Det är mänskligt att misslyckas. Ändå är många av oss tyngda av agg mot människor som har gjort oss illa. Ta reda på varför det är svårt att förlåta.
FÖRLÅTELSE - När vi känner att vi hyser agg är det ett tecken på att en gräns har överskridits. Detta behöver tas om hand.
Du borde sätta tydliga gränser för dina barn.
En sådan mening riktad mot dig som förälder till ett barn eller en ungdom som kanske inte beter sig felfritt hela tiden kan träffa dig rakt i solar plexus och svida till rejält. Inte bara i stunden. Som ett getingstick kan det svullna upp och klia under lång tid efteråt.
Om du känner dig orättvist behandlad kan det ta sig uttryck i bitterhet – mot din partner, chef, ett syskon eller, som i det här fallet, den person som ifrågasatte din barnuppfostran.
”Agg är en bitterhet som vi bär med oss över tid eftersom vi känner att någon har sårat oss eller behandlat oss orättvist. Bakom bitterhet finns alltid känslor – vanligtvis ilska eller skam. Så bitterhet är inte en känsla i sig, utan ett sätt att hantera känslor”— Birgitte Sølvstein, psykolog
"Bitterhet är alltså inte en känsla i sig själv, utan ett sätt att hantera känslor på", förklarar psykologen Birgitte Sølvstein.
Hur ofta har du inte tänkt: ”Om jag bara hade reagerat på det sättet”, när stormen för länge sedan har lagt sig? Men då är det för sent, för de sårande orden är redan ute och har fastnat utan att du har kunnat säga ifrån.
”När vi inte kan eller vågar känna efter vad som ligger bakom agget lägger vi ett lager av ilska ovanpå. På så sätt distanserar vi oss från de känslor som är vaga”, säger Birgitte Sølvstein.
Det är bekvämt i situationen, för då behöver du inte föreläsa för personen om hur hans eller hennes beteende får dig att känna. Eller hur hen kan kommunicera mer hänsynsfullt om behovet uppstår igen.
Istället sitter du kvar med en uppdämd känsla av att dina gränser har överskridits. Grogrunden för agget växer. Och det är ett problem, varnar psykologen:
”Att vara långsint hjälper ingen. Vi använder det som en skyddsmekanism, men det skulle vara bättre att sätta tydliga gränser”, säger hon och fortsätter:
”Att förlåta och sätta tydliga gränser är två sidor av samma mynt, eftersom de båda syftar till att inte lägga mer energi på det som hände.”
Vi kommer att återkomma till hur du hanterar den här manövern, eftersom den är viktig att behärska. Både för ditt välbefinnande och din hälsa. Om du bär på kronisk ilska påverkar det din livskvalitet och dina relationer, och forskning visar att du ökar risken för allt från huvudvärk till högt blodtryck, ångest och hjärtproblem.
Om du har upplevt att du helt enkelt inte har kunnat förlåta någon vet du förmodligen att det är en enorm energibov. Inte bara för dig, utan även de omkring dig.
Människor kan dra sig undan dig eftersom du blir outhärdlig att vara i närheten av med all din negativitet. Så ja, det kommer utan tvekan att vara en stor gåva att brottas med agget och lära sig konsten att förlåta.
Läs også: Optimist eller pessimist? Hitta din personlighetstyp
Men eftersom vi nu är utrustade med denna skuldbeläggande funktion i vårt psyke, måste det väl finnas en anledning till det?
”Eftersom djupare känslor är svåra att känna kan bitterhet vara en signal om att något gränsöverskridande har hänt oss som vi måste ta itu med. Bitterhetens funktion kan vara att vi börjar känna igen och lyssna på känslorna. Först då kan vi släppa taget om dem”, förklarar Birgitte Sølvstein.
Om du har blivit inspirerad att ta en titt på dina relationer för att se om du behöver rensa upp bland uppdämda känslor, kommer de följande sidorna att ge dig goda råd om hur du ska gå tillväga.
Hur man förlåter andra utan att göra sig själv besviken
Klandrar du dig själv? Så här slutar du av med det
Vi lovar dig att det finns massor av frigjord energi och livskvalitet som väntar på dig på andra sidan av det – visserligen – krävande arbetet.
Läs också: Så känner du igen en narcissist
KÄLLA: Birgitte Sølvstein, psykolog