Vad är E-nummer?

Din mat är full av nummer – men spelar det någon roll?

De förhindrar att vår mat möglar och blir dålig och de gör också så att vi inte blir sjuka av maten. De gör att livs­medel varken skär sig eller klumpar ihop sig. De gör färgen aptitlig och ger god smak. De är noga kontrollerade, men ändå är många lite rädda för till­satser. Faktiskt är tillsatser det vi helst vill slippa i vår mat, svarar 38 procent i en undersökning gjord av Coop.

Att föreställa sig ett liv utan E-nummer i livsmedel är dock mycket svårt. Det är inte på något sätt omöjligt, men mycket tidskrävande efter­som du i princip måste laga all mat från grunden och inte heller kan spara den särskilt länge. 

Det är faktiskt inte heller nödvändigt. Experter menar att de flesta tillsatser är harmlösa och att vi är rädda för dem i onödan. Det finns över 350 godkända E-nummer i EU, som alla kontrollerats grundligt. Innan en tillsats kan bli godkänd måste det nämligen först bevisas att den inte är skadlig för vår hälsa. Dessutom finns det särskilda gränsvärden för hur mycket av de olika ämnena som får tillsättas i maten vi äter.

Med det sagt finns det dock ett antal ämnen som är lite tveksamma. Det gäller särskilt en del konserveringsmedel och färgämnen som misstänks kunna orsaka olika former av cancer eller allergier.

Läs här hur du undviker E-nummer som kan vara dåliga.

Lär dig mer om E-nummer

Ett E framför numret betyder att ämnet är godkänt för livsmedel i EU, och att det finns gemensamma regler. Den första siffran anger vilken kategori tillsatsen tillhör, t ex färgämnen. Tillverkaren väljer själv om E-numret eller ämnets namn ska anges i innehållsdeklarationen. 

E 100–199: Färgämnen

Används för att färga maten så att den blir mer inbjudande. Används i glass, godis och läsk.

E 200–299: Konserveringsmedel

Hämmar bakterietillväxt samt bildandet av jäst- och mögel­svampar. Det förlänger livsmedlets hållbarhet.

E 300–399: Antioxidanter

Kan förhindra oxidering av livsmedel. Det säkerställer att oljor och fett i maten inte härsknar och att skalade frukter och grön­saker inte missfärgas. Främjar också jäsning av bröd.

E 400–499: Konsistensmedel 

Medlen gör att maten känns bra i munnen. De kan till exempel användas för att blanda olja och vatten, göra marmelad tjockare samt förhindra att partiklar i mjölkprodukter klumpar ihop sig.

E 500–530: Surhets­reglerande medel

Syror, baser och salter som påverkar smaken och fungerar som förtjocknings­medel. Finns bland annat i lakrits och smältost.

E 535–586: Klumpföre­byggande medel

Gör att pulver, som till exempel salt, inte klumpar ihop sig.

E 620–540: Smakförstärkare

Används för att framhäva smak och doft i livsmedel. Ofta handlar det om att förstärka smaken av kött.

E 901–927: Ytbehandlings­medel

Ger livsmedel, som äpplen, en blank yta och förhindrar att till exempel godis klumpar ihop sig i förpackningen.

E 938–949: Drivgas och för­packningsgas

Gaser, ofta syre och koldioxid, som används för förpackning av livsmedel, till exempel kött. Hämmar mikroorganismer och förlänger därmed hållbarheten. Bibehåller också köttets vackert röda färg. Förpackningen ska i Sverige vara försedd med en märkning med lydelsen ”förpackat i skyddande atmosfär”.

E 950–968: Sötningsmedel

Används för att göra maten sötare utan att den blir en kaloribomb som om socker använts. Finns i livsmedel som läsk, glass, yoghurt och tuggummi.

E 999–1520: Diverse tillsatser

Tillsatser som inte kan placeras i någon av de kategorier som anges här.

Vilka E-nummer hittar du i din mat?