Att be om ursäkt kan vara nyckeln till starkare relationer. Konfliktmedlaren hjälper dig att förstå varför det är så svårt och så viktigt att be om ursäkt.
BAKOM ILSKAN döljer sig ofta ouppfyllda behov – och vägen till försoning börjar med att sätta ord på dem.
Konfliktmedlaren sitter i en blå, mjuk stol.
Bakom henne strömmar solljuset in och lägger sig som en kil mellan de två personerna som sitter mittemot henne. En mur av konflikter har byggts upp så högt mellan dem att de inte längre kan se varandra. Deras korslagda armar och rynkorna i ansiktena bär spår av ilska, svek och sorg.
Detta är ett typiskt scenario på kliniken där Signe Saxe Jessen dagligen hjälper syskon, kollegor, grannar, föräldrar och barn att lösa konflikter.
Det de alla har gemensamt är att de befinner sig i konflikt – men när de kliver över tröskeln till konfliktmedlarens rum är det med en önskan att lösa konflikten.
Det är inte alltid lätt, men enligt Signe Saxe Jessen kan förmågan att be om ursäkt vara nyckeln.
Det är inte ett tecken på en sund relation att man aldrig bråkar. Tvärtom, förklarar Signe Saxe Jessen:
"Kriteriet för framgång är att man kan be varandra om ursäkt och räkna med varandras stöd – även om man är oense."
En uppriktig ursäkt skapar emotionell trygghet och stärker relationen. När vi ber om ursäkt visar vi att vi förstår att vi har sårat den andra personen – och vi tar ansvar för våra egna handlingar.
"Att be om ursäkt och erkänna den andra personens sårade känslor visar erkännande och respekt för olikheter, vilket gör det tryggt att vara tillsammans."— Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare
Om vi däremot inte ber om ursäkt kan det skapa osäkerhet och distans mellan oss. Vi kan känna oss orättvist behandlade och att våra känslor inte spelar någon roll för den andra personen. Detta kan skapa spänningar och distans i relationen.
”De svåraste konflikterna är de där en person drar sig undan eftersom dialogen aldrig inleds”, säger Signe Saxe Jessen.
Små saker kan snabbt växa till stora saker om ingen tar ansvar eller erkänner den andra personens känslor.
Detta kan leda till fler och större gräl – och i slutändan till förlust av respekt och förtroende.
Läs också: Därför har du svårt att acceptera en ursäkt
"Om du vägrar att be om ursäkt och bara skyller på den andra personen för problemet, förlorar ni förståelsen och kontakten med varandra."— Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare
En stor del av Signe Saxe Jessens arbete bygger på en modell som fokuserar på känslor, önskningar och behov.
Baserat på denna modell hjälper hon människor att uttrycka sig så konkret som möjligt – det vill säga att sätta ord på sina önskemål och behov och att lyssna på varandra.
Ett klassiskt misstag uppstår när vi diskuterar utifrån fakta, utan att uttrycka de önskningar och behov som ligger bakom dem.
Endast när vi förstår varandras behov kan vi verkligen komma vidare i en konflikt, säger Signe Saxe Jessen:
”Jag vill att människor ska uttrycka sina känslor högt. Men känslor är bara indikatorer på vad som ligger under: Vilka önskemål har inte uppfyllts, och vilka behov är viktiga att tillgodose?”
Det kan till exempel vara behovet av trygghet, respekt, erkännande, acceptans etc.
”Vägen till förståelse ligger i behov och önskningar. Om vi fastnar i känslor och fakta och rätt och fel blir det en viljekamp.”— Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare
Att be om ursäkt handlar om att ta ansvar och vara villig att erkänna att du har gjort något som sårat den andra personen. Om du insisterar på att ha rätt, förlänger du konflikten och skapar obalans i relationen.
När en part har uttryckt sina önskemål och behov är det därför viktigt att den andra tar ansvar och erkänner detta. Till exempel:
Jag agerade som jag gjorde för att det kändes rätt för mig. Men jag ser att det har påverkat dig. Jag är verkligen ledsen för det.
Om du tror att du förlorar ansiktet genom att be om ursäkt har du fel. Tvärtom, du växer som person när du tar ansvar, säger Signe Saxe Jessen.
”Många människor behöver ingen ursäkt – det räcker ofta med att få bekräftelse från den andra personen för att känna sig befriad.”— Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare
Låt oss ta ett exempel.
Mats och Monika äter middag med några vänner. Mats skämtar om Monikas matlagningskunskaper och alla skrattar. Men hemma säger Monika: ”Det är så elakt av dig att skämta om mig så där.” Mats försvarar sig: ”Kom igen, du borde kunna ta ett skämt, det var bara på skoj.” Snart går konflikten i cirklar.
De fastnar högst upp i triangelns modell i fakta, anklagelser och förklaringar.
Läs också: Hitta ditt anknytningsmönster: Hur beter du dig i relationer?
I konfliktmedling skulle Signe Saxe Jessen be Lærke att gå så långt ner i triangeln som möjligt genom att uttrycka sina behov: Jag blev faktiskt upprörd och kände mig förödmjukad. Jag skulle vilja att du avstod från att dra sådana skämt.
Istället för att skjuta tillbaka och skylla på Monika bör Mats lyssna och ta det på allvar. Det kan se ut så här: Det var inte min avsikt. Jag är ledsen.
”Ofta är det just erkännandet och förståelsen som leder till en lösning – inte nödvändigtvis ordet förlåt”, säger Signe Saxe Jessen.
Det är faktiskt en "dubbel kränkning" om du har sårat någon och sedan vägrar att erkänna deras känslor, utan istället går i försvar och skyller på dem.— Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare
Att be om ursäkt väcker nästan alltid respekt hos den andra personen – inte tvärtom.
Det finns dock situationer där du inte bör be om ursäkt:
Läs också: Parterapeut: Dela upp uppgifterna och ha en bra relation
KÄLLA: Signe Saxe Jessen, konfliktmedlare