Kvinna dricker mjölk
Dricker du mjölk?

Så välj den ekologiska. Den ekologiska produktionen ställer högre krav på kornas trivsel.

© iStock

Är mjölk bra för oss?

Många av oss har druckit den hela livet utan problem, men under de senaste åren har mjölken hamnat i blåsväder. Den är full av hormoner, den belastar klimatet och vi tål faktiskt inte ens mjölk, sägs det. Men är det sant?

2 april 2020 av Martin Kreutzer

Är det bara spädbarn som behöver dricka mjölk? Är laktosfri mjölk nyttigare än vanlig mjölk? Det kan du få svar på här, när vi går igenom en rad myter om mjölk så du kan få koll på vad som är sant och vad som är fakta. 

Vuxna tål inte mjölk 

DELVIS SANT

I stort sett alla spädbarn tål mjölk, men förmågan att smälta mjölksockret laktos försvinner för många omkring 3-årsåldern. Ungefär 65–75 procent av alla vuxna i världen är laktosintoleranta och reagerar med uppblåsthet och lös mage om de dricker större mängder mjölk. 

I Sverige och resten av Nordeuropa är det en lite större procent som tål mjölk eftersom en genetisk förändring gör att de flesta tål mjölksockret. Även om du får magproblem av större mängder mjölk behöver du inte säga hejdå till alla mejeriprodukter. I syrade mejeriprodukter är en del av laktosen ombildad, och därför tål fler dessa produkter än vanlig mjölk. Det gäller även ost.

Mjölk är avgörande för att förebygga benskörhet

FALSKT

Kost, motion och solen har betydelse för att förebygga benskörhet, men inte nödvändigtvis mjölk. När det gäller kosten är det D-vitamin och kalcium du behöver. Mjölk är en bra källa till kalcium, men långt ifrån det enda. 

Med det sagt så pekar ny forskning på att mjölk och övriga mejeriprodukter kan ha en gynnsam inverkan på skelettet. Enligt forskarna beror effekten inte bara på kalcium, utan summan av flera värdefulla ämnen. Därför är en annan slutsats av rapporten att det är tveksamt att kalciumberikade växtmjölksprodukter är lika bra för skelettet som mjölk. Samma sak gäller tillskott av kalktabletter.

LÄS OCKSÅ: Vad är benskörhet?

5 kalciumbomber (per 100 gram råvara)

Parmesan: 1.200 milligram 

Hårdost: 720 milligram 

Makrill i tomat: 400 milligram 

Grönkål: 220 milligram 

Mjölk: 125 milligram 

5 D-vitaminbomber (per 100 gram råvara)

Torsklever: 100 mikrogram 

Vildlax: 30 mikrogram 

Sill: 13 mikrogram 

Ägggula: 9 mikrogram 

Tonfisk: 3 mikrogram

Lättmjölk är nyttigare än standardmjölk 

SANT

Älskar du att ha mjölk i kaffet har det stor inverkan på ditt midjemått vilken typ av mjölk du väljer. Medan lättmjölk innehåller 30–36 kcal per deciliter, fördubblas talet när det är standardmjölk du häller i koppen. 

Skillnaden på en stor kaffe latte om dagen med lättmjölk eller standardmjölk är så stor att du riskerar att lägga på din 4 kg om året. Dricker du sällan ett helt glas mjölk, eller en mjölkrik kopp kaffe, så spelar kalorierna så liten roll att du kan låta smaklökarna avgöra valet.


Skillnaden mellan ½ liter standardmjölk och ½ liter lättmjölk om dagen:

+ 135 kcal
= 50.000 kcal årligen
= 7 kg fett


Laktosfri mjölk är nyttigare än vanlig mjölk 

FALSKT

Det finns ingen anledning att välja den laktosfria mjölken, om du inte är laktosintolerant. Är du det saknar du – och upp emot 75 procent av världens befolkning – enzymet laktas, som kroppen behöver för att smälta mjölksockret laktos. 

Dricker du ett glas komjölk kommer du troligen uppleva magproblem som uppblåsthet, smärtor och/eller diarré, och så är det bra att välja ett laktosfritt alternativ. Ofta tål de flesta laktosintoleranta små mängder, upp till 7–12 gram, laktos utan att få symptom.

Får du magproblem på grund av mjölk?

Så mycket laktos är det i:

1 glas mellanmjölk (2 dl) – 9,4 gram

1 glas filmjölk (2 dl) – 7,3 gram

2 dl yoghurt – 5 gram

50 g fetaost – 0,3 gram

1 skiva ost (20 g) – spår av mjölk

Mjölk skadar kroppens upptagning av järn 

SANT 

Det är inte mjölken i sig, utan dess kalcium, som är syndabocken. Undersökningar visar att det skelettstärkande mineralet hämmar upptagningen av järn under måltiden. Långtidsstudier visar dock samtidigt att effekten är så begränsad att det inte verkar påverka dina järnvärden över tid. Det beror på att kroppen verkar anpassa sig till situationen.

