Röda äpplen
Röda eller gröna äpplen?

Röda äpplen innehåller fler antioxidanter, men också lite mer fruktsocker än de gröna.

© iStock

10 myter om äpplen

Vilken del av äpplet är nyttigast, hur undviker jag bäst bekämpningsmedel i mina äpplen, och kan de verkligen hålla doktorn borta? Lär dig mer om vår vanligaste frukt här.

6 maj 2020 av Martin Kreutzer

Ett äpple om dagen håller dig frisk

DELVIS SANT

Det gamla talesättet att ett äpple om dagen håller doktorn borta, är över 150 år gammalt. Först 2015, undersökte en grupp forskare om det verkligen stämmer. Genom frågeformulär som över 8.000 personer besvarade drog forskarna slutsatsen att de cirka 10 procent som åt mycket äpplen uppsökte läkarvård mer sällan än genomsnittet. För att hamna i "äppelätargruppen"krävdes det att man åt minst 150 g äpplen om dagen. 

Äppelätarna skilde sig från de övriga deltagarna på flera punkter, till exempel utbildning och rökning, så slutsatserna ska tas med en nypa salt. Att äpplen är nyttiga är däremot inget att diskutera, för de innehåller massor av nyttiga ämnen.

Äpplets nyttiga ämnen

KOSTFIBRER – Håller ditt mage-tarm-system i toppform och skyddar dig därmed mot vissa former av cancer.

ANTIOXIDANTER – Stärker ditt immunförsvar, vilket bland annat kan gynna blodcirkulationen.

C-VITAMIN – En avgörande del i uppbyggandet av nya hudceller, leder och senor.

B-VITAMIN – Viktigt för ditt nervsystem och för produktionen av röda blodkroppar.

KOLHYDRATER – Håller blodsockret stabilt, så din koncentrationsförmåga förblir på topp.

KALIUM – Viktigt för din vätskereglering och för ditt blodtryck.

Hur många kalorier är det i ett äpple? Kolla vår kaloritabell här

Rött och grönt äpple
© iStock

Röda äpplen är nyttigare än gröna 

SANT

Om du definierar innehåller av antioxidanter som stärker ditt immunförsvar som nyttigt, så är röda äpplen mer kraftfulla än de gröna. Skillnaderna är dock små, och generellt är det svårt att dra alla röda – och gröna – äpplen över en kam, eftersom innehållet av nyttiga ämnen inte bara varierar beroende på färg, utan också beroende på sort, växtförhållanden med mera. 

Men totalt sett innehåller röda äpplen fler antioxidanter. Gröna äpplen innehåller däremot lite mindre fruktsocker och lite fler kostfibrer. Kalorimässigt är de därför marginellt snålare än de röda.

FRUKT-GUIDE: Vilka frukter är bäst till vad?

Alla äpplen är ytbehandlade med vax

FALSKT

Det är en myt att alla äpplen ytbehandlas med vax.
Det är vanligt i till exempel USA och Asien, men i Europa är det väldigt olika om äpplena vaxas eller inte. 

Svenska äpplen är sällan vaxade, även om det finns godkända vaxer som får användas till äpplen, men det betraktas som onödigt när frukten inte förvaras särskilt länge. 

Du kan dock märka att det är ett skinande lager även på ett svenskt äpple, men då är det ofta ett lager som äpplet själv producerar för att skydda sig mot uttorkning och mot bakterier. Om du inte vill äta vax, går det att spola bort under rinnande vatten.

Du kan skölja bort bekämpningsmedlet

FALSKT

Det är i stort sett omöjligt att få bort alla bekämpningsmedel genom att tvätta sina äpplen, eftersom vissa pesticider tränger för långt in i skalet. 

Forskare att testat effekten genom att skölja ett äpple i vatten och jämföra det med att skölja det i en bakpulverlösning. Det sistnämnda visade sig vara mycket mer effektivt än vatten, men det lyckades ändå bara ta bort 80 procent av bekämpningsmedlet – efter, märk väl, 12 minuters bakpulverbad! 

Forskarna drog därför slutsatsen att skalning tar bort pesticiderna mest effektivt, men tyvärr även de flesta vitaminerna.


3 tips för att begränsa bekämpningsmedel

  1. Välj ekologiska äpplen. Då undviker du äpplen som har besprutats och odlats med konstgödsel.


  2. Köper du oekologiska äpplen, så köp svenska. Några av de mest problematiska ämnena är förbjudna i Sverige. Det är inte heller tillåtet att spruta äpplena med bekämpningsmedel efter skörd i Sverige.


  3. Ta bort skalet på äpplen av okänd härkomst

Händer som skalar ett äpple
© iStock

Det är flest vitaminer i äpplets skal 

SANT

Vill du maximera hälsovinsterna av ditt äpple ska även skalet ätas. Analyser visar att det gömmer sig massor av vitaminer, mineraler, fibrer och inte minst antioxidanter i skalet. Du förlorar därför mycket genom att skala äpplet. 

