När vi ställer fram klockan samtidigt som vi plockar ut trädgårdsmöblerna den sista söndagen i mars, förlorar vi samtidigt en timmes nattsömn. Men betyder en timmes mindre sömn verkligen så mycket för oss? Få svaret här!
SOMMARTID 'Neeej, är det redan morgon?' Bytet till sommartid kan kännas tufft, men det finns saker du kan göra för att underlätta förändringen.
Sommartid betyder ljusare kvällar. Men när klockan går från 01:59 till 03:00 natten till den sista söndagen i mars, förlorar vi också en timmes sömn.
En timme mindre under täcket låter inte så mycket, men hur påverkar det egentligen kroppen? Och ligger det över huvud taget någon sanning i att vissa är påverkade i flera dagar? Det ger vi dig svar på här.
Även om vi bara förlorar en timme när vi byter normaltid mot sommartid, är de 60 minuterna inte helt utan betydelse. När vi sover en timme mindre stör det nämligen vår dygnsrytm, kroppens inre klocka, som bl a styr vår hormonutsöndring, ämnesomsättning och andra fysiologiska processer i kroppen.
Det är dock stor individuell skillnad på hur vi påverkar av skiftet till sommartid, och för de flesta har det ingen betydelse. Här har vi samlat några av de hälsomässiga konsekvenser som övergången till sommartid kan för med sig:
Det finns inga uttalade undersökningar av hur många som påverkas av övergången till sommartid. Vissa är känsligare för det än andra, men de är ändå i minoritet.
Vanligen är övergången till sommartid värst för människor med ett stort behov av att gå och lägga sig och gå upp vid fasta tider. Av samma anledning är barn och A-människor ofta mer påverkade av sommartiden än B-människor, som vanligen är mer flexibla i sin dygnsrytm.
En timmes nattsömn mindre kan jämföras med en mild jetlag, som vanligen tar en till två dagar att vänja sig vid.
I grunden påverkas vi dock mycket olika av övergången till sommartid. Vissa kan vara påverkade i flera dagar efteråt – och i värsta fall flera veckor – men de allra flesta märker i stort sett ingenting.
LÄS OCKSÅ: Övervägar du att skaffa en ljusterapilampa?
Brukar du känna dig extra trött när du har ställt om klockan kan du förbereda dig på sommartiden genom att gå och lägga dig en kvart tidigare tre–fyra dagar innan. Två dagar innan kan du gå i säng en halvtimme tidigare och dagen innan kan du hoppa i säng 45 minuter tidigare. På det viset skapar du en bättre övergångsfas.
Se också till att få lite extra dagsljus när du vaknar på söndag morgon. Det hjälper dig nämligen att synkronisera med din nya dygnsrytm.
SOMMARTID Ställ fram klockan sista helgen i mars.
Vi byter till sommartid sista söndagen i mars, då klockorna ställs fram natten mellan lördag och söndag och kl. 02:00 blir till kl 03:00. Sommartiden varar till den sista söndagen i oktober, då vi går tillbaka till vintertid.
Natten mellan lördagen den 29 mars och söndagen den 30 mars
VINTERTID Ställ tillbaka klockan sista helgen i oktober.
Vi byter tillbaka till vintertid (eller normaltid, som det egentligen heter) den sista söndagen i oktober, då klockorna ställs tillbaka natten mellem lördag och söndag, och kl. 03:00 blir till kl. 02:00.
De allra flesta föredrar övergången till vintertid (normaltid) i oktober framför bytet till sommartid i mars, eftersom vi då får en timme extra. Även om blotta tanken på en timme extra under täcket får de flesta att le, är det dock inte nödvändigtvis det bästa för kroppen och vår dygnsrytm när sömnen blir manipulerad.
En dansk registerstudie baserad på 18 års data har t ex visat att antalet människor som får diagnosen depression ökar med åtta procent månaden efter övergangen till vintertid. En möjlig förklaring kan vara att dagsljuset ”flyttas” från eftermiddagen till morgonen, då de flesta har mindre nytta av dagsljuset.
Källor: Mikael Rasmussen, sömnexpert, Dagens Medicin, Köpenhamns universitet, livescience.com, m fl