“TssSSSHH ...” Får du också ett akut sug efter läskande bubblor när du hör ljudet från en burk eller flaska som öppnas? Vi är många som älskar läsk så mycket att vi dricker det varje dag. Men hur högt är priset vi får betala för det? Och spelar det någon roll om vi dricker lightläsk eller vanlig?
BUBBLOR – Läsk är en ultraprocessad produkt, som innehåller massor av tillsatsämnen.
I Sverige säljs, enligt Sveriges bryggerier och siffror från 2021, 675 miljoner läsk varje år. Det innebär att vi köper 65 liter läsk per person och år. Med andra ord: Vi dricker väldigt mycket läsk!
Men kvantitet återspeglar inte alltid kvalitet, och det som är gott är tyvärr inte alltid hälsosamt för oss.
För trots att läsk smakar gott finns det inte mycket positivt att säga om den läskande drycken, i alla fall inte ur din kropps synvinkel.
Läs också: 6 myter om ditt blodsocker
Läsk innehåller massor av socker och bidrar varken med vitaminer, mineraler eller kostfibrer och tillhör kategorin “tomma kalorier” tillsammans med godis och alkohol.
I studie efter studie konstateras att sockersötade drycker ökar risken för flertalet av våra vanligaste sjukdomar inklusive fetma och karies.
Dricker du mycket läsk ökar potentiellt även risken för sjukdomar som diabetes typ 2, hjärt- och kärlsjukdomar och högt blodtryck.
Under de senaste 10 åren har försäljningen av lightläsk ökat med 200 procent. Nu är hälften (50,1%) av all läsk som säljs i Sverige sötad med andra sötningsmedel än socker.
När det kommer till vikt och övervikt är sockret boven i dramat. Och enligt Inger Larsson, som är näringsfysiolog på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, är det en bra idé att byta ut den sockersötade läsken mot en lightvariant om man vill gå ner i vikt. En burk, 33 cl, sockersötad läsk innehåller 120 kalorier, medan motsvarande burk lightläsk innehåller 3 kcal. Det är alltså avsevärt färre kalorier.
En studie vid Århus Universitet bekräftar sambandet mellan sockersötad läsk och viktuppgång och att lightläsken inte påverkar vikten. I studien skulle 47 personer dricka antingen 1 liter sockersötad läsk om dagen eller 1 liter lightläsk, mjölk eller vatten. Efter sex månader hade gruppen som drack sockersötad läsk gått upp i vikt, vilket de andra grupperna inte gjort.
Läs också:RÄKNA UT: Hur många kalorier behöver jag?
Sockergruppen hade dessutom, som enda grupp, fördubblat mängden skadligt fett i levern, bukhålan och blodet.
Med det sagt är det inte bara sockret som är problemet i läsken ur hälsosynpynkt. En avhandling från Göteborgs Universitet visar att läsk, lightläsk och juice ger allvarliga frätskador på tänderna. Och det uppges att mellan 10 och 40 procent av alla barn och ungdomar har frätskador på tänderna. Det beror på syrehalten i dryckerna. I all typ av läsk, även light och zero, finns citronsyra och fosforsyra som orsakar frätskador på tänderna som är svåra att reparera.
Munnens naturliga pH-värde ligger runt 7. Allt med ett pH-värde under 5,5 verkar frätande och löser upp tändernas emalj, och både lightläsk och vanlig läsk har ett pH-värde under 3.
Ska man tro en studie från 2019, med fler än 450.000 deltagare, lever både lightdrickare och vanliga läskdrickare dessutom kortare än andra.
I studien ingick deltagare från 10 europeiska länder, inklusive Sverige, och den visade att de som drack två glas läsk eller mer om dagen hade 17 procent högre risk att dö i förtid jämfört med personer som drack max ett glas om dagen.
Det gällde oavsett om det var lightläsk eller en sockersötad variant och man tog dessutom höjd för deltagarnas livsstil i övrigt, t ex om de var överviktiga eller rökare.
Läs också: Din guide till antioxidanter
Studier som denna kan inte med säkerhet bekräfta att det beror bara på läsken. Läskdrickare kan ha andra vanor gemensamt, och det kan också vara slumpen. Ändå menar överläkare Anne Tjønneland, som har bidragit till studien, att resultatet ska tas på allvar.
“Det indikerar att det är något i läsk som inte är speciellt sunt för oss – utöver socker. Läsk är en ultraprocessad produkt, fylld med onaturliga tillsatsämnen som smakförstärkare och färgämnen. Problemet är att vi ännu inte vet vad de ämnena gör med oss och våra kroppar.”— Anne Tjønneland, överläkare
Enligt Anne Tjønneland ligger en del av förklaringen till varför ett högt intag av läsk förkortar livslängden eventuellt i våra tarmar.
I motsats till en hälsosam kost får nämligen tarmarna inga fibrer eller annat som de kan jobba med från läsk. Det gör dem mer sårbara för ohälsosamma ämnen, förklarar hon:
“Vissa studier har redan funnit ett samband mellan några av de ämnen som finns i läsk och en olämplig sammansättning av våra tarmbakterier. Vi vet att vår tarmflora påverkar hela kroppen och har mycket att säga till om i relation till vår hälsa, så det är definitivt något vi måste hålla ett öga på och forska mer om”.
En israelisk studie, från 2022, visar t ex att sötningsmedlen sackarin och sukralos, som finns i vissa typer av lightläsk, kan störa bakteriesammansättningen i tarmen och påverka vårt blodsocker.
Studien finner dock ingen effekt av aspartam, som också är ett vanligt sötningsmedel. Studier som den här exemplifierar också varför det behövs ytterligare forskning i artificiella sötningsmedel och lightläsk.
Läs också: Sanningen om sötningsmedel
Sötningsmedel är inte en samlad grupp, och de sötningsmedel vi har i lightläsk är både riskvärderade och godkända i EU. Och det finns ingen evidens för att för att konstgjorda sötningsmedel har någon positiv eller negativ effekt på risken för hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, cancer eller övervikt.
Vi vet att det inte ger kroppen något positivt. Men det kanske ger dig njutning och gör något extra för din livskvalitet. Det är också värt att räkna in i totalen.
Kan du nöja dig med en glas läsk till helgen, på semestern eller som ett alternativ till alkohol när du går ut? Ja, då är det troligen helt okej. Men om din förbrukning överstiger en halvliter i veckan bör du enligt forskarna dra ner lite – eller i alla fall vara medveten om att det kan stå dig dyrt.