Vad är E-nummer?
E-nummer har fått ett dåligt rykte, men de allra flesta tillsatsämnen är harmlösa och i princip oumbärliga. Här får du lära dig med om vad E-nummer är och vilka E-nummer du kan hitta i maten.
E-nummer har fått ett dåligt rykte, men de allra flesta tillsatsämnen är harmlösa och i princip oumbärliga. Här får du lära dig med om vad E-nummer är och vilka E-nummer du kan hitta i maten.
Din mat är full av E-nummer – men spelar det någon roll?
De förhindrar att vår mat möglar och blir dålig och de gör också så att vi inte blir sjuka av maten. De gör att livsmedel varken skär sig eller klumpar ihop sig. De gör färgen aptitlig och ger god smak. De är noga kontrollerade, men ändå är många lite rädda för tillsatser. Faktiskt är tillsatser det vi helst vill slippa i vår mat, svarar 38 procent i en undersökning gjord av Coop.
Att föreställa sig ett liv utan E-nummer i livsmedel är dock mycket svårt. Det är inte på något sätt omöjligt, men mycket tidskrävande eftersom du i princip måste laga all mat från grunden och inte heller kan spara den särskilt länge.
Det är faktiskt inte heller nödvändigt. Experter menar att de flesta tillsatser är harmlösa och att vi är rädda för dem i onödan. Det finns över 350 godkända E-nummer i EU, som alla kontrollerats grundligt. Innan en tillsats kan bli godkänd måste det nämligen först bevisas att den inte är skadlig för vår hälsa. Dessutom finns det särskilda gränsvärden för hur mycket av de olika ämnena som får tillsättas i maten vi äter.
Med det sagt finns det dock ett antal ämnen som är lite tveksamma. Det gäller särskilt en del konserveringsmedel och färgämnen som misstänks kunna orsaka olika former av cancer eller allergier.
Läs här hur du undviker E-nummer som kan vara dåliga.
Ett E framför numret betyder att ämnet är godkänt för livsmedel i EU, och att det finns gemensamma regler. Den första siffran anger vilken kategori tillsatsen tillhör, t ex färgämnen. Tillverkaren väljer själv om E-numret eller ämnets namn ska anges i innehållsdeklarationen.
Används för att färga maten så att den blir mer inbjudande. Används i glass, godis och läsk.
Hämmar bakterietillväxt samt bildandet av jäst- och mögelsvampar. Det förlänger livsmedlets hållbarhet.
Kan förhindra oxidering av livsmedel. Det säkerställer att oljor och fett i maten inte härsknar och att skalade frukter och grönsaker inte missfärgas. Främjar också jäsning av bröd.
Medlen gör att maten känns bra i munnen. De kan till exempel användas för att blanda olja och vatten, göra marmelad tjockare samt förhindra att partiklar i mjölkprodukter klumpar ihop sig.
Syror, baser och salter som påverkar smaken och fungerar som förtjockningsmedel. Finns bland annat i lakrits och smältost.
Gör att pulver, som till exempel salt, inte klumpar ihop sig.
Används för att framhäva smak och doft i livsmedel. Ofta handlar det om att förstärka smaken av kött.
Ger livsmedel, som äpplen, en blank yta och förhindrar att till exempel godis klumpar ihop sig i förpackningen.
Gaser, ofta syre och koldioxid, som används för förpackning av livsmedel, till exempel kött. Hämmar mikroorganismer och förlänger därmed hållbarheten. Bibehåller också köttets vackert röda färg. Förpackningen ska i Sverige vara försedd med en märkning med lydelsen ”förpackat i skyddande atmosfär”.
Används för att göra maten sötare utan att den blir en kaloribomb som om socker använts. Finns i livsmedel som läsk, glass, yoghurt och tuggummi.
Tillsatser som inte kan placeras i någon av de kategorier som anges här.