Oavsett om du inser det eller inte så styrs många av dina så kallade personliga val och åsikter i själva verket av flocken. Och ibland går det fel...
VI KAN HÅNA djur som blint följer flocken. Frågan är hur mycket vi människor själva styrs av kraften i samhället.
Du sitter i ett möte på jobbet för att diskutera fördelningen av arbetsuppgifter. Alla ska säga sitt, och du är redo tills det blir din tur att säga... något helt annat än du tänkt!
Vad är det som händer?
"Vi tror att vi är individualister och innovativa, men i själva verket säger vi oftast samma sak som de första personerna på mötet", säger psykologen Henrik Tingleff.
Enligt beteendeexperten är det vårt inre flockdjur som är i farten. Det är så angeläget att passa in att din åsikt justeras så att den inte kränker någon.
Ergo: Det som de första personerna runt bordet säger sätter agendan och färgar det som vi andra säger.
Detta är bara ett exempel på hur moderna människor styrs av någon logik som vi har med oss från vårt ursprung för att säkerställa artens överlevnad.
Det finns ett inre flockdjur som har en önskan att passa in i gemenskapen. Men samtidigt finns det egodjuret, som har en drift att höja sig över samhället.
Läs också: Lita på eller misstro? Ditt mönster formas i barndomen
Det är viktigt att förstå att vi inte är vare sig egodjur eller flockdjur. De är båda egenskaper som är inherent i den mänskliga naturen.
Å andra sidan kan vi vara mer eller mindre benägna att låta oss styras av flocken. Detta är nära relaterat till om vi känner oss hotade.
"Ju mer överlevnadshotade vi är, desto mer kommer flockdjuret att slå till."— Henrik Tingleff, beteendepsykolog
"Om vi är osäkra anpassar vi oss mer till flocken, eftersom alla i slutändan är rädda för att bli socialt utfrysta", säger Henrik Tingleff.
Tänk på detta nästa gång du befinner dig i en folkmassa. Om du känner dig fri att sticka ut och säga ifrån mot andra, beror det förmodligen på att du är en fullvärdig medlem av klanen.
Om du å andra sidan är medlem i ett företag med ett mandat är det mer sannolikt att du väger dina ord på guldvåg.
Behovet av att anpassa sig har mycket mer konsekvenser än att tala nedsättande till andra.
"Det är fantastiskt att vi anpassar oss till varandra, men det har också en nedsida. Det sker när vi slutar navigera efter vad som är rätt och bäst att göra, utan efter en parameter som handlar om att inte förlora ansiktet inför flocken", säger Henrik Tingleff.
Läs också: 7 effektiva tips för att hantera oro
Då börjar vi försvara samhällets värderingar, oavsett om det är både oärligt och moraliskt fel.
På den lättsammare sidan kanske du inte är den som erkänner det om du gillar snabbköpets billiga kanelbulle bättre än den berömda från ett hypat bageri.
I den mer allvarliga änden av skalan kan vi bli handlingsförlamade om vi bevittnar något som är fruktansvärt fel.
Det kan t ex gör att vi inte hjälper till om vi ser en människa ramla på gatan, för att ingen annan heller griper in.
"Ju fler personer som bevittnar en olycka, desto mindre sannolikt är det att någon kommer att ingripa."— Henrik Tingleff, beteendepsykolog
Å andra sidan, om en person går mot rött ljus eller tar av sig säkerhetsbältet i kabinen efter landning, kan du vara säker på att fler kommer att följa efter. Vi följer flocken.
Flockmentaliteten kan också leda till en olycklig de och vi-dynamik. När vi bildar en stark gemensam gruppidentitet blir det mer legitimt att klanka på andra.
"Lika positiva som vi är mot våra egna, lika negativa är vi mot andra som står utanför flocken", säger Henrik Tingleff.
Det kan t ex förklara varför man förtalar en annan yrkesgrupp på jobbet eller varför fotbollsfans är osams med varandra.
Om du känner igen dig i beskrivningen och vill bli "mer du" och "mindre flocken", ta del av psykologens råd nedan.
KÄLLA: Henrik Tingleff, beteendepsykolog