Homogeniserad mjölk

Homogeniserad mjölk är farligt 

FALSKT

Vid homogenisering slås fettkulorna i mjölken sönder så de får samma storlek, vilket gör att de inte stiger till ytan. Homogenisering görs för att fettet i mjölken ska fördelas jämnt. 

I början av 1970-talet förekom en hypotes om att enzymet xantinoxidas, som finns naturligt i mjölk och frigörs vid homogenisering, skulle följa med mjölkfettet genom tarmväggen ut i blodet och där skada blodkärlens väggar. Men hypotesen har förkastats och väcker numer inget vetenskapligt intresse, eftersom vi själva bildar dessa enzymer i tusenfalt större mängder än vad homogeniserad mjölk skulle kunna ge.

Inte homogeniserat: Fettet bildar små kulor som, på grund av att fett är lättare än vatten, samlas på ytan.

Vid homogenisering: Fettkulorna i mjölken fördelas under ett högt tryck, vilket gör att fettet inte skiktar sig på samma sätt utan fördelas jämnt.

Det är hormoner i mjölk

SANT 

Du behöver dock inte vara rädd för de små mängder naturligt förekommande hormoner som finns i komjölk. En stor del av kritiken som framkommit om hormoner handlar om syntetiskt växthormon i mjölk. Det är dock bara ett problem i länder när det är tillåtet att ge växthormon till kor, och det är det inte i Sverige, och inte heller i EU i stort. 

Det hormon som spårats i mjölk är östrogen (kvinnligt könshormon) men mängderna – (det handlar om 60–70 nanogram per dag) vi får i oss via mjölken är så små, att vi producerar långt mer östrogen själva i våra kroppar.

Ekologisk mjölk är nyttigare än vanlig mjölk 

SANT

Undersökningar visat att halten av enskilda vitaminer och mineraler i ekologisk mjölk verkar vara högre, men det handlar om marginellt större mängder. 

När det kommer till omega-3-fettsyror är innehållet många gånger större än i konventionell mjölk, men det handlar om en ökning från mikroskopiska mängder till små mängder. Orsaken till att det över huvud taget är nämnvärda mängder omega-3-fettsyror i ekologisk mjölk beror på att de kor som ger ekologisk mjölk får gå utomhus under sommarhalvåret

Mer omega-3

Ekologiska mjölkkor äter mycket mer gräs, och därmed mindre mängder majs- och sojaprodukter än de flesta konventionella korna. Då får korna i sig omega-3-fettsyror som till en viss del hamnar i deras mjölk.

Bättre trivsel

Skillnaderna i mängden fettsyror, vitaminer och mineraler är så små att det primära argumentet för att välja ekologisk mjölk framför annan bör vara djurens välfärd och inte näringsämnen. Den ekologiska driften ställer högre krav på kornas trivsel, bland annat utevistelse.

Öroninflammation

Mjölk ger öroninflammation

FALSKT

Det är bakterier och virus, som ger öroninflammation. När det pratas om att det finns i ett samband mellan öroninflammation och mjölk handlar det troligtvis om att barnet inte tål mjölk. Allergiska reaktioner kan öka trycker i mellanörat och därmed skapa problem. 

Dessutom bidrar all typ av allergi eller intolerans, oavsett om den framkallas av mjölk eller till exempel nötter, till ett försvagat immunförsvar som inte orkar hålla kroppen frisk. Det kan alltså vara en mjölkallergi som bidrar till att en öroninflammation bryter ut, men det kan lika gärna bero på något annat.

Växtdrycker är bättre för klimatet än mjölk 

SANT

Mjölkkor behöver vatten, betesmarker och foder och belastar samtidigt klimatet med sitt utsläpp av metangas. I förhållande till de faktorerna är växtmjölk rena klimathjältarna, eftersom belastningen är en bråkdel av komjölkens. Trots att växtdryckerna inte kan skryta med att vara klimatsmarta – exempelvis kräver produktionen av mandelmjölk mycket vatten, så är de klimatvänliga alternativ till mjölk. 

Näringsmässigt är det dock en annan sak, för när det kommer till innehållet av muskelstärkande och mättande proteiner är det i stort sett bara sojadryck som kan matcha komjölk. Samtidigt ligger kolhydratinnehållet i flera växtdrycker på samma nivå som läsk, så medaljen har definitivt en baksida.

Vilken slags växtmjölk ska du välja?

Färgsymboler på graf om förbrukning av växtmjölk
Förbrukning av växtdrycker

Källa: Science


Artikeln publicerades i I FORM nr 6/2020

Nå ditt mål 2020

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar