Gravid vecka 24 (23+0–23+6)
I vecka 24 kan fostret nu skilja mellan olika ljud och reagerar på höga ljud med sparkar och ryckningar. Du kan uppleva svullnad och vätska i kroppen.
I vecka 24 kan fostret nu skilja mellan olika ljud och reagerar på höga ljud med sparkar och ryckningar. Du kan uppleva svullnad och vätska i kroppen.
När du är gravid i vecka 24, har du varit gravid i 23 hela veckor + 0 dagar till 23 hela veckor + 6 dagar.
Dagarna i den har veckan betecknas av barnmorskan som vecka 23+0-6, där 0-6 är det antal dagar som gått av veckan. När man ska säga hur långt du är gången i din graviditet, räknar man antal fullgångna veckor och dagar i graviditeten. Vecka 23+0 betyder alltså att det är den första dagen i den 24 graviditetsveckan.
Vid denna tidpunkt börjar vissa gravida kvinnor få vätskeansamlingar i kroppen – även kallat ödem. Det är främst benen, fötterna och händerna som svullnar upp på grund av vätskan. Men vissa blir också svullna i ansiktet. Detta orsakas av hormoner och den växande livmodern som pressar ut vätska i benen. Stödstrumpor kan vara till hjälp om du lider av svullna ben. Venövningar kan också ge lindring.
Försök att sitta och ligga med benen i högläge. Vätskedrivande medel, diuretikabör inte användas under graviditeten.
Läs också: Gravid och vatten i kroppen? Kolla in våra 6 tips
Fostret är nu mer än hälften så långt som det kommer att vara vid födseln. Det har ännu inte fått allt underhudsfett, så blodkärlen är fortfarande synliga under huden. Hörseln har förbättrats avsevärt eftersom de små benen i innerörat har blivit mer kompakta. Fostret kan därför skilja mellan olika ljud utanför livmodern och reagerar på höga ljud genom att rycka till och sparka.
Lungorna börjar producera ett ämne som kallas surfaktant. Detta ämne är nödvändigt för att barnet ska kunna andas efter födseln. Det förhindrar att lungorna kollapsar och klibbar ihop. En tillräckligt hög nivå av surfaktant är därför avgörande för om barnet ska vara livsdugligt i händelse av för tidig födsel. Man kan tillföra surfaktant till lungorna om ett för tidigt fött barn har för låg nivå av ämnet.
Källor: Barnmorska [Christina Maltby], 1177