Är din tolerans gentemot andra relaterat till din ålder? Eller finns det andra faktorer som spelar in? Se psykologens svar och kontrollera din nivå av överseende i vårt test.
VILKEN VERSION AV DIG SJÄLV – blir du när du blir äldre? En gladare och mildare? Eller en mer skeptisk och mindre överseende?
Jag är väl medveten om det. Inuti mig bor en liten – och ganska irriterande – ordningsvakt.
En liten minipolis som är irriterad på cyklister som inte signalerar på cykelbanan. På hundägare som inte plockar upp efter sina hundar. Kollegor som inte sorterar avfall på rätt sätt. Och så vidare och så vidare.
Ordningsvakten har nog alltid bott där, men det är som om hon blir äldre. Och det är irriterande. För ingen gillar en påstridig moralpolis. Inte ens jag själv.
Läs också: Lär dig att sluta klaga
Men ligger det något i det? Blir vi mindre överseende med åldern...? Eller är det bara jag? Det är vad jag och min inre ordningsvakt vill veta.
Därför ringde vi Anna Aamand, som inte bara är psykolog utan också äldrepsykolog, eller mer korrekt: specialist i gerontopsykologi.
Svaret kommer snabbt och tydligt. NEJ, säger Anna Aamand – det går inte att säga att vi blir mindre överseende när vi blir äldre.
”Så enkelt är det inte. Och frågan i sig är faktiskt ganska åldersdiskriminerande”, påpekar hon.
Oj, oj! Det skäms jag över – men då skyndar jag mig att understryka att jag själv är 56 år och att jag har utgått från mig själv.
Lyckligtvis är Anna Aamand själv ganska överseende, och hon utvecklar gärna.
"Vissa människor blir mer överseende med åldern, andra blir mindre"— Gerontopsykolog Anna Aamand
”Det beror på en mängd olika faktorer och det går inte att generalisera”, tillägger hon.
Faktum är att Anna Aamand inte alls tror att vi kan delas in i överseende och icke överseende människor. Men att vi kan vara mer eller mindre toleranta. Det gäller både generellt och i specifika situationer här och nu, där vi kan utmanas på vår energi eller – som psykologen uttrycker det – vår reservkapacitet.
Det är t ex den man använder sig av – eller som tar slut – när man på kvällen efter en hektisk arbetsdag och flera nätter med dålig sömn förgäves försöker natta barn nummer tre som vägrar sova.
Den typen av tolerans kan ta slut hos oss alla, påpekar psykologen, så i den här artikeln fokuserar vi på överseende i allmänna ordalag.
Innan Anna Aamand utvecklar sina poänger tar jag en snabb tur till forskningsvärlden, för har någon undersökt om personlighet och inkludering förändras med åldern?
Det finns det. Det finns till exempel en studie från 2022 som drar slutsatsen att vi blir mer vänliga och nöjda med livet när vi blir äldre.
Omvänt visar en annan studie från 2023 att vår kognitiva flexibilitet minskar, vilket kan leda till att vi blir mer fixerade vid våra åsikter och har mindre överseende med andras olikheter.
Inkludering kan alltså gå åt båda hållen – precis som Anna Aamand säger. Men vad är det som avgör om du och jag rör oss i den ena eller andra riktningen?
Som så ofta när det gäller svåra frågor är svaret inte så enkelt. Men om du vill ha psykologens recept på hur du får de bästa förutsättningarna för att bli en inkluderande person, så är det här hennes förslag i ett nötskal.
Det var en liten sammanfattning, men nu ska vi utveckla det. Och vi börjar där allting faktiskt börjar. I din barndom och i dina gener.
Generna kan man förstås inte göra något åt, och här är världen helt enkelt orättvis. Vissa av oss föds helt enkelt med sämre kort på hand än andra.
Psykologen Anna Aamand pekar på personlighetsdrag som ängslighet och nervositet, som ofta går i arv från generation till generation.
”Det leder ofta till att människor blir mer försiktiga och rör sig i snävare cirklar i livet. Man får inte prova lika många saker som andra och får inte samma upplevelser. Och det kan innebära att man blir mindre överseende”, förklarar hon.
