Flera faktorer spelar roll för hur smart du blir. T ex din plats i syskonskaran. Nyfiken? Läs vad som bestämmer din IQ här.
IQ ⎟Språklig stimuli, ålder och plats i syskonskaran. Det är några av de saker som påverkar din IQ.
IQ handlar inte "bara"om din förmåga att lösa diverse problem, utan om många aspekter av ditt liv.
Vår IQ har nämligen inflytande på allt från vår lönenivå till vår förväntade livslängd. Men vad är det som avgör vilken IQ vi är utrustade med? Läs mer här om sex saker som spelar roll och lär dig mer om hur man mäter IQ.
Det är inte så att alla föds med en potential för att bli den nya Einstein, men vår tidiga uppväxt har stor betydelse för hur mycket eller lite den IQ vi har fötts med utvecklas.
En stabil uppväxt där man blivit intellektuellt och språkligt stimulerad verkar göra en positiv, mätbar skillnad.
Grattis alla storasyskon! Statistiskt sett har ni högre IQ än era yngre syskon.
Man tror att skillnaden – som är väldokumenterad – beror på att de äldsta njuter av vara ensambarn och därmed mottar maximal intellektuell stimulans från föräldrarna under den första tiden.
Man kan inte peka på en specifik gen som bestämmer vår IQ, men man kan konstatera att intelligens till en viss grad går i arv.
Det finns ett ganska litet samband mellan hjärnans storlek och intelligensen, så cirka 10 procent av din intelligens kan förklaras av din hjärnas storlek.
Därför är huvudstorleken också något av det enda man kan se till om man vill få en hint om hur smart ett nyfött barn blir som vuxen. Och nu sitter du säkert och tänker “men män har väl större hjärnor är kvinnor?”.
Och ja: mäns hjärnor är i genomsnitt större än kvinnors, men eftersom storleken inte säger särskilt mycket så spelar den skillnaden ingen roll när man jämför de biologiska könen.
Vår IQ stabiliserar sig i 20-årsåldern, och sedan är den ungefär den samma. Dock sjunker vår IQ något när vi blir äldre, och vår intelligens verkar också förändras under livet.
Detta beror på skillnaden mellan det som kallas kristalliserad intelligens och flytande intelligens. Den kristalliserade intelligensen handlar om den kunskap vi samlat på oss under en livstid, och den hjälper t ex om vi ska lösa språkuppgifter, medan flytande intelligens är den som hjälper oss när vi ställs inför nya uppgifter.
När vi åldras förbättras vår kristalliserade intelligens, medan vår flytande intelligens försvagas. Så även om din IQ förblir densamma, presterar du kanske bättre i språksegmenten i ett IQ-test ju äldre du blir, och på motsvarande sätt kan du släpa efter i de segment som handlar om logik.
Om du är född före 1980 är du statistiskt sett lite mindre smart än de som är födda efter 1980. Globalt sett har nämligen varje generation varit smartare än den tidigare, och man tror att det beror på bättre näring, bättre utbildning och en generellt högre levnadsstandard.
Fenomenet har fått namnet Flynn-effekten efter forskaren James R. Flynn, som var den första att påvisa att den genomsnittliga IQ-nivån ökade med 3 poäng per generation. Sedan 1980 har utvecklingen dock stått still, så vem vet: Kanske får vi lägre och lägre IQ framöver?
Skaffa en utbildning
För varje extra års utbildning du genomför, verkar du kunna höja din IQ-poäng med mellan 1 och 5 poäng. Men det finns en gräns. Du kan förvänta dig en ökning tills du nåt kandidatexamen, och sedan stagnerar du. Att lära sig nya saker verkar dock kunna hjälpa oss att hålla oss mentalt skarpa.
Motionera
Din intelligens sjunker med åldern, men fysisk aktivtet verkar kunna reducera fallet. De rekommenderade 30 minuternas daglig motion räcker.
Gör hjärngymnastik
Din IQ förbättra inte nödvändigtvis, men det finns god evidens för att du kan hålla dig mentalt skarp med det som brukar kallas hjärngympa. Det kan t ex vara aktiviteter som:
LAV HJERNEGYMNASTIK – Lös ett korsord, ett sudoku eller liknande istället för att öppna din telefon. Det är genial avkoppling, som samtidigt utmanar dig.
IQ-tester är uppbyggda på ett sätt så att en genomsnittlig IQ är 100. Det innebär att man först bestämmer sig för att genomsnitts-IQ är 100, och sedan ser man till hur alla andra fördelar sig utifrån det. Det har visat sig att 70 procent av befolkningen har en IQ på mellan 85 och 115 poäng. Vissa IQ-tester delar dessutom in människor i fler nivåer som är:
Många moderna intelligenstester mäter visuell förmåga, språkkunskap, minne, logiskt sinne och talförståelse, medan andra bara testar mönsterigenkänning – t ex MENSA, den berömda communityn för särskilt högbegåvade människor, vars tester går ut på att man ska välja ut den logiska fortsättningen på ett mönster av symboler. Ofta går testet eller delar av testet på tid, och till slut får man ett resultat i form av ett värde (en siffra).
Genom åren har det också föreslagits alternativa sätt att definiera intellligens på – det mest kända är kanske Howard Gardners multipla intelligenser, som bland annat innebär en musikalisk, kroppslig och existentiell intelligens. Om du läser om forskning kring intelligens så handlar det dock nästan alltid om IQ mätt utifrån de klassiska kriterierna med logik.
När psykologer mäter IQ är det i regel som ett led i att ställa en diagnos, och när man testar sin IQ på nätet är det mest på skoj – något vi kan skryta med inför vänner och familj. Men våra olika intelligensnivåer har också en liten betydelse i vårt samhälle.
Ungefär 80 procent av oss har en helt normal IQ, 10 procent är högt begåvade och 10 procent är lågt begåvade. Medan de högt begåvade generellt presterar bättre på ett brett spektrum av parametrar, presterar de lågbegåvade motsvarande sämre.
Källa: Trine Flensborg-Madsen, professor i medicinsk psykologi vid Köpenhamns Universitet