Därför blir du avundsjuka och bitter

En kärleksfull partner. En dyr väska. Eller någon som fått drömjobbet. Tre saker som – bland mycket annat – kan få det att svida till i magen när de tillfaller din kompis och inte dig. Du skyndar dig att berömma och gratulera, men i magen sprider sig den brännande känslan. Det är svårt att hantera. Du borde ju vara glad.
Det är avundsjuka. De allra flesta känner väl igen känslan. Ska man tro det gamla talesättet ”den svenska avundsjukan” är vi mer bekanta med den än många andra. Känslan kan grunda sig i många olika saker, bland annat utseende, framgång och ägodelar. Enligt en undersökning SBAB gjort har 44 procent av oss känt avundats någon annans boende.

Läs också: Test: Är du introvert eller extrovert?

“Avundsjuka är en väldigt grundläggande känsla. En fundamentalt mänsklig upplevelse, som vi alla kommer i kontakt med. För vi speglar oss hela tiden i varandra och jämför oss med andra. Det är oundvikligt,” säger Signe Hege­stand, legitimerad psykolog, psykoterapeut och författare.
I sitt arbete hjälper hon människor att hantera den svåra känslan.

Handlar om överlevnad

Avundsjuka kan beskrivas som en önskan om att ha någon annans egenskaper, status, förmågor, anseende, utseende, ägodelar etc. En svidande, gnagande, brännande, borrande känsla i magen eftersom en annan person är i en bättre situation än du själv är.

Inte att förväxla med svartsjuka, trots att det är besläktat. Skillnaden är att du vid svartsjuka är rätt att förlora något, vanligtvis kärlek, medan avundsjuka handlar om att andra får eller har något som du inte kan unna dem för att du själv så gärna skulle vilja ha det.

Om du nu läser och tänker: "Nej men det där gäller inte mig, jag är varken girig eller småsint,” så har du missförstått avundsjuka. För avundsjuka är nämligen en del av det sätt alla människor i världen är kodade rent evolutionärt, så att vi kan föra mänskligheten vidare. Med andra ord är vi medvetna om att de mest välbärgade, attraktiva och duktiga av oss är de som med störst säkerhet för generna vidare. Det står alltså något på spel här.

“Därför har vi under årtusenden sett hur det ena dramat efter det andra, grundat på avundsjuka och svartsjuka, har format världshistorien. Avundsjuka är verkligen något som kan väcka starka känslor,” säger psykolog Signe Hegestand.

Bara i nära relationer

Vissa hävdar att avundsjuka tangerar hat. Men vi hatar inte vem som helst. Och absolut inte människor som inte betyder något för oss. Precis som med hat och svartsjuka blir vi inte avundsjuka på människor som är oviktiga för oss.

“Vi måste oftast kommer rätt nära för att hitta någon som vi blir avundsjuk på. Vi kan absolut se en vacker kvinna på gatan eller på film utan att det berör oss, medan det är svårare att unna en kompis eller en syster att hon verkligen är vacker eller har lyckats bra med något. Där är det svårare att berömma genuint och känna sig glad för hennes skull,” säger Signe Hegestand.

Hon uttrycker samtidigt förståelse för oss människor för vår avundsjuka mot varandra. När vi stöter på annonser från till exempel mode- och skönhetsbranschen väcker de enligt psykologen de känslorna hos oss. De tjänar pengar på att vi har en hjärna som hela tiden jämför oss med andra – en egenskap som är svår att bara lägga ifrån sig.

Väldigt skamfyllt

Problemet med avundsjuka är inte själva känslan, för den är naturlig. Problemet är vårt förhållande till den. Vi människor har många olika känslor, som alla är naturliga. Allt från glädje till ilska och avundsjuka. Men vi tenderar att rangordna våra känslor och se ner på vissa av dem. Vi kan gärna vara glada och älska, men att känna avund och ilska “får vi inte”. Problemet är bara att vi har väldigt liten kontroll över vilka känslor som dyker upp i oss. För vi människor lever livet och upplever världen genom känslor.

“Ändå känner vi oss dumma när vi känner avundsjuka. Vi borde vara bättre och större än så. Avundsjuka är förknippat med en hel del skam,” säger Signe Hegestand.

Samtidigt är vi beredda att göra nästan vad som helst för att inte känna obehag. Därför skyndar vi oss att skjuta över svåra känslor på andra. Så när vi känner avundsjuka, hittar vi fel hos den andra personen – för att få känslan att ta mindre plats i oss själva. Det är vad psykologer kallar “projicering”.
Istället borde vi vara mindre rädda för avundsjuka, så när vi känner den så ska vi försöka hantera den med förståelse istället för att skämmas över att känna känslorna.

“Det borde vi träna mycket mer på, för det samtalet med oss själva – eller andra som känner avundsjuka – är vi dessvärre väldigt dåligt tränade på. Och det handlar faktiskt bara om att träna på det,” säger psykologen av erfarenhet.

Bli “för mycket” du också

Vi får framförallt ut en sak av att träna vår öppenhet för avundsjuka: utveckling. När vi upplever avundsjuka är det för att det väcker något i oss. Någon som saknas i våra liv, och som vi behöver göra mer av.

När vi reagerar på att någon annan är “för mycket”, kan det alltså vara ett tecken på att vi själva är “för lite”. En insikt som kan skava lite, men som samtidigt faktiskt gör oss en tjänst eftersom den kan användas för att skapa en ny och intressant utveckling i vårt eget liv.

“Istället för att förringa det hos andra ska vi titta närmare på om det är något hos dem som skulle vara bra för oss själva. Till exempel att prioritera oss själva mer, eller hålla tillbaka mindre på jobbet, på samma sätt som personen som vi är avundsjuka på gör,” förklarar psykologen.

Med den hållningen kan du använda avundsjuka till att sätta igång nya saker hos dig själv och utvecklas. Känslan har alltså potential att skapa något konstruktivt, och det är bra att komma ihåg nästa gång det hänger en dyr väska på din väns arm.