Vad är bältros – och vad kan jag göra åt det?
Bältros kallas också helveteseld, för det kan kännas som att du brinner upp inifrån. Läs här om vad sjukdomen beror på och vilken behandling som hjälper.
Bältros kallas också helveteseld, för det kan kännas som att du brinner upp inifrån. Läs här om vad sjukdomen beror på och vilken behandling som hjälper.
De flesta har haft vattkoppor som små. Man smittas en gång och är sedan immun. Men den dåliga nyheten är att du dessvärre inte kan vara säker på att slippa de obehagliga utslagen, bältros, när du har blivit vuxen.
Viruset kan nämligen väckas till liv, och då kan du drabbas av bältros. Lär dig mer om varför utbrottet uppstår, vem som drabbas extra hårt och vad du kan göra åt det. Vi har ställt alla relevanta frågor till en specialläkare i hudsjukdomar. Svaren får du här.
Bältros, som på latin heter herpes zoster, är smärtsamma utslag med små blåsor som sprider sig på kroppen. Sjukdomen drabbar cirka 20 procent av befolkningen. Utslagen beror på att du tidigare har blivit smittad av vattkoppsviruset. Det är ett virus som man inte blir av med helt. Efter att vattkopporna har försvunnit från huden är viruset fortfarande vilande i dina nervrötter. Men det kan väckas till liv av olika anledningar och sedan vandrar det upp till hudytan, där det utlöser de smärtsamma utslagen. Det inträffar vanligtvis många år efter det första utbrottet av vattkoppor.
Alla som har haft vattkoppor kan utveckla bältros senare i livet. Och ju äldre du är, desto mindre motståndskraftig blir du mot virusutbrott. Efter din 50-årsdag ökar risken avsevärt att få sjukdomen. Dessutom ökar risken för att få långvarig smärta på grund av bältros med åldern. Hos barn och vuxna under 50 år försvinner ofta smärtan med utslagen. Men bland 50-60-åringar upplever en av fem smärtor i mer än ett år efter att bältrosen bröt ut. Och för dem över 70 år har upp till hälften smärta i mer än ett år efter sjukdomsdebut.
Men det är inte bara åldern som sätter dig i riskzonen för att få bältros. Personer med försvagat immunförsvar, till exempel på grund av överträning, hiv eller cancer, har också en ökad risk att få bältros. Detsamma gäller personer med reumatiska sjukdomar.
Man får bältros om man tidigare i livet har haft vattkoppor, och viruset av någon anledning väcks ur sin dvala. När ett utbrott av vattkoppor är på väg att avta drar sig viruset bort från huden längs nervbanorna och ner till nervrötterna. Här lägger det sig för att sova. I de flesta fall vaknar det inte igen ur sin dvala. Men om viruset återaktiveras, färdas det tillbaka längs nervbanorna och upp till huden igen. Och det är då bältrosen bryter ut.
Exakt vad som får vattkoppsviruset att vakna är inte känt med säkerhet. Men eftersom bältros är vanligast hos personer över 60 år, hos barn som smittats av vattkoppor under sitt första levnadsår och hos personer med nedsatt immunförsvar, tyder mycket på att det är just ett svagt immunförsvar som orsakar att vattkoppsviruset vaknar till liv igen.
Bältros är inte särskilt smittsamt, men kan smitta via direktkontakt med sårvätska från blåsorna. Bältros orsakas av samma virus som vattkoppor. När du har haft vattkoppor stannar viruset kvar i din kropp för resten av livet. Viruset kan bli aktivt igen och då får du bältros. En person med bältros kan smitta en annan person med vattkoppor, om hen inte haft det tidigare. Och på så sätt kan personen få bältros senare i livet.
Tidpunkt | Symptom |
---|---|
DAG 1 | Det första du känner av vid bältros är en brännande känsla längs den nervbana som viruset vandrar. Ofta får du också svullna lymfkörtlar, huvudvärk, generell sjukdomskänsla och feber. |
DAG 2 | Sedan uppstår en brännande känsla, det gör ont och pirrar och sticker i huden. |
DAG 3 | När det har gått 2-3 dagar uppkommer utslag – små blåsor och rodnad. Under de första dagarna tilltar smärtan. Den kan bli väldigt intensiv – särskilt hos äldre personer. |
EFTER EN VECKA | Utslagen börjar att läka, och det uppstår sårskorpor – på samma sätt som vid vattkoppor. |
EFTER TVÅ-TRE VECKOR | Skorporna på blåsorna börjar att falla av. Men hos vissa fortsätter smärtorna, även om utslagen är borta. Det kan fortsätta i månader och år. |
EFTERÅT | Smärtorna kan bli kroniska. Då kallas det postherpetisk neuralgi. Det medför smärtor som är så våldsamma att de blir begränsande i livet. Ju äldre du är, desto större är risken för att utveckla postherpetisk neuralgi. Läs också: Vilka är symptomen på nageltrång? 7 Hur undviker man bältros?
8 Är bältros farligt?I grund och botten är bältros inte en farlig sjukdom. Det kan dock orsaka så intensiv smärta att särskilt äldre och svaga kan behöva sjukhusvård. Om sjukdomen sitter nära ögonen finns risken att du får permanent synförlust. Sök läkarvård om så är fallet. Bältros kan också orsaka hörselnedsättning och förlama ansiktsmusklerna. Hos personer med försvagat immunförsvar till följd av till exempel cancer kan sjukdomen vara ganska allvarlig. Här kan det spridas till de inre organen och hjärnan, vilket kan vara dödligt om man inte sätter in behandling i tid. 9 Hur behandlar man bältros?Om du får bältros är det viktigt att du påbörjar en behandling snabbt, så sjukdomsförloppet förkortas. När man behandlar bältros, så finns det två vägar att gå: 10 Hur ställer läkaren diagnosen bältros?Det är viktigt att du går till läkaren så fort du får symtom i form av stickande, brännande utslag med små vätskefyllda blåsor. Ju tidigare du kommer igång med behandlingen, desto mindre är risken för långvarig smärta. Läkaren kommer att ställa diagnosen baserat på din sjukdomshistoria och de symtom du upplever. Man kan också påvisa virus genom att ta ett prov från själva utslaget. Då kan man snabbt på diagnosen och påbörja en behandling. LÄS OCKSÅ: Nässelutslag – få läkaren råd för att lindra klådan Källa: Flemming Andersen, klinikchef, specialläkare i hud- och könssjukdomar, ph.d. Artikeln publicerades i I FORM nr 14/2022 |