Alltför ofta hamnar mat som det inte är något fel på i sophinken. Livsmedelsföretagen har dock möjlighet att förtydliga att en produkt kan konsumeras även efter bäst före-datumet, för att minska matsvinnet. Här kan du läsa mer och även se vad olika typer av datummärkning betyder för matens hållbarhet.
UNDERSÖK MATEN OCH UNDVIK MATSVINN Har din mjölk passerat bäst före-datum? Om den varken luktar illa, är grynig eller smakar dåligt, kan du dricka den utan problem.
Det är tråkigt när man har köpt för mycket mat och inte hinner äta upp allt pålägg och det halva kålhuvudet, innan det blir dåligt. Men det är minst lika synd när vi slänger mat som det inte är något som helst fel på, bara för att vi tror att det är för gammalt.
Den typen av onödigt matsvinn är dessvärre vanligt. Skaparna bakom matsvinnsappen "Too good to go" uppskattar att var tredje av oss inte har har koll på de olika datummärkningarna som finns på våra matvaror – och därför slänger vi maten så fort bäst före-datum är passerat. Och detta trots att maten många gånger kan hålla sig längre än vad som står på paketet.
Därför har skaparna bakom appen "Too good to go" tagit initiativ till – i samarbete med en rad livsmedelsproducenter som t ex Coop, Arla och Unilever – att lägga till en extra märkning för att markera att många matvaror fortfarande kan konsumeras efter bäst före-datum.
"BÄST FÖRE – OFTA BRA EFTER"
Men vad betyder de olika datummärkningarna egentligen? Hur länge kan mat med datummärkningen "bäst före – ofta bra efter"-datum hålla sig? Och när det gäller hållbarheten på matvaror helt utan datummärkning? Få svar på dina frågor om hållbarhet, datummärkningar och matsvinn här.
Minst hållbar till och bäst före betyder samma sak – nämligen att datummärkningen är vägledande. Är datumet passerat måste du själv använda ditt sunda förnuft för att se om du fortfarande kan äta maten.
Datummärkningen visar bara att matvaran i oöppnat och i övrigt korrekt hanterat skick kan hålla sig MINST till det datum som står på maten – men även att det ofta kan ätas efter det. Undersök därför maten och undvik matsvinn.
Det kommer att bli allt vanligare med märkningen "bäst före – ofta bra efter" på en rad matvaror.
Märkningen betyder precis detsamma som "bäst före". Tillägget "ofta bra efter" är uteslutande ett försök att minska matsvinnet genom att påpeka för oss konsumenter att vi INTE automatiskt ska slänga mat, så snart datumet är passerat. Istället ska vi själva undersöka om maten fortfarande är ätlig.
Hur vet jag om maten kan hålla efter bäst före-datumet?
Använd ditt sunda förnuft och dina sinnen för att undersöka om maten fortfarande är fullt ätbar efter bäst före-datum är passerat:
1. Titta på maten
Ser den rutten, slemmig eller missfärgad ut? Är det mögel på? Ibland kan det räcka med att skära bort en stor bit runt möglet (ju fastare matvara, desto mindre sprider mögelsporerna sig) – andra gånger måste du slänga allt (normalt mjuka, fuktiga och flytande matvaror). Här ser du exempel:
Släng allt om det är mögel på:
Flytande mejeriprodukter
Svamp
Bröd
Tomater
Marmelad och sylt
Bär och frukt
Skär av en stor bit men behåll resten
Fasta ostar
Kål
Rotfrukter
Ingefära
2. Lukta på maten
Luktar den illa, surt eller konstigt? Släng om den gör det.
3. Smaka på maten
Om maten varken ser dålig ut eller luktar illa, smaka då på lite av den. Smakar maten bra kan du lugnt äta av den.
Och bara lugn: Du blir inte sjuk av att smaka på mat som har passerat bäst före-datum, om den inte luktar illa eller har synliga tecken på att den är dålig.
"Sista förbrukningsdatum" ska du vara uppmärksam på. Den här datummärkningen finns nämligen på matvaror som du kan bli riktigt sjuk av att äta när de är för gamla. De här matvarorna har mycket större risk för hälsofarlig bakterietillväxt, och det är inte alltid du kan se eller lukta dig till om matvaran är dålig.
Om "sista förbrukningsdatum" är passerat ska maten alltid slängas – även om den kanske ser fin ut.
Vissa matvaror eller produkter datummärks inte. Det kan bero på två saker:
1. Att hållbarheten inte har någon gräns, för att matvaran i princip kan hålla i det oändliga, om den förvaras på rätt sätt. Det gäller t ex salt, socker, vin och alkohol med en alkoholprocent över 10 procent.
2. Det är svårt att sätta ett hållbarhetsdatum. Det gäller t ex färsk frukt och grönsaker. Här är det många saker som kan påverka hållbarheten (t ex förvaring, temperatur, stötar både under transport och i butiken, osv), vilket gör det nästan omöjligt att sätta ett hållbarhetsdatum.
Dessutom är det mycket enkelt att se om grönsaker och frukt är färska.
