Så får du en sund relation till din kropp
Letar du först och främst fel när du ser dig själv i spegeln? Då är du inte ensam. Många är missnöjda med sin kropp, men kärlek kan råda bot på missnöjet och få dig att sjunga: ”Jag älskar min kropp!”
Letar du först och främst fel när du ser dig själv i spegeln? Då är du inte ensam. Många är missnöjda med sin kropp, men kärlek kan råda bot på missnöjet och få dig att sjunga: ”Jag älskar min kropp!”
Vattnet strilar ner över dig i duschen. Du stänger av vattnet och för duschdraperiet åt sidan. Så händer det: Du får se din nakna kropp i spegeln. Negativa tankar dyker omedelbart upp i ditt huvud eftersom du är långtifrån nöjd med det du ser.
Känner du igen situationen är du tyvärr inte ensam. I en engelsk undersökning med 3 000 kvinnor svarade nio av tio att kroppen får dem att känna sig nedstämda. Inget tyder på att bilden skiljer sig i Sverige. Men var går gränsen mellan att vara allmänt självkritisk någon gång och att på riktigt lida av kroppshat?
Larmklockorna bör ringa när du känner att ditt missnöje med din kropp börjar hindra dig från att delta i arrangemang eller aktiviteter som du egentligen skulle vilja delta i, eller när träning och nyttig kost börjar dominera i ditt liv.
Det kan handla om att du tackar nej till att åka till simhallen med en vän eller om du alltid lämnar återbud till arrangemang där du vet att kaloribomber serveras. Det kan också vara att du knappt har tuggat klart maten innan din inre röst beordrar dig till hård träning för att balansera kaloriräkenskaperna.
Nyckeln till att sluta fred med din kropp ligger i att känna vad den behöver. Känn efter om den är hungrig, trött eller på danshumör. Vi måste bort från att trimma och tämja den, som om den är något som bara ska rättas till. Om du lyckas beror i hög grad på din självkänsla. När den är på topp kan du skratta åt din vilda frissa eller bröst som blir allt längre!
Det handlar om att lita på kroppen som den är, och behandla den som en vän du vill skydda. Och att få tyst på den kritiska rösten nästa gång du ser dig själv i spegeln.
Du jämför hela tiden dig själv med andra. När du läser tidningar tittar du avundsjukt på modellernas långa ben och felfria hud. På jobbet betraktar du suckande dina unga kollegors platta magar, och när du tränar på gymmet sneglar du missunsamt på de andras starka, vältränade kroppar. Det enda du gör är dock att sänka ditt humör och din syn på dig själv.
När du tar på dig dina jämförelseglasögon gör du inte bara dig själv till ett objekt, utan även dem som du tittar på. Det gör att du distanserar dig från din kropp och gör den till något som du kan hacka på. Lyckligtvis kan du träna upp din förmåga att tänka annorlunda. När tanken slår dig att pilatesinstruktörens lår är vältränade medan dina egna är feta, så kan du medvetet se att tanken finns där. Säg till dig själv: "Du, jämförande tanke, nu stoppar jag dig en låda och ställer undan den.” Tanken är inte välkommen hos dig.
Försök välja en kärleksfull och lugn röst när du påminner dig själv om att jämförelser inte är bra för dig. Gör en fokusövning i situationen. Flytta din uppmärksamhet från instruktörens vältrimmade kropp till vad du gillar med henne som människa och vad du gillar med dig själv. Kanske har hon en skön energi som smittar alla på passet, medan du själv är stolt över din förmåga att vara en närvarande vän.
Tänk igenom vad som ligger bakom ditt behov av att jämföra dig själv med andra. Kanske har dina föräldrar fostrat dig som den duktiga flickan eller den coola, vältränade tjejen. På det viset tror ditt undermedvetna att du måste uppföra dig eller se ut på ett visst sätt för att förtjäna att älskas.
Du känner säkert igen känslan av lättare desperation när du är på väg till en fest eller en jobbintervju och tycker att du ser hopplös ut i spegeln, oavsett vad du tar på dig. Jeansen sitter för tajt, klänningen är för kort och överarmarna dallrar så fort du rör dig. Det är helt normalt att bara se fel hos sig själv när situationen är pressad, men om du upplever det varje dag är det dags att verkligen ta itu med din självkritik.
Du föder din självdestruktiva sida när du sågar dig själv framför spegeln. Du säger indirekt till dig själv att det är fel på dig. Du kan nog inte helt sluta vara kritisk, men det måste kombineras med att du också lägger märke till de saker som du gillar med din kropp. Det kan mycket väl vara så att du inte har ben som en modell, men i gengäld har du kanske vackra ögon eller fint hår.
Du kan stärka din självkänsla med den här övningen. Sätt upp en bild av dig själv som barn på spegeln. Det barnet behöver veta att hon duger som hon är. Föreställ dig att barnet är ledset och gråter. När du tänker destruktiva tankar om dig själv motsvarar det att skrika till den lilla flickan att hon ska hålla käften! Om du inte vill tala till ett barn på det viset ska du inte heller tala till dig själv på det viset. Ta istället hand om dina underliggande känslor och nedstämdheten.
När du betraktar dig själv i spegeln ser du dig själv utifrån. Med en enkel övning kan du komma tillbaka i kroppen. När du står i duschen kan du rikta strålen mot magen och känna hur den känns. Är det skönt? Gå vidare till alla delar av kroppen. När du sedan ser dig själv i spegeln, är sannolikheten mycket större att du också ser de delar av kroppen som du gillar lite extra.
Om du gruvar dig för att titta på din kropp är det logiskt att gömma den – för dig och andra. Det känns också som det enda rätta att göra när kroppshatet har växt dig över huvudet. Kanske undvek du att åka till stranden i sommar bara för att slippa visa upp dig i bikini? Och kanske har du begravt dina tajta kläder långt in i garderoben bakom dina stora tröjor som är så härliga att gömma sig i?
Behovet att gömma sig hör ihop med ditt upplevda berättigande till att vara här. Försvinner du i stora kläder så gömmer du med andra ord också dig själv som människa. Det är inga problem att ha sådana dagar ibland, men om de har blivit till ett mönster kan din självkänsla vara på väg att krossas. Om du är orolig för att du är på väg i en osund riktning bör du tala med någon du har förtroende för.
Självkänsla kan byggas upp igen. Du kan öva dig i att visa din kropp, men ha tålamod. Börja med trygga möten. Är du hemma hos en väninna kan du ta av dig tröjan i bara tio minuter. Räta på dig och skjut fram bröstet. Det är ett sätt att säga: "Jag har rätt att vara här."
Är du inne i en tuff period kan du medvetet söka upp vägar till att visa egenkärlek. Det vill säga göra saker som gör dig glad, till exempel att meditera, gå en tur eller massera dig själv från topp till tå. Idén är att lätta på trycket att prestera tills energin kommer tillbaka.
*Källa: Anne Katrine Hummelgaard, psykoterapeut*