Vår kost står för nästan en femtedel av vårt samlade klimatavtryck, men hur gör vi våra matvanor grönare på bästa sätt?
KLIMATVÄNLIGT? Det finns massor av råd om du vill bli mer klimatsmart. Men vilka är de mest effektiva?
Du förtjänar världens största guldmedalj om du är en av dem som både orkar sopsortera ner till sista droppen yoghurt, lever växtbaserat och bara flyger när det är absolut nödvändigt. Men för oss andra handlar vår gröna omställning nog mer om en prioriterad insats.
Det finns många saker att justera om den gröna glorian behöver putsas lite extra, men efter kostnaden för våra bilar, hus och kläder står vår kost för den största posten i våra genomsnittliga CO2-utsläpp. Det är mer än till exempel privatflyg!
Om vi i våra överväganden tar hänsyn till att en mer klimatvänlig kost är lika med en hälsosammare kost, så finns det goda skäl att försöka göra kosten grönare.
Så var gör du den största positiva skillnaden om kosten ska bli mer klimatvänlig? I FORM har frågat en expert, och han har gett sin bedömning av vilka åtgärder som ger störst avkastning på klimatkontot.
Genomsnittssvensken äter lite drygt 600 gram kött i veckan, men den officiella rekommendationen är max 500 gram i veckan. Vad skulle hända om du gick från genomsnittet till rekommendationen?
Kött står för nästan hälften av vårt klimatavtryck från kosten. Produktionen tar en stor yta, eftersom det krävs både hagar och ytor för att odla foder. En stor arealkonsumtion innebär ett högt utsläpp, vilket är anledningen till att du kan minska ditt klimatavtryck av mat med upp till 30 procent om du skär ner på din köttkonsumtion.
Det gäller framförallt om du minskar på intaget av rött kött – alltså från djur på fyra ben. Uppfödningen av kor är ett extra problem här, eftersom kor har en massa mikroorganismer i sina magar som producerar växthusgasen metan, vilket gör att korna andas ut metan, som är värre än koldioxid.
Vi svenskar är riktiga gottegrisar. Vi äter i genomsnitt äter 16 kilo godis per år. Det är tomma kalorier, som inte är särskilt hälsosamma, men vilken roll spelar det för klimatet?
Alldeles för mycket av vårt energiintag kommer från godis, och eftersom det i grunden är tomma kalorier kan det vara bra att minska på sötsakerna om du vill äta grönare. Men socker är "klimatbilliga" kalorier, så även den största gottegrisen skulle kunna minska sitt utsläpp från kosten med högst 5 procent.
10–15 procent av vårt CO2-avtryck från kosten kommer från drycker. Hur skulle det se ut om vi skär ner på alkoholen och skippade läsken? Alltså om vi t ex bara drack ½ liter söta drycker i veckan och höll oss till de max tio enheter alkohol som Folkhälsomyndigheten rekommenderar?
Om du från och med nu bara skulle dricka kranvatten, så behöver man inte vara ett mattesnille för att räkna ut att effekten skulle bli en reduktion av ditt klimatavtryck på 10–15 procent, men för att vara realistiska så kan vi hålla oss till ett scenarie där du reducerar ditt avtryck med cirka 5 procent.
Hur mycket du kan påverka klimatet beror mycket på vad du dricker, och vad du väljer bort. Här hittar du en lista med drycker, som är rangordnade efter sitt klimatavtryck.
Är du som genomsnittsvensken så slänger du cirka 15 kilo ätbar mat varje år. Skulle det förändra något om du kunde – låt oss säga – halvera den siffran?
Du skulle kunna sänka ditt klimatavtryck med 5 procent genom att halvera ditt matsvinn. Det är en del, men inte jämfört med hur mycket du tjänar på att minska på köttet. Att effekten inte är större beror det på att det som oftast hamnar i soporna är varor med ett relativt lågt klimatavtryck – alltså mest frukt och grönsaker, och därefter bröd och mejeriprodukter.
Dessutom verkar det faktiskt som att du (om du är som gemene man) redan har börjat minska ditt matsvinn som en följd av den nuvarande situationen i världen med elkris och inflation.