ÅNGEST – Kropp och vikt har alltid varit en stor tanke hos Kristine, som redan som 9-åring fick en plan för att gå ner i vikt av skolsköterskan. Men det var ingen som pratade med om hur hon mådde inuti.
Att träning är bra för din psykiska hälsa, finns det massor av evidens för. Motion kan lindra både depression och stress och faktiskt även ångest, har forskning visat. Men att träna när du lider av ångest, är lättare sagt än gjort.
Många av de kroppsliga reaktioner du kan uppleva med ångest, infinner sig också när vi tränar, t ex hög puls, svett, spända muskler och andnöd. Ångest är inte logisk, så trots att du vet att din puls mår bra av att höjas och att ditt hjärta gärna får slå hårt för en stund, kan det vara skrämmande.
En av alla dem som har upplevt denna paradox är 36-åriga Kristine C. Tørå, stiftare av angstportalen.no, som som 21-åring fick diagnosen generaliserad ångest och social fobi.
“Att träna hjälper oss med ångest på många sätt. T ex med att lugna nervsystemet, förlösa spänningar, vara här och nu i kroppen, få en paus från vardagen och att klara utmaningar som vi inte trodde var möjliga. Men trots att vi vet allt detta, är motion ofta en trigger från kroppen när vi står mitt i ångesten,” säger hon.
*[Generaliserad ångest – här är symptomen](https://iform.se/halsa/psykologi/generaliserad-angest)*
Kristines historia med ångest går hand i hand med hennes förhållande till sin kropp och vikt, som sedan hon var barn har varit ett återkommande tema. Därför försökte hon att tygla sin ångest genom kroppskontroll. Bland annat genom kurser, där hon lärde sig att räkna kalorier och träna på ett speciellt sätt. Hon gick ner i vikt och fick positiv respons från omvärlden. Men det förvärrade bara hennes ångest.
“Det jag egentligen gjorde var att uttrycka mina känslor och missbruka min kropp. Utåt såg jag smal och pigg ut, enligt samhällets normer eftersom en smal kropp anses vara mer hälsosam än en stor kropp. Men invändigt blev det svårare och svårare att hålla ångesten nere och hantera de kaotiska känslorna.”— Kristine C. Tørå. Utdrag från hennes bok ‘IKKE ta deg sammen – en annerledes bok om angst.’
Efter några år nådde hon väggen. Hennes viljestyrka var nedbruten och hennes ångest hade vuxit sig större. Kristine gick snabbt upp alla kilon igen och började isolera sig. Hon försökte under flera år hålla ångesten på avstånd genom att t ex flytta ut från staden och engagera sig i olika renoveringsprojekt och nytt jobb.
Läs också: Kan motion och mindfulness hjälpa mot stress?
Men det var först när hon på allvar började att arbeta med sin ångest genom bl a att läsa om ångest, titta på föredrag och videor online, att hon insåg att ångesten inte var ett straff eller ett tecken på att hon inte förtjänade att må bra.
Hon blev sin egen försökskanin, och under flera år testade hon olika metoder och verktyg mot ångest, hon skrev ner vad som fungerade och inte fungerade och mätte sina framsteg.
Efter flera år började hon ta sig tillbaka till sitt liv, och klara av saker som hennes ångest tidigare hindrat henne från att göra. Ta promenader, handla, resa, vara hemma själv – och träna utan att må dåligt.
Det har tagit Kristine flera år att få ett hälsosamt och tryggt förhållande till sin kropp och träning, och insåg att det handlar om att jobba med kroppen än mot den.
