Du vet säkert redan var du ligger på konflikträdsla-skalan. Men vet du vad det är som skapar obehaget? Det är skillnad på om det är innan, under eller efter konflikter det blir jobbigt. Det zoomar vi in på här, för det är det som avgör hur du ska hantera det.
KONFLIKTRÄDD – Finner du dig i att folk kommer för sent till möten? Kanske ska du öva dig på att säga ifrån. Gör testet här, och kolla om du är konflikträdd
När var du i en konflikt sist? På det där sättet när situationen är svår att släppa, utan fortsätter att uppta din tankekraft. Det kan vara att du fick kritik för något du själv inte kunde styra över. Eller en tveksam avbokning som plingade till i mobilen från en gäst medan du stod och förberedde förrätten. Det intressanta är inte själva situationen i sig. Utan frågan: Sa du vad du kände? Om inte, så läs vidare
I svallvågorna av konflikträdsla följer nämligen ofta vrede och problem med självkänslan som, om de får lov att växa under flera år, kan leda till depression, ångest och stress. Alltihop – eller mycket av det i alla fall – styrs av det enkla, men väsentliga missförståndet som många av oss bär på:
“Vi tror att vi får sämre relationer om vi tar konflikter, men i verkligheten sker det motsatta. Dina medmänniskor kan märka att du är arg över någonting, men du ger dem inget att jobba med när du inte får din åsikt sagd på ett konstruktivt sätt”, säger psykolog Lise August.
Det går inte att säga emot att konflikter är svåra att hantera. För människan är ett socialt djur, som kommer gå långt för att undvika sprickor i gemensskapens väggar. Så på ett sätt har konflikträdsla också ett syfte som socialt lim.
“Om vi vore 100 procent oss själva hela tiden och sa precis vad som föll oss in, skulle det vara svårt att umgås med andra. De som bara är lite, eller inte alls konflikträdda, kan fråga sig själva om de ibland är för direkta och rakt fram och faktiskt konfliktskapande”, säger Lise August.
Kodordet är alltså balans. Det handlar om att säga precis så lite eller så mycket som situationen kräver så att du visar dina gränser på ett tydligt, men kortfattat sätt. För många är det lättare sagt än gjort, men varför?
Oavsett om du är typen som alltid säger din mening eller håller tyst, eller den som lätt börjar gråta eller inte kan tänka en enda klar tanke förrän efteråt, så finns det en naturlig förklaring på reaktionen: Du känner dig högst troligen angripen i situationen.
“När vi känner oss angripna så kommer vi att försvara oss. Och precis som kameleonter som kan ändra färg för att rädda sig själva genom att försvinna in i bakgrunden så har vi människor också en stressrespons som kan dölja vad vi tycker och tänker”, säger Lise August.
“Vi tror att vi får sämre relationer om vi tar konflikter, men i verkligheten sker det motsatta. Dina medmänniskor kan märka att du är arg över någonting, men du ger dem inget att jobba med när du inte får din åsikt sagd på ett konstruktivt sätt”— Lise August, psykolog
Kanske har du befunnit dig i en situation där du inte riktigt är dig själv. T ex när din kompis berättar om ett problem och du sitter och nickar och säger “ja”, trots att du inte alls håller med. I situationen värderar du helt enkelt obehaget i att såra hen större än obehaget i att gå emot din inre röst. Att säga emot? Usch nej, hellre nöja sig med att bara tänka det, för annars kan ju stämningen bli dålig. Eller gud förbjude: Hen kan vända dig ryggen.
Här närmar vi oss något – nämligen kärnan i förklaringen av konflikträdsla. Det handlar om din syn på dig själv, och om den lägger krokben för ditt handlingsutrymme. Vad andra eventuellt tänker om dig är en sak, men reflektera över hur du dömer dig själv när du är i en konflikt.
“Många har en fastlåst självuppfattning av att de ska vara snälla, vänliga och att alla måste tycka om dem. Därför tillåter de inte sig själva att säga ifrån. Men du ska kunna tycka om dig själv – även när du gör andra upprörda. Det är den väg du måste gå om du vill bli bättre på att hantera konflikter”, förklarar Lise August.
Pust, ja det är svårt. Men enligt psykologen finns det en stor vinst i att ta självkännedomen till nästa nivå. “Det ligger en stor befrielse i att kunna säga: ‘Det här står jag för’, trots att du därmed är oenig med andra”.
LÄS OCKSA: Testa dig själv: Har du tecken på OCD?
Vill du lära dig att hantera konflikter bättre kan du hitta 3 råd här nedanför.