Efter ett destruktivt förhållande, ett avsked och ett dödsfall i familjen bokande Gitte en biljett till Mexiko för att vandra tvärs genom USA.
UTVECKLING – För 50-åriga Gitte blev det ett sätt att komma i mental balans.
För fem år sedan vändes Gitte Holtzes liv uppochner. Hon hade på kort tid blivit arbetslös, kommit ut ur ett väldigt destruktivt förhållande och hade förlorat sin pappa i cancer.
“Jag behövde komma tillbaka till mig själv och återfå balansen i livet,” säger hon.
Läs också: 8 tips för en mer mindful promenad
Därför började Gitte Holtze att gå. Hon bestämde sig för att flyga till södra USA och vandrade till Kanada – en tur på nästan 4.300 kilometer.
Sedan vandringen genom USA har Gitte Holtze aldrig slutat gå. Hon går i vardagen, hon går långa promenader på helgerna och när hon känner att det inre behöver få en paus och återhämtas och hon har ett behov av att komma i balans, ger hon sig iväg på längre vandringar.
“När jag går öppnar jag dörren till mig själv. Det kommer tankar jag inte har bett om, och så vandrar de runt i mitt huvud, jag börjar kanske gråta ibland, men när tankarna har virvlat runt lite så landar de. Och jag finner ro.”
När jag går gör jag ingenting annat, det ger utrymme för att känna efter
När Gitte Holtze ska svara på vad hon får ut av att gå – både långa och korta rundor – behöver hon inte fundera på svaret:
“Det långsamma tempot har stor betydelse. Jag kommer in i mig själv. Vi har generellt så bråttom, men när jag går behöver jag inte göra någonting annat, så jag får möjlighet att känna efter. Naturen – myran, haren, rådjuret – blir plötsligt viktigare än mejlen.”
Att gå är för Gitte Holtze förknippat med naturupplevelser. Och inte vilken natur som helst.
“Himlen och öppna vidder är det bästa jag vet. Man ser hela tiden något nytt, även om det går långsamt. De nya intrycken ger också nya saker inuti mig. Jag ser bokstavligt talat nya horisonter.”