Vad är bästa knepen mot myggbett?
Få saker kan ödelägga en idyllisk sommarkväll som de små blodsugande insekterna. Här är de bästa tipsen för dig som vill undvika mygg och myggbett.
Få saker kan ödelägga en idyllisk sommarkväll som de små blodsugande insekterna. Här är de bästa tipsen för dig som vill undvika mygg och myggbett.
Vill du också undvika att sommarkvällarna blir förstörda av mygg? Då har du kommit till rätt ställe. Här svarar vi på en rad frågor om mygg och ger dig samtidigt tips på hur du undviker de små blodsugande varelserna.
För många är mygg superirriterande, och efter ett par kliande myggbett på kroppen kan man fundera över hur världen skulle se ut utan dessa små blodsugande varelser. Men går det över huvud taget att utrota mygg? Eller skulle de ha betydande konsekvenser för världens ekosystem?
Även om mygg är en födokälla för spindlar och fåglar finns det inga tydliga bevis för att myggen har någon större betydelse för födokedjan. I Sverige har man i åratal försökt bekämpa myggen vid Dalälven i Mellansverige, där myggen är en extra stor plåga. I samband med detta har man noga övervakat ekosystemet, och det finns inget som tyder på att den övriga naturen skulle lida av färre mygg. Kanske för att myggen svärmar intensivt under en kort period, så att inga andra djur kan räkna med dem som en stabil födokälla.
Med det sagt finns det ändå två problem med att utrota myggen. Det ena är det etiska, för kan vi verkligen bara utrota ett helt djurslag? Och det andra är ovissheten kring vad som kommer istället för myggen. Alla djur har ju en plats i födokedjan och ekosystemet.
Det verkar ändå som vi kanske får leva med att myggen finns. Lyckligtvis kan dock följande tips göra livet med mygg enklare.
Högsäsongen för mygg är från maj till augusti. Men myggen kan även vara en plåga på vintern. Det är arten husmygg, som övervintrar i kyliga, fuktiga och helst ostörda utrymmen. Vanligen hittar man husmyggen under taket i källare eller uthus. Om husmyggen störs när de övervintrar kan de stickas – och därför kan man även få myggbett på vintern.
Det är faktiskt bara honmyggen som sticker och suger blod. Hanarna lever av nektar och växtsaft.
Honmyggen använder blodet för att reproducera fler mygg. Men det är stressigt för honmyggen lever bara i 20 dagar, och på den tiden ska hon hinna suga blod och lägga ägg. Det tar tre dagar att lägga ägg, men i gengäld lägger hon 200 ägg på en gång. Och när hon är klar är hon redo att suga blod och lägga fler ägg.
Många tror att mygg bara sticker en gång. Det stämmer dessvärre inte. Om myggen får lov att sticka klart och suga tillräckligt med blod, är chansen större att den bara sticker en gång. Men stör man myggen mitt i en måltid, kan de komma tillbaka och sticka igen.
När myggen sticks sprutar de in ett salivliknande ämne genom huden. Myggens saliv förhindrar att blodet koagulerar, så att de lättare kan frossa i ditt blod. Kroppens reaktion på saliven är en inflammation som gör att myggbettet kliar.
Upptäcker du en mygga som håller på och sticker dig så låt den vara. Myggen suger nämligen upp en del av den kliande saliven när de är klara.
När ett myggbett kliar ska vi inte klia. Visst lindrar det först men sedan blir det bara värre. Nu har forskare kommit fram till en förklaring. Den omedelbara lindringen beror på att smärtsignalerna från kliandet överröstar signalerna från myggbetten om att de kliar. Men forskningen visar också att när smärtsignalerna har dämpat sig, kommer känslan av klåda att bli ännu större än innan. Om du vill undvika att riva dig själv blodig ska du alltså låta bli att klia på myggbetten.
Det finns åtskilliga myggmedel som hjälper när du har blivit myggbiten. Men kolla alltid rekommendationerna kring myggmedel, innan du använder dem. Här under är några bra tips på hur du lindrar klådan:
Det är svårt att hålla myggen borta. Men det finns flera saker du kan göra för att hålla dig själv borta från myggen.
Som utgångspunkt dras mygg till varma och fuktiga ställen. Tänk därför på att undvika sjöar och skugga – speciellt på varma sommarkvällar.
Myggen jagar speciellt på kvällen och under de tidiga morgontimmarna. På kvällen när du sitter på altanen är det därför bra att undvika för mycket ljus – myggen dras till dina andetag och din kroppsdoft – och till ljus och värmestrålar. Även värmen från myggljus kan riskera att attrahera mygg istället för att skrämma bort dem.
Det är också bra att klä på sig ordentligt så att myggen får svårt att hitta bar hud. Det vill säga tröjor och byxor med långa ärmar och ben – och gärna löst sittande tyg så att myggen inte når att sticka genom tyget och in i huden.
Du kan förstås också använda myggmedel som innehåller doftämnen som myggen inte gillar, men använd det bara där myggen kan komma åt, t ex på fötterna om du har på dig långbyxor. Undvik dock läpparna och huden runt ögonen, och kom ihåg att du aldrig får använda myggmedel på barn under tre år.
Myggmedlet Cederroth US622 blev nyligen bäst i test i ett test och är godkänt av Kemikalieinspektionen. Det skyddar effektivt mot myggor, knott och många andra stickande insekter. Myggmedlet minskar också risken för fästingbett. MyggA är ett annat väl beprövat myggmedel, dock med det aktiva ämnet DEET (se nedan om huruvida detta är farligt), som både finns som spray och rollon. MyggA säljs på apotek, där du även kan hitta växtbaserade myggmedel från Sjö & Hav.
Myggspray som innehåller det aktiva ämnet DEET säljs i Norge och Sverige men inte i Danmark. DEET är ett annat namn för N,N-Dietyl-meta-toluamid eller dietyltoluamid och är ett extra kraftigt medel mot mygg och andra insekter. Forskning tyder dock på att DEET kan ha en skadlig inverkan på människor.
En internationell forskargrupp varnar för att DEET verkar som ett gift på nervsystemet hos både insekter och djur. Och då nervsystemen hos människor och djur liknar varandra är sannolikheten stor att DEET kan ha samma giftiga effekt på människor, som det har visat sig ha på djur och insekter.
Det ska dock sägas att DEET ofta förekommer i små doser i myggspray, och därför bör det vara upp till den enskilda personen om man väljer att använda medel med DEET i när man vill skydda sig mot mygg.
Källa: videnskab.dk