Gravid med foglossning? Se våra bästa råd

Rörligare leder och en ökad belastning från den växande magen ger smärtor i bäckenet hos många gravida. Se här vad du kan göra för att förebygga smärtorna och vad du ska göra om du redan fått foglossning.

Gravid kvinna med bäckensmärtor stödjer sig mot köksbänken

FOGLOSSNING – Dina leder blir rörligare när du är gravid och det kan kännas – bland annat i ditt bäcken. Du förebygger det bäst med dagliga övningar, gärna redan innan graviditeten.

© gettyimages

Graviditet är inte en sjukdom sägs det – och visst är det sant. Men även om du är 100 procent frisk, kan det vara en bra idé att ta hänsyn till kroppen som belastas av din växande mage. Ett av de mest utsatta områdena är ditt bäcken.

Det finns, som tur är, en hel del att göra för att förebygga foglossning, och flera saker att göra för att minska smärtan när foglossningen väl har kommit – t ex genom att tänka på hur du gör, vänder dig i sängen och bär dina väskor.

Läs mer om foglossning som gravid

1 Hur känns foglossning?


Du reser dig upp och känner plötsligt hur det sticker till i rumpan och över ländryggen eller över blygdbenet. Och det försvinner inte. Du har fått en trogen följeslagare. Smärtan kommer från bäckenet. Och de kan stråla ut i ljumsken och ner på baksidan eller insidan av låret. Symtomen kan komma plötsligt eller gradvis. Hos de flesta gravida uppstår smärtan mellan femte och åttonde månaden och det gör ofta ondare och ondare under dagen.

Foglossning kan göra riktigt ont. Men det är väldigt vanligt att få foglossning – ungefär hälften av alla gravida drabbas. 16 procent av dem får svår foglossning, som påverkar vardagen mycket.

Foglossning kan göra väldigt ont. Men det är väldigt vanligt att få det – ungefär hälften av alla gravida får det.

2 Varför har jag ont i mitt bäcken?


Bäckensmärtor och foglossning uppstår på grund av hormonella förändringar i kroppen. Graviditetshormonerna gör att dina leder blir rörligare så att bäckenet kan utvidgas under förlossningen. Men de mjuka lederna har bara nackdelen att de inte ger bäckenet det stabila stöd det behöver. Och när hållningen förändras och viktbelastningen ökar, då kan smärtan uppstå.

Den goda nyheten är att smärtan avtar under de första tre månaderna efter att du har fött barn. Den dåliga nyheten är att om du har haft foglossning under din graviditet så finns det cirka 50 % risk för att foglossningen kommer tillbaka i senare graviditeter – och då ofta tidigare och i svårare grad.

3 Kan man förebygga foglossning?


Det mest effektiva sättet att förebygga foglossning är att stärka kroppen och framförallt träna upp musklerna runt ditt bäcken. Det är närmare bestämt ländrygg-, mag- och sätesmusklerna du behöver bygga upp, så att du kan få en stark muskelkorsett som kan stödja bäckenet när magen är tung.

Börja träna så tidigt som möjligt och helst innan du blir gravid. Och sedan fortsätta att stärka musklerna under hela graviditeten.

Läs också: Gravidträning - Testa I FORMs träningsvideor som är skapade för gravida

4 Vad kan man göra mot foglossning?


Om du har fått foglossning så finns det flera saker du kan göra för att minska smärtan:

  • Smärtan är en signal från kroppen om att bäckenet och musklerna runt det är överbelastade. Undvik i största möjliga mån alla rörelser som gör ont.
  • Se till att vikten är jämnt fördelad på båda benen och gå med kortare steg än vanligt, så att benen inte behöver bära vikten mer än en kort stund i taget.
  • Håll höfter, knän och fötter i en rak linje – undvik att vika eller korsa benen när du sitter ner.
  • När du ska vända dig i sängen så knip i bäckenet och vänd dig med benen ihop. Ha gärna en kudde mellan knäna.
  • Om du ska bära en väska eller en matkasse så används en ryggsäck eller fördela vikten jämnt mellan båda händerna.
  • Gör övningar mot bäckensmärtor och foglossning (se nedanför) – gärna dagligen.
  • Har du ett fysiskt krävande jobb kan det vara nödvändigt att bli sjukskriven eller omplacerad så att du slipper göra de uppgifter som gör ont.

Gör dagliga övningar mot foglossning

Gör övningar under hela graviditeten som stärker musklerna runt bäckenet. Gör övningarna 1–2 gånger om dagen. Har du turen att slippa foglossning så fortsätt gärna med övningarna så att den inte kommer tillbaka. Om någon av övningarna gör ont ska du sluta, och välja alternativa övningar istället.

Upplever du sammandragningar under eller efter övningarna så fråga din barnmorska om hur eller om du ska fortsätta.

Övning 1 – Svanka och skjut upp ryggen

  • Stå på alla fyra.
  • Växla mellan att svanka och skjuta upp ryggen.
  • Titta upp i taket när du svankar och ner mot naveln när du skjuter upp ryggen.
  • Håll varje position i 10 sekunder.
  • Upprepa 5-7 gånger.

Övning 2 – Stärk ryggen

  • Stå på alla fyra.
  • Knip i bäckenbotten och spänn den nedre delen av magen.
  • Lyft motsatt arm och ben och sträck ut dem utan att tappa balansen.
  • Kom lugnt tillbaka till grundställningen.
  • Byt till motsatt sida.
  • Upprepa 10 gånger på varje sida.

Övning 3 – Stretcha lårets framsida

  • Stå på knäna.
  • Kliv fram med den främre foten.
  • Lägg vikten på det främre benet tills du känner hur du stretchar ut framsidan av det bakre benet.
  • Håll ställning i 4–5 djupa andetag.
  • Upprepa 2 gånger på varje ben.

Gå till fysioterapeut med foglossning

Har du fortfarande foglossning trots avlastning och övningar så uppsök en fysioterapeut. Där kan du få rådgivning, massage, stretchövningar och övningar som är anpassade för dig och dina problem och som kan ge en bättre kroppshållning och lyftteknik.

En del fysioterapeuter erbjuder också träning i varmvattenbassäng och akupunktur mot foglossning.

5 Kan man äta medicin mot foglossning som gravid?


Det kan kännas lockande att lindra foglossningssmärtor med receptbelagd medicin. Men rekommendationen är att vara försiktig med läkemedel när man är gravid. Vid milda och kortvariga smärtor bör du så långt som möjligt välja icke-medicinsk behandling och hjälpmedel.

Har du väldigt ont kan du använda smärtstillande medicin med paracetamol. Men om du är i behov av smärtlindring under längre tid än några få dagar bör du rådgöra med en läkare.

Källa: Mette Holm, barnmorska