Vet du hur mycket din mat belastar klimatet? Om inte så guidar vi dig här till vad du ska äta mer av, och vilka klimatbelastande matvaror du ska minska på.
KLIMATVÄN ELLER KLIMATBOV? Svenska äpplen växer på friland och har ett minimalt klimatavtryck. Därför är de klimatvänliga.
Klimatvänlig kost! Blir du trött av blotta tanken så ta det lugnt, för om du äter någorlunda sunt så är du redan på god väg. Det handlar främst om att äta massor av frukt och grönsaker och mindre kött. Är du redo att ta nästa steg på klimatvägen får du här en guide till vad du ska äta mer av – och vilka klimatbelastande livsmedel du särskilt ska minska på. Och så serverar vi dig nio klimatsmarta måltider – och tre belastande …
Så påverkar dina livsmedel klimatet
Vår livsmedelsproduktion bidrar till allt större utsläpp av växthusgaser. Det leder till en obalans i växthuseffekten och högre temperaturer.
Växthuseffekten utspelas i atmosfären där den fungerar som jordens isolerande lager.
Liksom glaset i ett växthus tillåter växthuseffekten solstrålarna att tränga igenom och därmed värma upp jorden, men samtidigt håller den kvar en del av värmen.
Växthuseffekten är ett helt naturligt tillstånd. Utan den skulle temperaturen på jorden vara –19 grader.
Solens strålar tränger genom atmosfären och värmer upp jorden.
Den uppvärmda jorden utstrålar värme som fångas av växthusgaser i atmosfären och skickas tillbaka mot jorden som i sin tur värms upp ytterligare.
Cirka 30 procent av solstrålarna skickas direkt tillbaka från jorden och ut i rymden.
Om du vill äta klimatsmart är det första nedslående beskedet att oavsett vad du stoppar i munnen så belastar din mat klimatet. Även det mest oskyldiga svenska äpplet under säsong har släppt ut växthusgaser, i form av energi från maskiner, emballage eller transport till butiken.
Vår konsumtion av mat är inte heller en obetydlig belastning. Lägger du ihop all mat som en svensk tuggar i sig under ett år är det en större belastning för klimatet än personens samlade konsumtion av el, värme, bensin och diesel. En sammanställning visar att den samlade konsumtionen av livsmedel i EU orsakar mellan en femtedel och en tredjedel av alla utsläpp av växthusgaser i Europa.
Innan du kastar dig ut i en permanent klimatsmart bantning så finns det också en god nyhet. Du KAN nämligen göra skillnad för klimatet via den mat du väljer. En lika god nyhet är att den mat som är bäst för klimatet i stor utsträckning också är den mat som är bäst för din hälsa. Och vi kan direkt avslöja det viktigaste: Det handlar i hög grad om att äta grönsaker – massor av grönsaker.
Om du bara ska göra en sak på matfronten ska du nämligen bli vegetarian och därmed helt säga hejå till kött, som är det livsmedel som har störst klimatbelastning. Om du vill ta steget fullt ut är det bästa du kan göra att bli vegan och därmed sluta äta både kött och alla andra former av produkter som kommer från djur, som ägg, mjölk, yoghurt, ost, glass och honung. Animaliska produkter har över lag en större belastning på klimatet än vegetabiliska. Är du inte redo att skippa köttet finns det andra, mindre extrema sätt. Du kan till exempel nöja dig med fläskkött och fågel istället för nöt- och lammkött, som har störst klimatpåverkan. Eller bli flexitarian och alltså ha en eller flera köttfria dagar i veckan.
Det finns flera anledningar till att djur belastar klimatet mer än växter – eller mer konkret: släpper ut betydligt mer växthusgaser. För det första ska djur ha foder, vilket lägger beslag på enorma markområden. Faktiskt används bara en tiondel av odlingsmarken för korn, frukt och grönsaker, som blir mat till människor, resten används till djurfoder eller energigrödor. Själva produktionen har också ett klimatavtryck i form av till exempel gödning och maskiner. Dessutom går det åt energi för uppvärmning av stallar, för transport av djuren till slakt och sedan till butikerna samt kylning, nedfrysning och förvaring.
