6 vanliga frågor om läsk

Nej. Det finns inga vetenskapliga bevis för att läsk är en orsak till cancer. Inte heller lightläsk. En fransk studie från 2022 med 100 000 deltagare fann, som den första i sitt slag, ett samband mellan cancer och människor som konsumerar mycket konstgjorda sötningsmedel.

Resultatet är dock långt ifrån säkert och kan lätt förklaras med att många överviktiga är storkonsumenter av dietläsk. Vi vet att övervikt är en välkänd orsak till utbredda cancerformer som tjocktarmscancer och bröstcancer. Ett högt intag av sockersötad läsk kan alltså vara en indirekt orsak till cancer om man inte är noga med mängderna.

Läs också: Är konstgjorda sötningsmedel skadliga?

Ja. Både vanlig och lightläsk har ett högt innehåll av syra, vilket fräter på tandemaljen och gör tänderna extremt känsliga för syraskador.

Om vi pratar om hål är lightläsk ett bättre alternativ än sockersötad läsk och juice, eftersom socker är den största boven när det gäller hål i tänderna.

Läs också: 7 vinster när du skippar sockret

pH-värde i:

• Vatten: 7
• Saft: 3
• Light-cola: 2,7
• Vanlig cola: 2,4
• Citron: 2,3

Allt med ett pH-värde under 5,5 verkar frätande på tänderna.

Nej. Inte i fysiologisk mening. Det är i alla fall inte bevisat att det finns något i läsk som gör oss beroende på samma sätt som t ex cigaretter och droger gör.

Om du vaknar mitt i natten och har en okontrollerbar lust efter en läskdryck har det förmodligen mer att göra med vanor och preferenser än beroende.

Både OCH. Godis innehåller mer socker och fler kalorier än läsk.

100 g godis innehåller cirka 350 kalorier, medan 100 g läsk med socker innehåller 40 kalorier. På så sätt är godis ”värre”. Däremot är socker i dess flytande form värre när det handlar om viktuppgång.

Det beror på att flytande socker inte mättar särskilt bra och vi dämpar alltså inte hungern genom att dricka en läsk, utan kan snabbt få i oss stora mängder socker och kalorier.

Ja. Läsk och andra kolsyrade dricker som t ex energidrycker och bubbelvatten kan ge extra mycket luft i magen och i tarmarna. Det kan göra att vi känner oss uppblåsta, gasiga och ibland får vi också magknip av bubblorna.

Läs också: Uppblåst mage – SÅ blir du av med den!

KANSKE. Det är en utbredd teori att sötningsmedel lurar kroppen att tro att den får socker och därmed ökar suget efter fler sötsaker. Och medan vissa studier finner bevis för påståendet, finns det minst lika många som pekar i motsatt riktning.

Läs också: Två sötningsmedel är kanske inte så harmlösa som vi trott

Det finns därför ingen bra dokumentation som har kunnat bekräfta att konstgjorda sötningsmedel ökar vår aptit eller vårt sockersug. Suget efter något sött är troligen mer betingat av vanor och situation än av själva livsmedlet.