Gravid vecka 23 (22+0–22+6)
Runt vecka 23 kan du börja uppleva smärta i ligamenten. Ligamenten är de band som håller livmodern på plats och de expanderar när livmodern växer. I magen kan fostret nu greppa med sina händer.
Runt vecka 23 kan du börja uppleva smärta i ligamenten. Ligamenten är de band som håller livmodern på plats och de expanderar när livmodern växer. I magen kan fostret nu greppa med sina händer.
När du är gravid i vecka 23, har du varit gravid i 22 hela veckor + 0 dagar till 22 hela veckor + 6 dagar.
Dagarna i den har veckan betecknas av barnmorskan som vecka 22+0-6, där 0-6 är det antal dagar som gått av veckan. När man ska säga hur långt du är gången i din graviditet, räknar man antal fullgångna veckor och dagar i graviditeten. Vecka 22+0 betyder alltså att det är den första dagen i den 23 graviditetsveckan.
De hormonella förändringarna under graviditeten gör att många gravida kvinnor lättare blir solbrända. Men förändringarna gör det också lättare för dig att utveckla [pigmentfläckar] (https://iform.se/halsa/skonhet/pigmentflackar). Och det är inte säkert att de försvinner efter förlossningen. Var därför extra försiktig när du vistas i solen och använd solkräm med hög skyddsfaktor.
Din gravida kropp bevisar varje dag hur tuff den är som klarar av alla nya utmaningar. Men den arbetar och tänjs ut. Stickande smärta längs livmoderns sidor är helt normalt i det här skedet. Detta är vad som kallas ligamentsmärta. Den kommer inte från själva livmodern, utan från de stora ligament som håller livmodern på plats och som tänjs ut när den växer.
Många upplever också kramp i vaderna, särskilt på natten. Dessutom förekommer halsbränna och täta toalettbesök. Mot slutet av graviditeten är det inte ovanligt att du måste gå upp flera gånger under natten för att tömma blåsan. Du kan trösta dig med att obehaget försvinner så snart barnet är fött. Men då kommer det att hålla dig vaken på nätterna.
Händerna har blivit större, starkare och kan nu greppa tag. Det kommer förmodligen att sugas lite på tummen i mörkret. Och fostret kan också kärleksfullt stryka sig över kinden. Huden är rynkig och täckt av lanugohår.
Den livsviktiga navelsträngen har blivit tjockare. Den består fortfarande av tre blodkärl, ett som förser fostret med näringsämnen och syre och två som transporterar bort slaggprodukter. Venerna skyddas av en tjock gelé som förhindrar att de kläms eller blockeras.
Källor: Barnmorska [Christina Maltby], 1177