Det är för jäkligt... Att klaga är lite av en nationalsport, som man då och då kan... ja, klaga på! Vore det inte trevligt om vi kunde sålla bort alla negativa kommentarer vi delar med varandra? Men att klaga och gnälla på saker skapar faktiskt en viktig samhörighet – bara du använder det på ett konstruktivt sätt.
GNÄLL – Det finns 4 typer av gnällspikar. Kan du känna igen dig själv eller någon i din omgivning?
Stress på jobbet, familjemedlemmar som inte kommer ihåg att gå ut med soporna, bilköer, försenade tåg och ökande matpriser. Vi klagar mycket på saker som dessa, ofta utan att vi ens tänker på det själva.
Tänk lite på hur vanligt det är att vi inleder ett samtal med ett klagomål. Det är rösten, som likt en fotbollskommentator, sätter ord på vad som händer men alltid med ett tydligt fokus på det otillfredsställande och irriterande. Allt som “bara inte stämmer”.
Herregud, det är väl inte hela världen att gnälla lite, tänker du kanske. Men då kommer du bli överraskad av psykolog Siri Wessel Wetlesens svar:
“Faran med att klaga är att det kan förstöra dina relationer till andra människor. Man blir giftig av att vara kring så mycket negativitet. Det gäller även gnällspiken själv. Att klaga sliter ut dig,” säger hon.
Kanske är du en av dem som uttrycker din frustration, utan att tänka på hur ofta och hur mycket?
GNÄLL – Kanske är du en av dem som uttrycker din frustration, utan att tänka på hur ofta och hur mycket? Få hjälp att hitta en hälsosam nivå för dina klagomål.
Offret är en gnällspik som är upptagen av känslan av att vara född under en olycklig stjärna. Allt går henne emot. Hela tiden. Det kan vara barnet som är sjukt för andra veckan i rad och det finns ingen som kan passa det. Eller tråkiga uppgifter på jobbet, som egentligen borde delas upp mellan kollegorna, men som har en tendens att alltid falla på offret.
Syfte: Vill bara lufta sin frustration. Efter att hon har klagat känner hon sig lättad. En annan vinst är att hon får full uppmärksamhet, eftersom de flesta som lyssnar är för väluppfostrade för att säga ifrån.
Inget är för litet. Inget är för stort. Felsökaren kan klaga på allt. Det här är personen som är väldigt aktiv på lokaltidningens debattsida eller den lokala Facebookgruppen. Ena veckan skriver hon ett inlägg om gupp i vägen och veckan efter om hur dåligt folk parkerar bilen.
Syfte: Inget. Det är bara personens sätt att kommunicera på. Hon förväntar sig inte att komma från ett samtal med goda råd. Men hon älskar däremot om du har något att bidra med, som ni kan gnälla på tillsammans.
Den här typen kan dela med sig av uppgivna tankar om lite mer seriösa ämnen än att hon missade tåget. Det kan vara ekonomin eller familjen som hon har klagomål på,
t ex hur ofta hennes partner går ut på helgerna.
Syfte: Att få goda råd. Den här typen är faktiskt på jakt efter rimliga lösningar på sina problem. Hon vill veta hur den hon pratar med skulle hantera situationen. Och inte minst: Hon är redo att testa råden för att lösa problemen. Bara ungefär var fjärde gnällspik är lösningsorienterad.
Mobbaren tenderar att klaga på andra, som hon tycker uppför sig oacceptabelt. Det kan vara chefen som ställer orimliga krav. Eller en kompis i vänskapskretsen som har gjort något som mobbaren tycker är fel. Kort sagt: Istället för att lyfta sina egna fördelar, fokuserar hon på andras brister.
Syfte: Att få en bättre plats i den sociala hierarkin. Hon är i grunden orolig för hur andra uppfattar henne. Därför försöker hon hävda sig genom att sätta andra i ett dåligt ljus.
Varje gång du kommenterar butikernas dåliga service, din svärmor eller det trista vädret, så tränar du hjärnan på att just gnälla. Tusentals neuroner i hjärnan aktiveras i processen. För varje gång du himlar med ögonen över någonting, ser du till att upprätthålla de neurala förbindelserna – du håller så att säga motorvägen i hjärnan helt fri från trafik.
“Du blir bra på det du tränar på. När vi klagar mycket stirrar vi oss blinda på det negativa, och då har inte hjärnan tillgång till alla sina resurser längre. Att klaga kan på så sätt blir till en vana som du inte ens ifrågasätter till slut,” säger Siri Wessel Wetlesen.
Om du känner igen dig i påståendena kan det vara ett tecken på att du har hamnat i ett klagomönster, som det är värt att försöka komma ur igen. För så vill du ju inte att det ska vara.
Tricket är att klaga först när det verkligen är något du är uppriktigt frustrerad över. När det finns en rimlig anledning till att du blivit irriterad. För helt ärligt: Vem orkar sluta som en pessimist likt farbror Melker i Saltkråkan eller Ove i boken En man som heter Ove som suckar sig igenom dagarna? Inte du, väl? Vad kan man då göra för att sluta klaga och gnälla?
“När jag har klienter som klagar mycket och verkar ha trillat i gnällfällan kan jag vara ganska tydlig och rak med dem. Jag brukar säga: ‘Om du vill jobba med det här, behöver du göra en insats. Det finns tre möjligheter: 1. Gör något åt problemet. 2. Lär dig acceptera det och lev med det, eller 3. Avsluta det – oavsett om missnöjet handlar om ditt äktenskap, ditt jobb eller en kompis.’ Men det är lättare sagt än gjort. För det är ett hårt arbete att sluta klaga om det har blivit ditt sätt att vara och förhålla dig till saker i vardagen,” säger psykologen.
Hon kan bara hitta två positiva saker att säga om gnäll:
“Om du använder det för att antingen få stöd och uppbackning, eller råd och vägledning kan det vara en fördel att klaga. Annars har jag svårt att se några vinster. Tvärtom kan gnällandet hjälpa dig att hålla fast vid det du är missnöjd med,” säger Siri Wessel Wetlesen.
Tag testen her, og find ud af, om du har en sund brokke-vane:
Men innan vi fördömer även det minsta lilla pip om usla filmer, eller att människor inte fäller ner toalettsitsen, så låt oss avsluta med något positivt om att klaga.
För trots att det som sagt aldrig har varit idealiskt för att faktiskt lösa våra problem, så har klagomål faktiskt en viktig funktion för oss människor. Behovet av att beklaga oss för våra medmänniskor har ett evolutionärt berättigande.
“Det är ett sätt vi kan känna oss förbundna till andra människor på. När vi påpekar något som inte är okej att göra, och den andra personen håller med oss, får vi känslan av samhörighet. Den känslan är extremt viktig för oss människor,” säger psykologen.
Det är också därför det svar en tvättäkta gnällspik blir mest irriterad över är: “Nej, det har jag aldrig sett som något problem.” För det är ett tydligt avslag på klagarens erbjudande om att “gå ihop mot det svåra”. Och du ska inte heller börja att komma med goda, om än välmenande, råd till den inbitne gnällspiken:
“De mest extrema klagarna lämnar inte utrymme för att du kan tycka något annat. Och de kommer ofta avvisa alla idéer och tips som eventuellt kan lösa deras problem. Det är då klagandet och gnällandet blir osunt och utan syfte,” avslutar Siri Wessel Wetlesen.