Dina gener påverkar också i hög grad din fysiska hälsa, och om du drabbas av allvarliga sjukdomar under ditt liv kan det också påverka din inkludering. Detsamma gäller din intellektuella kapacitet, som du också föds med.
Enligt Anna Aamand är en trygg barndom en avgörande faktor, och även om du inte kan ändra på det idag som vuxen så kan det hjälpa dig att förstå varför du reagerar som du gör.
”En trygg barndom, där man fått stöd, uppmuntran och lyckats med något, gör att man vågar prova något mer. Det i sig genererar nya upplevelser och nya upplevelser. Och det säger nästan sig självt att det leder till större överseende med andra”, säger hon och fortsätter:
”Omvänt, om du har haft en barndom där du ständigt blev satt på plats och nedtryckt, så påverkar det hur du förhåller dig till världen.”
Anna Aamand understryker att trygghet inte ska förväxlas med att linda in barnen i bomull. Det kan leda till väldigt försiktiga barn som inte vågar prova någonting.
"För att klara sig i världen måste man stöta på några hinder på vägen, ta sig igenom dem och skaffa sig erfarenhet".— Gerontopsykolog Anna Aamand
”Det hjälper dig att utvecklas och gör dig motståndskraftig”, säger hon och påpekar att det är viktigt att få stöd och uppbackning under de här svackorna.
Även här är världen inte rättvis, eftersom alla inte föds in i ett starkt nätverk. Anna Aamand understryker dock att forskning visar att det räcker med en stabil vuxen för att bryta ett negativt socialt arv för ett barn. Det kan till exempel vara en granne, en lärare eller en fotbollstränare.
”Det handlar mycket om hur vi har blivit bemötta genom de påfrestningar och utmaningar vi möter. Har du fått dra dig själv i håret varje gång utan stöd, eller har någon lyft upp dig?” säger psykologen.
Om du har fått hjälp att hantera motgångar är det lättare att välja dina strider på ett klokt sätt. Det kan man till exempel se hos personer som har förlorat någon eller gått igenom en allvarlig sjukdom.
”En del människor blir tydligare med vad som är viktigt för dem att göra med sina liv. Och de blir bättre på att inse saker som de kanske tidigare har varit upprörda över. Medan andra säger: 'Åh, det kom till mig också' och nästan odlar det negativa”, säger Anna Aamand.
Du kan inte förändra förutsättningarna för ditt liv fram till nu. Men om du vill arbeta med din tolerans i framtiden är det absolut möjligt, säger Anna Aamand.
”Man måste liksom bara greppa rodret och säga: Hur vill du att resten av ditt liv ska se ut?” säger hon och tillägger:
"Vill du samla på dig de negativa upplevelserna och odla dem? Eller vill du arbeta med att kunna rycka på axlarna åt saker?"— Gerontopsykolog Anna Aamand
Hur man faktiskt arbetar med att släppa saker kan vara väldigt individuellt. Men det första steget är att fatta ett beslut.
Om din brist på överseende handlar om din inställning till andras attityder och handlingar eller nya trender i samhället i allmänhet, är en bra början att öva på att lyssna.
”Du kan bestämma dig för att åtminstone lyssna på den andra synvinkeln i stället för att avfärda den utan vidare. Med andra ord, verkligen lyssna och överväga vad de säger. Du behöver inte svara eller köpa in dig direkt. Men du kan lyssna och fundera”, säger Anna Aamand och har ytterligare ett råd.
”Om du ofta tänker negativa tankar om andra är det en bra övning att sätta dig in i deras situation och tänka 'Tänk om det var jag? ”. Det kan bidra till att öka din förståelse och tolerans mot andra”, säger hon.
Jag nickar och hoppas att min inre ordningsvakt lyssnar. Jag tror att hon skulle kunna lära sig något här.
Eller finns det utrymme för förbättringar? Psykologen Anna Aamand har sammanställt 4 frågor som kan ge dig en ledtråd om hur överseende du är.
KÄLLA: Gerontopsykolog Anna Aamand