8 myter om att gå ner i vikt

Sätter du likhetstecken mellan smal och hälsosam? Och tror du att det är viktigt för din hälsa att du går ner i vikt? Du blir inte nödvändigtvis mer hälsosam av att gå ner i vikt om du i övrigt är pigg och glad. Kanske till och med tvärtom.

Läs de 8 myterna om att gå ner i vikt här

Viktmyt 1: En stor, snabb viktminskning håller längre

Tänk dig för ordentligt innan du startar en bantningskur: Hur stark vilja har du att genom­föra den och är du redo att offra det som krävs? Det kräver stor självdisciplin att hålla de tappade kilona borta. Du måste tänka på allt du stoppar i munnen – varje dag – väga dig regelbundet och motionera över en timme varje dag.

Statistiken är nämligen inte på din sida. 95 procent av alla som går ner i vikt lägger på sig alla kilona igen. Många går till och med upp mer efter några månader eller år.

Det är därför bättre att vara mer realistisk och mindre fanatisk med sin viktminskning. Kanske är det bättre att bara gå ner ett par kilo, men att man i gengäld inte går upp igen.

Eller också kan man till en början "bara" kon­cen­trera sig på att inte gå upp mer och i gengäld börja motionera mer.

Det är nämligen motionen som är viktigas­t. Undersökningar av träning och efterföljande skanning visar att även de som inte går ner alls får en förändrad kroppssammansättning av träningen, och därmed mindre fett kring de inre organen. Och det är viktigast, eftersom bukfettet utan tvekan är farligast och ger störst risk för att till exempel utveckla diabetes.

Viktmyt 2: Man lever längre om man går ner i vikt

Beklagar om vi grusar dina förhoppningar, men du lever alltså inte nödvändigtvis längre bara för att du går ner i vikt.

Tvärtom kan det öka risken att du dör i förtid. I alla fall om du bara räknar kalorier och bantar, vilket gör att du tappar muskelmassa och därmed, enligt forskningen, ökar risken för ett kortare liv. Så om du ska gå ner i vikt bör du se till att din strategi för att tappa kilon också innehåller motion.

Forskare har undersökt om friska vuxna har nytta av att tappa några kilon. Och siffrorna avslöjade en tydlig överdödlighet hos friska med ett BMI mellan 25 och 30 när de går ner i vikt. Inte ens för kraftigt överviktiga med ett BMI mellan 30 och 35 lönade det sig att gå ner i vikt – det hade nämligen inte heller någon gynnsam effekt på dödligheten. Detta alltså när motion tagits bort ur ekvationen.

De flesta tror nog att det är hälsosamt att gå ner i vikt om man råkar ha lite för mycket kurvor. Den uppfattningen bygger troligen på att ett försäkrings­bolag på 20-talet upptäckte att övervikt var förenad med ökad dödlighet – vilket det också är – men sedan drog man den felaktiga slutsatsen att det därför självklart var hälsosamt att gå ner i vikt. Men så är det alltså inte nödvändigtvis.

Om du vill gå ner i vikt på ett hälsosamt sätt, ska du vara noga med att också öka träningsdosen.

Viktmyt 3: Överviktiga för förhöjt blodtryck

Den måttliga övervikt som hälften av oss bär på spelar knappast någon roll för blodtrycket, säger experterna.

Istället ska man hellre titta på hur mycket salt man får i sig, hur mycket man rör på sig och hur det fett man har är fördelat. Det är faktorer som är mycket viktigare att hålla koll på när man ska bedöma risken för ett förhöjt blodtryck och utvecklingen av olika livsstils­sjukdomar.

Klicka här och se hur du undviker att hamna i saltfällan

Viktmyt 4: Kaloriräkning är alltid rätt väg

Att räkna kalorier är effektivt om du vill gå ner i vikt, men det är inte så att du alltid går ner det du vill.

När du räknar kalorier och går ner i vikt tappar du inte bara fett. Det är nästan oundvikligt att också tappa fettfri massa. Det vill säga att du tär på muskler och organ. Det faktum att du förlorar muskelmassa kan vara en medverkande orsak till att viktminskning ökar dödligheten och inte sänker den.

En annan tes är att något av den fettmassa man rent faktiskt blir av med, är bra för ens hälsa. Det handlar framförallt av det fettet som sitter kring rumpa, höfter och lår.

• Vi vet att det finns ett samband mellan höftomkrets och dödlighet. Ju bredare höfter, desto lägre dödlighet, förklarar professor Kim Overvad.

Så kanske är det på tiden att man sluter fred med sina extrakilon. När du sparar på kalorierna, ställer extremt höga krav på att du sätter ihop din kost på ett bra sätt, eftersom att du annars riskerar att gå miste om flera viktiga näringsämnen. Brist på kalk och D-vitamin kan leda till benskörhet och för lite järn kan leda till blodbrist.

Viktmyt 5: Övervikt ger alltid ryggsmärtor

Om kroppsvikten över huvud taget har någon betydelse för om man ska få ryggsmärtor så är det i mycket liten utsträckning. Ryggen kan faktiskt tåla belastningen från lite övervikt.