Sist men inte minst belastar djuren klimatet via de utsläpp som sker när de smälter maten och fiser och bajsar. Här är kor och får de största bovarna. De är nämligen idisslare och smälter sin mat i flera omgångar. Under den här processen producerar idisslare betydligt mer metan än sina vänner med en mage, som grisar och kycklingar. Kor har oftast också ett längre liv än svin och fåglar innan de slaktas, vilket bidrar till att öka klimatbelastningen. Nötkött är inte bara nötkött, för om köttet kommer från en mjölkko, som alltså har levererat mjölk till mejeriprodukter, är klimatavtrycket från produktionen ner till en tredjedel lägre än om köttet kommer från nötdjur. Det mesta nötköttet i Sverige är från mjölkkor och därför är svenskt nötkött bland det mest klimatsmarta i Europa.
Svenskarna gillar kött
Tänker du: ”Spelar det verkligen någon roll för klimatet om jag äter kött?” så är svaret ja. Klimatbelastning mäts i ton CO2-ekvivalenter (CO2e) och vi släpper ut 17 ton CO2e per år. Tre av dessa ton kommer från livsmedelskonsumtionen och här utgörs 75 procent av kött och mejeriprodukter. Bara nötköttet i sig står för cirka 1,5 ton.
Flera undersökningar har pekat ut svenskar som stora köttätare. Mellan 1990 och 2017 ökade konsumtionen med hela 41 procent, men 2017 slog vegotrenden plötsligt igenom och för första gången sjönk köttkonsumtionen med hela 2,6 procent – från 87,5 kilo per person och år till 85,3 kilo. Det gör att vi i alla fall inte behöver skämmas ihjäl som klimatbovar, och nya siffror tyder på att det inte heller är en tillfällig dipp. Det finns undersökningar som visar att varannan svensk äter mindre kött.
Om vi ska rädda planeten måste vi dock äta betydligt mindre kött – i alla fall enligt en rad forskare som i januari publicerade en rapport med en global diet som ska bromsa den globala uppvärmningen, skapa en hållbar livsmedelsproduktion och förbättra folkhälsan. Dieten från de 37 forskarna från 16 länder handlar bland annat om att vi globalt ska halvera vår kött- och sockerkonsumtion och fördubbla intaget av frukt, grönsaker, baljväxter och nötter. Konkret rekommenderas att varje människa på planeten bara äter 14 gram rött kött (nötkött, fläsk och lamm) per dag, vilket bara motsvarar en liten köttbit i veckan.
Om klimatargumentet inte räcker för att du ska sluta äta kött eller minska på det, kan vi påminna om att det också är bra för din hälsa. Ett högt intag av rött kött ökar risken för cancer i tjock- och ändtarmen, och därför rekommenderar myndigheterna av hälsomässiga skäl att du begränsar ditt intag till max 500 gram per vecka.
”Då äter jag väl bara fisk istället för kött”, tänker du kanske, och ja, fisk och skaldjur är generellt ett mer klimatsmart val än kött. Innan du fyller din tallrik med havets alla godsaker ska du dock veta att det inte är fritt val i hela fiskdisken om du vill ta hänsyn till klimatet. Generellt är fisk som lever nära kusten mindre belastande. Det betyder att sill och musslor har ett lågt klimatavtryck medan räkor och plattfiskar har större avtryck.
När det gäller vild fisk från havet är det bränsleförbrukningen vid fisket som har den största klimatbelastningen medan det för fisk som odlas i dammar är fodret som är den största belastningen. Om fisken fryses in är det en extra klimatbelastning så det bästa klimatvalet är att äta färsk fisk.
Har du koll på klimatbovarna?
Välj gröna proteiner
Skippar du kött, mejeriprodukter och fisk kan du få brist på protein som din kropp behöver varje dag. Ett klimatsmart alternativ är de så kallade gröna proteinerna. Baljväxter som linser, kikärter och vita och bruna bönor har massor av proteiner och kan skryta med en klimatbelastning som är nästan 50 gånger lägre än nötkött. Väljer du baljväxter istället för kött får du som bonus också ett rejält tillskott av mättande kostfibrer. Har du svårt att se dig själv äta ett dagligt berg av bruna bönor, kan du börja med att smyga in bönor i sallader, soppor och grytor.
LÄS OCKSÅ: Så här använder du bönor i matlagningen
Nu har du koll på proteinerna. När det gäller kolhydrater har vi sedan länge varit restriktiva med att lägga potatis på våra tallrikar. Men nu kan vi återerövra kolhydraterna igen, för potatis är ett riktigt bra klimatval. Dels odlas de här i landet, dels odlas de på friland och förbearbetas inte.
