Fasta: Professorn gör det själv

Fasta blir allt vanligare som både bantnings- och hälsostrategi. Vi frågade professor Niels Møller, som vet allt om de ämnen som kroppen producerar under fasta, hur hans eget ätmönster ser ut.

Armbandsur med kniv och gaffel som visare

FASTA – Får detta forskaren att slå larm, eller hoppar han själv över måltider?

© iStock

Under de senaste åren har fasta hyllats som en effektiv metod för att både bli av med överflödiga kilon och leva ett långt och hälsosamt liv.

Niels Møller, överläkare och professor vid Medical Research Laboratory i Århus, Danmark, vet allt om de ketonkroppar som kroppen producerar när vi inte har ätit på länge.

Vi träffade honom för att ta reda på om han faktiskt fastar – och i så fall hur.

Det viktigaste först: Ja, han fastar.

På 80-talet var han ofta en försöksperson och åt inte förrän runt 14:00-16:00.

I samband med detta insåg han att han med lätthet kunde klara sig utan frukost varje dag.

"Men det är först under de senaste 10–15 åren som jag har blivit alltmer medveten om att det är hälsofrämjande."
— Niels Møller, överläkare och professor, Århus Universitet

Under de senaste 20 åren har Niels Møller försökt att hoppa över frukosten.

Inte för att han vill gå ner i vikt, utan för att mer och mer forskning – särskilt djurstudier – visar att fasta har antiinflammatoriska, cancerhämmande och livsförlängande effekter.

Läs också: Antiinflammatorisk kostplan - ät så här måltid för måltid

Enligt professorn beror en del av effekten utan tvekan på de ketonkroppar som kroppen producerar som ett resultat av den fettförbränning som initieras under fastan.

Kaffekopp med rött fat

FASTA – Niels Møller dricker vanligtvis inget annat än kaffe fram till lunch, då han försöker börja med något grönt och grovt.

Utöver att fasta är Niels Møller en ivrig cyklist, eftersom motion faktiskt kan göra några av samma saker som fasta.

Läs också: Kan du få effekterna av fasta – utan att fasta?

Ett är vad professorn själv gör.

Ett annat vad han skulle råda en slumpmässig person att göra om han till exempel hade en middagsgäst som var nyfiken på periodisk fasta (även kallad intermittent fasta).

Är 16 timmars fasta, som många har börjat praktisera, ens tillräckligt för att producera de eftertraktade ketonerna, och är det säkert att fasta?

Han skulle definitivt rekommendera den personen att prova fasta. Och 14-16 timmar per dag går bra, t ex att hoppa över frukosten.

"Det är mest pragmatiskt, eftersom man har möjlighet att umgås vid de andra måltiderna, och man vänjer sig oftast snabbt vid det", förklarar Niels Møller.

Får man dricka kaffe MED mjölk under fastan?

Niels Møller är generellt sett inte för strikta regler. Livet är nämligen det möjligas konst.

"Det bästa är att dricka sitt kaffe svart, men om man tar en liten skvätt mjölk så gör det nog ingen skada. Så länge det inte blir mjölk med kaffe", säger han.

Vid lunchtid är det enligt Niels Møller en bra idé att börja med grovt rågbröd, lite fet fisk (makrill eller sill, lax) och lite grönt för att hålla blodsocker- och insulinnivåerna lugna."

Läs också: Periodisk fasta – så funkar 16:8

Fasta är inte för alla

Människor kan klara sig i flera veckor utan mat, så även om du fastar i 24 timmar eller mer är det inte farligt – förutsatt att du är frisk.

Men allt med måtta. Använd ditt sunda förnuft, är Niels Møllers motto. Vid någon tidpunkt kommer du att börja bränna av dina muskler, och det finns det ingen mening med.

Om du tillhör någon av kategorierna nedan ska du inte fasta:

  • Växande barn/yngre personer
  • Gravida och ammande
  • Kroniskt sjuka personer som tar medicin eller redan är underviktiga
  • Personer med ätstörningar och/eller undernäring

KÄLLA: Niels Møller, professor och överläkare vid Steno Forskningslaboratorium i Århus