Det är betydligt mer skadligt att hela tiden gå runt med ångest och säga: ”NU måste du gå ner i vikt”, till dig själv. Det gör att man jämt går runt med dåligt samvete och tänker att om man bara hade gått ner några kilon så skulle man ha mindre ont. Och det är det dåliga samvetet som är den största syndabocken när det gäller ryggont, inte vikten, menar experterna.

Ju mer man fokuserar på sin smärta, desto värre blir den. Signalerna från smärtan måste nämligen först ta sig från ryggen och upp till hjärnan innan vi kan registrera den, och ju mer vi lyssnar på signalerna, desto mer ont får vi i ryggen. Att röra på dig är däremot det bästa du kan göra för din onda rygg.

Klicka här och se hur du stärker din rygg med yoga

Viktmyt 6: En diet då och då är hälsosamt

Börjar du banta varje år direkt efter nyår och går sedan upp igen i mars? Och börjar sedan banta igen när det börjar bli dags för bikini­säsongen, och sedan går upp igen på hösten? Det är det sämsta du kan göra för din hälsa.

Forskarna har en teori om att viktminskning frigör en ökad mängd fria fettsyror i blodet. Fria fettsyror utlöser ohälsosamma kedjereaktioner i våra celler. Så kallade proinflammatoriska cytokiner – en typ av inflammationsämnen - omringar cellerna och får kroppen att reagera som om det var ett hot som kom utifrån, till exempel virus och bakterier. Bland annat genom att bilda bindväv i och omkring cellerna i till exempel fettvävnaden och levern. Nästa gång du går upp kommer bindväven att göra det lite svårare för kroppen att lagra fettet i fettcellerna och så får du ännu fler fria fett­syror i blodomloppet och mer bindväv i cellerna.

Detta leder bland annat till att cellerna och levern blir mindre mottagliga för insulin, vilket ger dig en dålig blodsockerreglering och med tiden ökad risk för att utveckla diabetes.

Viktmyt 7: Viktminskning går snabbast utan motion

I bantningsindustrin finns det förespråkare för att det är bäst att börja med att lägga om sin kost. Sedan kan man alltid börja motionera senare om man orkar. Och visst stämmer det att motion kan göra att vikten minskar långsammare, för att muskler väger mer än fett, för att man får mer blod och för att glykogen­depåerna blir större.

Men det faktum att du bygger upp muskler samtidigt som du blir av med fett ger dig i gengäld en så hälsosam vikt­minskning som möjligt. Motion ser ut att kunna minska bukfetman och göra muskler och lever mer känsliga för insulin. Därför är det viktigt att träna när du ska banta. Muskelmassan är dessutom mer metaboliskt aktiv än fettet. Det vill säga att ju mer du tränar musklerna, desto snabbare blir också ämnesomsätt­ningen. Motion är alltså mycket viktigare för hälsan än att gå ner i vikt, vilket är den enda effekten av att lägga om kosten.

Ta cykeln till jobbet eller affären, sparka städerskan och städa själv istället och släpa med dig ungarna till simhallen. Allt räknas!

Viktmyt 8: Ju smalare, desto mer hälsosam

Det råder inga tvivel om att det är mest hälsosamt att vara normalviktig. Men om man inte är det så måste det ju vara mer hälsosamt att väga för lite än för mycket, eller?

Det skulle man kanske kunna tro men kurvan för ett hälsosamt BMI är U-formad. De som har ett högt BMI har statistisk sett en ökad risk för att dö i förtid. Men det har även de som har ett väldigt lågt BMI. För det kan lätt bli att man struntar i att motionera för att man är naturligt smal – man ser ju ändå ingen skillnad i spegeln. Men du kan vara pinnsmal och ha mycket fett inuyti. Det säger varken BMI eller badrumsvåg något om.

Om ditt fett ligger runt buken och sitter inuti kroppen är du det man ibland kallar smalfet. Då spelar det ingen roll hur man ser ut, man kan ändå ha nedsatt känslighet för insulin, förhöjda mängder fett i blodet och inflammationstillstånd i kroppen.

En låg vikt går ofta också ut över muskel- och benvävnad och ger en ökad risk för att man utvecklar benskörhet. Benmassan reduceras gradvis från det att vi fyller 40, och smala människor har oftast en mindre benmassa att ta av.

Ett mycket lågt BMI kan också störa hormonbalansen, så att du t ex helt slutar att menstruera. Jämfört med normalviktiga tar det fyra gånger så lång tid att bli gravid om du är underviktig. Nya undersökningar visar också att underviktiga löper en markant större risk för att få missfall.

LÄS OCKSÅ: Ofrivillig viktnedgång: Varför går jag ner i vikt utan anledning?

Så här räknar du ut ditt BMI

Ett BMI mellan 22 och 25 är troligen det mest hälsosamma. Sedan kommer faktiskt ett BMI mellan 25 och 30.

Klicka här, och räkna ut ditt BMI