Om du har en hektisk vardag känner du säkert igen känslan av att bara riva av dagens
program – konstant fokuserad på nästa sak du ska göra. Utan någon tanke på att få med dig själen på tåget.
Det är inte farligt att leva så, men det är inte heller gynnsamt för din livskvalitet. Det där med att stanna upp och lyssna in sig själv är ofta lättare sagt än gjort. Men med moodtracking kan
du ta ett stort steg närmare ett bättre humör och ökat välbefinnande.
Metoden är till och med gratis. Den kommer att få dig att må bättre, troligtvis ge humöret en positiv injektion och inte minst: vara en härlig paus i det omtalade hamsterhjulet som är vardagen. Läs mer här och lär dig mer om den trendande metoden från positiv psykologi här, när Jeanette Oxlund, som till vardags arbetar med moodtracking hos chefer, svarar på alla frågor.
Moodtracking betyder direkt översatt humörspårning. Och det är precis vad metoden går ut på – att du dagligen för en dagbok över hur ditt humör har varit. När det har gått x antal dagar kan du se ett mönster för vad som återkommer på såväl bra och dåliga dagar. Du spårar alltså vad humöret beror på.
Idén med moodtracking är att du blir mer medveten om det du upplever. Och skapar en mening av det. Du får inte bara en större inblick i vad som får dig att må bra. Det ger dig också en möjlighet att aktivt göra dagen bättre.
Du kan nämligen se att “när jag gör A, brukar jag känna B”. T ex “De dagar jag tränar brukar jag vara glad”. På det sättet skapas en “databas” att göra val utifrån.
Medan vanligt dagsboksskrivande är en gammal tradition, dateras de första studierna av så kallad journaling till cirka år 2000. Journaling är ett slags journalföring där man skriver hur dagen har varit. Man kan t ex köpa böcker med förskrivna frågor för dig att fylla i.
Lägg därtill hela tracking-trenden som du känner igen från att mäta och logga sömn, steg eller kalorier, och du har basen för moodtracking. Här smälter personliga reflektioner över dagen ihop med systematisk registrering av data.
Metoden trendar framförallt i USA, där den t ex används i behandling av ångest och depression och till att förebygga stress och få ut den fulla potentialen hos företagsledare.
Att spåra sitt humör med moodtracking är fortfarande ett relativt nytt forskningsområde. Dock visade en mindre studie från Birmingham Universitet, 2021, att de som använde humörappar upplevde en minskning av plötsliga negativa känslor och impulsivitet.
Journaling, som bara handlar om att skriva anteckningar och reflektera över dagen, finns det mer forskning på. Studier visar bl a det kan reducera stress, ångest och depression att skriva tacksamhetsdagbok.
Journaling har förknippats med allt från lägre blodtryck, färre läkarbesök, bättre humör, ökat psykiskt välmående, färre sjukdagar och bättre sömn. Det är också dokumenterat att metoden kan få folk att oroa sig mindre, och i en studie med tredjeklassare fick eleverna bättre betyg.
Alla kan må bra av att hålla koll på dagsformen på humöret, eftersom det har en terapeutisk effekt att stämma av dagen med sig själv. Det är dock några grupper som har extra glädje av att logga sitt humör.
Stress-, depression- och ångestdrabbade kan ofta reducera de mörka tankarna med journaling.
De som inte känner något. Om du är desillusionerad, och frågor som “Varför finns jag?” dyker upp, kan moodtracking hjälpa dig att bli medveten om mål och värden i livet.
Företagsledare och elitidrottare. För dem som vill prestera på topp varje dag kan moodtracking vara ett nyttigt verktyg för att hålla kontakt med psyket.
