolog specialiserad på stress och ångest