Det sämsta klimatvalet för kolhydrater är ris, som har ett klimatavtryck som är omkring 16 gånger högre än potatis. Det beror på att ris odlas i vatten på översvämmade marker som visat sig släppa ut stora mängder metan. Älskar du pasta kan du dock glädja dig åt att makaroner ger ett klimatavtryck som är cirka tre gånger lägre än ris. Välj fullkornspasta för alla fibrer och för hälsan.
Färsk frukt och grönsaker är det som har lägst klimatavtryck, bland annat för att de varken kräver foder eller förbearbetning. Även i den här kategorin finns det några varianter som är bättre än andra.
Det lägsta klimatavtrycket har grönsaker som odlats på friland och inte i växthus, som kräver stora mängder energi för uppvärmning. Ät därför mycket potatis, morötter, lök, purjolök, kål och rotfrukter istället för tomater och gurkor. En bonus med grova grönsaker är också att de är robusta och har lång hållbarhet jämfört med till exempel sallad. Därmed blir det mindre matspill. Frukt odlad utomhus, som äpplen och päron, kan du också äta med gott samvete.
Ät enligt säsong
En annan klimatsmart idé är att välja lokal frukt och grönsaker i säsong så att energi inte slösas på uppvärmning eller transport från andra sidan planeten. Proppa därför gärna i dig svenska bär på sommaren och välj bort bär på vintern, då de fått köras hit från södra Spanien eller flygas in från Sydamerika. Har du inte koll på vilka grönsaker som är i säsong kan du spara vår guide mellan sidan 50 och 51
Generellt kan man säga att du ska minska på mat som transporterats hit med flyg eftersom det är den mest klimatbelastande transportformen. Du gör klimatet en tjänst om du skippar minimajs från Thailand och sockerärter från Kenya, som brukar flygas hit. Fartygstransporter har lägst belastning, medan transport med lastbil ligger mittemellan.
Man skulle kunna tro att det är bäst att helt undvika en tropisk frukt som banan, men här är klimatavtrycket faktiskt ganska lågt. Bananer kommer oftast till Europa med båt, och trots att fartyget förbrukar en del bränsle kan man transportera väldigt många bananer i taget, vilket betyder att det per varje enskild banan bara släpps ut relativt lite växthusgaser.
Det är dessvärre inte helt enkelt att veta hur grönsaker har transporterats hit trots att det är ett önskemål hos många konsumenter. I en enkät som publicerades 2014 svarade varannan konsument att de skulle vilja se en märkning som gjorde det tydligt att varor hade flugits hit. Ett bra tips är att välja svenska livsmedel under säsong eftersom de då helt säkert inte har upplevt någon flygresa. Det finns också leverantörer som aktivt valt bort frukt och grönsaker som har flugits hit. Du kan även fråga i den butik där du brukar handla, och sedan själv se till att ditt eget transportklimatavtryck blir så lågt som möjligt. Det kan du göra genom att cykla istället för att köra bil när du ska åka och handla.
Tomater är ett annat exempel på att det inte alltid är helt enkelt att upptäcka hur klimatsmart en produkt är. Här trumfar en spansk frilandstomat nämligen en svensk växthusodlad tomat trots att den spanska har fått resa hela vägen upp genom Europa i lastbil. Med det sagt så är ett ännu bättre val att odla dina egna tomater och gurkor – naturligtvis under förutsättning att du inte gör det i ett uppvärmt växthus.
Om du vill ha något annat än frukt, grönsaker och baljväxter på din klimattallrik kan du också lugnt fylla på med andra vegetabiliska livsmedel som korn (inte ris), gryn, bröd, växtoljor och nötter.
Du kan sedan skölja ner maten med den absolut mest klimatsmarta drycken, som samtidigt är den mest lättillgängliga och billigaste – nämligen vatten. Och här handlar det naturligtvis om vatten direkt från kranen. Vatten på flaska har ett klimatavtryck som är över 35 gånger större än vanligt kranvatten.
Är du förvirrad av all information kan du fokusera på tre saker:
”Grönt är skönt”, är något som vi på I FORM ofta brukar säga när det handlar om din hälsa, men trots att vi älskar frukt och grönsaker så vill vi också göra innehåll som passar för den vardag som de flesta av oss faktiskt lever i. Du kommer därför även i framtiden att kunna hitta recept med till exempel ost och nötkött, men det blir färre sådana. Vi vill också röra oss i en mer klimatsmart riktning, både för kroppens och planetens skull, och hoppas att du vill hänga med oss.