Observera dock att det också är i skalet du hittar eventuella bekämpningsmedel, bakterier från andra människors händer och annat skräp. Bekämpningsmedlen kan du inte få bort helt, men bakterier och liknande kan du få bort genom att tvätta äpplet grundligt innan du sätter tänderna i det. Läs mer om bekämpningsmedel i maten här. 

Kärnhus från äpple
© iStock

Kärnhuset är nyttigt 

SANT

En ny studie visar att ett vanligt äpple kan innehålla över 100 miljoner bakterier, och det är glädjande, eftersom bakterierna är av den goda sorten, som stärker tarmfloran. 

Analyser visar att det särskilt är i och runt kärnhuset de goda bakterierna sitter, så ät gärna kärnhuset – men ta bort kärnorna. 

Intressant nog visade analyserna att speciellt de nyskördade ekologiska äpplena hade en imponerande bakteriesammansättning. Eftersom du samtidigt slipper bekämpningsmedel, som kan ha en negativ inverkan på tarmsystemet, är ekologiska äpplen, enligt forskarna, det optimala valet.

Äpplen har en låg klimatbelastning

SANT

CO²-utsläppet för äpplen är lågt – i alla fall om du väljer äpplen som odlats här i Sverige, och som är i säsong. För importerade äpplen kan klimatavtrycket vara 4–10 gånger så högt, men ändå lägre än i animaliska matvaror. 

Förpackningen räknas också med i klimatberäkningen, så välj gärna frukt som kan läggas direkt i korgen eller välj en enkel påse framför frukt som är förpackade i massa plast.

LÄS OCKSÅ: Den stora förpackningsguiden

CO²-avtryck för diverse matvaror (mätt i kilo CO²-ekvivalenter per kilo råvara) 

Nötkött – 13,9 

Kyckling – 3,2

Jordgubbar, genomsnitt svenska och import – 0,9

Tomat och gurka – 0,7

Apelsin, import – 0,6

Banan, import – 0,5

Äpplen och päron, import – 0,4

Morot – 0,2

Äpplen och päron, svenska – 0,1

Äpplen kan ge allergi 

SANT

Allergi mot äpplen beror i de flesta fall på det allergena proteinet Mal d 1. Det finns i olika mängder i äpplen beroende på äppelsort, och därför är det stor skillnad på hur allergena de olika sorterna är. 

Tips vid äppelallergi

  • Ät nyskördade äpplen istället för lagrade. Här är innehållet av Mal d 1 lägre. 

  • Skala äpplet. På så sätt reducerar du innehållet av allergenet. 

  • Värmebehandla äpplet. Kokning, bakning och mikrovärmning dödar det allergena proteinet. 

  • Välj sorter med lågt innehåll av Mal d 1, t ex Belle de Boskoop, Santana och Gloster. 

  • Har du björkpollenallergi så var försiktig med äpplen när det är pollen i luften för att undvika korsallergi

Rivet äpple kan hjälpa mot dålig mage

SANT

Har du diarré, lyder ett gammalt husmorsråd att du ska äta rivet äpple. Även om du kanske inte ska förvänta dig några mirakel, är metoden värt ett försök. Äpplen innehåller nämligen en del pektin, som är kostfibrer, som binder vatten till sig och därmed kan hjälpa en lös mage. 

Tack vare de vattenbindande egenskaperna används pektin flitigt i till exempel marmelad för att justera konsistensen. Ett extra plus med äpplet är att det innehåller en del goda bakterier som kan hjälpa de goda tarmbakterierna med att bekämpa de bakterier eller virus som orsakat den dåliga magen. 

Innehåller av goda bakterier är dock störst runt kärnhuset, så kanske ska du mixa hela äpplet (minus kärnorna) till en äppelsmoothie istället för att riva det.

Du blir hungrig av äpplen 

FALSKT

Undersökningar visar att äpplen mättar utmärkt. I ett försök där man gav en större grupp deltagare ett stort äpple efter frukost, kom forskarna fram till att de åt färre kalorier under dagen, än de deltagare som inte åt något mellanmål under förmiddagen. 

Forskarna undersökte också hur det blev om deltagarna fick äppelmust istället. Då försvann mättnadsvärdet, och gruppen åt lika mycket kalorier som den grupp som inte åt något mellan frukost och lunch. 

Studien och dess resultat står i kontrast till den upplevelse som många människor har där de känner att ett äpple som mellanmål faktiskt ökar hungern. Orsaken skulle kunna vara att äpplets fruktsyror på samma sätt som kroppens magsyror skapar en känsla av hunger och en lust att äta. 

I en äldre studie där forskare tog reda på olika matvarors mättnadsvärde, gav forskarna äpple mättnadsindex på 200, och det placerar sig därmed i den övre änden av skalan. Högst upp på prispallen hamnade kokt potatis, som fick ett mättnadsindex på 323.

STUDIE – ett äpple får dig att äta mindre


Lunch och inget mellanmål. Samlat intag:

1.024 kcal


Äpple + lunch. Samlat intag:

837 kcal


Äppelmust + lunch. Samlat intag:

1.015 kcal

Källa: National Center for Biotechnology Information

Artikeln publicerades i I FORM n. 8/2020

Nå ditt mål 2020

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar