Jag testade mindful eating – så här gick det

Jag skär upp mat till min tvåårige son medan han och min man sitter och småpratar.

Jag försöker få i mig lite mat samtidigt som jag sorterar bort allt från min sons tallrik som han inte vill ha. Halvvägs genom måltiden måste jag gå och göra en macka åt honom, som han tar några tuggor av innan han reser sig upp.

”Ska vi leka, mamma?” frågar han fyra eller fem gånger. Jag inhalerar min mat och reser mig upp.

Var det ris eller bulgur vi åt?

Så här ser många middagar ut hemma hos oss.

Jag har vant mig vid att äta snabbare än en labrador. Trots att jag har försökt att sakta ner flera gånger kör min kropp på autopilot.

Jag äter ofta för mycket och får ont i magen. Och eftersom jag inte har tid att njuta av maten känner jag ofta för att småäta senare.

Det var därför jag bestämde mig för att testa mindful eating i hopp om att det skulle kunna hjälpa mig att lugna ner mig under måltiderna.

Dag 1: Bra start

Jag känner mig lite fånig när jag luktar på och granskar min lunch när jag sitter med kollegorna. Men här kommer den första ögonöppnaren.

En av salladerna är fylld med quinoa. Jag insåg inte ens vad jag hällde upp på min tallrik i matsalen.

Middagen består av grönsakspaj och kycklingköttbullar. Och jag anstränger mig för att verkligen njuta av den.

Pajens botten påminner om palmolja och kex. Definitivt inte vad jag förknippar med en god grönsakspaj. Jag äter sällan kött – och när jag väl smakar på det tycker jag inte om den starka smaken.

Så det slutar med att jag bara äter fyllningen i pajen. Grönsakernas texturer och smaker är verkligen utsökta. Och jag blir mätt förvånansvärt snabbt.

Läs också: Mättnadskänsla utan överätning

Dag 2: Faller tillbaka i gamla spår

Det är omöjligt att fokusera på varje princip i varje måltid från början.

Dag två är jag tillbaka på autopilot.

Jag försöker tugga långsamt och ta det lugnt – och jag drömmer om att alla de andra principerna för mindful eating ska komma naturligt. Men det händer förstås inte.

Dag 3: Börjar om från början

Tillbaka på hästen igen. Idag följer jag Sine Guntveits tio steg för att komma igång med mindful eating – och viktigast av allt, jag startar med EN daglig måltid i lugn och ro.

Det blir frukost: kefir med torkade dadlar och yoghurtströssel. Inte den mest spännande eller sensoriska måltiden.

Det drar i mig att kolla nyheterna på mobilen och göra allt annat medan jag äter. Men i stället njuter jag verkligen av maten – som smakar förvånansvärt gott.

Normalt sett skulle jag inte alls bli mätt av den lilla portionen. Men jag känner faktiskt att jag har fått i mig tillräckligt.

Dag 4: Nu börjar det att funka

Jag tillämpar vissa principer när jag äter tillsammans med andra.

När jag äter lunch med mina kollegor luktar jag på maten och tittar på den. Jag tuggar långsamt och är noga med att känna smaken.

Det finns quesadillas i personalmatsalen. Normalt sett skulle jag äta upp alltihop eftersom det är så gott. Men istället för att kasta i mig dem smakar jag ordentligt. Det är jättegott, men efter en stund har jag fått nog av den feta degen och den klibbiga konsistensen.

Jag behöver inte vara övermätt resten av eftermiddagen – och det är en skön känsla.

Dag 5: På en restaurang

Min man och jag ska gå ut och äta middag och han blir snabbt involverad i experimentet.

Vi pratar om smaker, konsistenser och dofter. Efter den andra rätten är jag mätt. Och vi har fortfarande två rätter kvar.

Jag tar mig igenom alla rätter, men med resultatet att jag blir helt övermätt.

Läs också: Öva mindfulness med I-form

Min dom om mindful eating

Att lära sig att äta medvetet är en process. Det är inte något man kan uppnå på fem dagar.

Jag är inte någon stor foodie som älskar dyra restaurangbesök eller fine dining. Tvärtom har jag ätit mycket restriktivt under lång tid, räknat kalorier och ätit mycket broccoli och grönkål.

Så jag förväntade mig inte att jag skulle uppskatta att smaka på maten så mycket som jag har gjort med mindful eating.

Jag har också börjat sakta ner och njuta mer av min mat. Mättnaden kommer snabbare och det är skönt att inte känna sig överfull efter varje måltid.

Därför kommer jag definitivt att fortsätta min resa mot mindful eating.