Antalet norrmän som dör av högt blodtryck har mer än fördubblats sedan 2019. I Sverige skrivs också betydligt mer blodtrycksmedicin ut. Kardiolog pekar på coronaviruset som orsaken.
DIN ARM MÅSTE VILA på ett bord eller armstöd när du mäter ditt blodtryck. Följ vår guide här för att säkerställa att du får ett korrekt mätresultat.
Högt blodtryck kan låta relativt ofarligt, men det är faktiskt en av de viktigaste riskfaktorerna för sjukdom och död globalt.
Och nu visar siffror från Norge att dödligheten på grund av högt blodtryck har ökat betydligt sedan 2019.
Enligt Artur Fedorowski, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet i Sverige, finns det "ett tydligt samband mellan covid-19 och högt blodtryck", och han befarar att många människor går omkring med odiagnostiserat högt blodtryck.
Siffror från norska Folkhelseinstituttet visar att det mellan 1996 och 2019 inträffade mellan 350 och 470 dödsfall per år där högt blodtryck var den bakomliggande orsaken.
År 2020 steg antalet plötsligt till 651, och förra året förlorade 1 025 norrmän livet till följd av högt blodtryck. Det är mer än dubbelt så många som 2019.
Norska Folkehelseinstituttet har i ett uttalande i norska NRK, sagt att ökningen kan bero på övergången till ett elektroniskt system under 2020 som registrerar dödsorsaken mer exakt än tidigare.
Enligt kardiologen tyder dock flera studier på att COVID-19 kan leda till högt blodtryck i flera månader efter att infektionen har gått över – även hos dem som har haft en mild form av sjukdomen.
"Det är naturligt att både pulsen och blodtrycket stiger under en akut infektion, men de bör normaliseras igen efter 2–4 veckor", säger Artur Fedorowski och tillägger att så inte alltid är fallet efter COVID-19.
Artur Fedorowski lyfter bland annat fram denna studie, som visar att många personer som har haft COVID-19 utvecklar så kallad dysregulation av hjärtfrekvens och blodtryck, som varar i flera månader.
En annan studie visar att förekomsten av nydiagnostiserat högt blodtryck är mycket högre bland patienter som har haft COVID-19 än bland dem som har haft influensa.
Författarna drar slutsatsen att särskilt personer över 40 år löper högre risk att utveckla högt blodtryck efter att ha varit sjuka i viruset.
Om vi tittar närmare på situationen i Sverige kan vi se att det har skett en ökning av antalet personer som använder blodtrycksmedicin jämfört med 2019.
SEDAN 2019
har Sverige sett en ökning med 38 % mer än förväntat när det gäller användare av en specifik grupp blodtryckssänkande läkemedel som kallas C02.
Data från Socialstyrelsen bearbetade av Richard A. White, seniorforskare vid Norska Folkhelseinstituttet
Enligt Artur Fedorowski kan ökningen av konsumtionen av blodtryckssänkande läkemedel möjligen också ha samband med att många människor har haft mer kontakt med sin läkare sedan pandemin.
Artur Fedorowskis rekommendation är tydlig: Du bör kontrollera ditt blodtryck regelbundet.
Detta gäller oss alla, men särskilt de som nyligen har haft COVID-19 och är över 40 år.
Om du också kan kryssa i rutan för riskfaktorer är det särskilt viktigt att hitta din blodtrycksmätare. Riskfaktorer inkluderar diabetes, hjärtsjukdom, fetma och rökning.
"Problemet med högt blodtryck är att man inte nödvändigtvis känner att man har det", säger kardiologen.
Enligt Hjärt-Lungfonden lider 38 procent av svenskarna av högt blodtryck, och många är odiagnostiserade.
Det är därför väl investerad tid att ta några minuter och mäta blodtrycket med armen i vila.
KÄLLA: Artur Fedorowski, professor i kardiologi vid Karolinska Institutet