Matsvinn
Undvik matsvinn

Det är bra för miljön och förbättrar klimatet om du reducerar matsvinn. Samtidigt är det också bra för din plånbok.

© Istock

Stoppa matsvinnet – så här gör du!

Många av oss vill göra något åt matsvinnet, men kanske inte vet hur. Här kan du se hur du enkelt tar upp kampen mot matsvinn – till glädje för både miljön och din plånbok.

21 april 2020 av Irene Brøndum
 

Hur stort är matsvinnet i Sverige?

Matsvinn är det onödiga matavfall (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar) som hade kunnat ätas om den behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt. 75 procent av matsvinnet sker i våra egna hushåll. 

Bara i Sverige slängs slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken.


1/3 av alla matvaror som produceras i världen, blir aldrig uppätna.


Källa: Waste & Resources Action Programme, 2015


Generellt har vi blivit lite bättre på att inte slänga saker i onödan.

Enligt Naturvårdsverket har vi minskat vårt matavfall något under de senaste åren. Det kan bero på att vi blivit mer miljömedvetna, på både industri-, produktions- och konsumentnivå. 

 

Varför är matsvinn ett stort problem för klimatet?

 För ett stort problem med dina kasserade salladshuvuden och spagettirester är, förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken, att svinnet är dåligt för miljön. 

Det har gått åt massor av resurser för att producera maten, i form av till exempel energi, vatten och bekämpningsmedel. 

När du kastar maten i slasken har belastningen skett till ingen nytta. Och köper du istället take away eller lagar nytt belastar du miljön igen.

 

Hur tror vi själva att matsvinn påverkar klimatet?

På mat- och dryckesfronten toppar mindre kött och matsvinn listan över åtgärder, vi själva tycker, gör störst skillnad för klimatet. 

Det visar en rapport om nordiska konsumenters inställning till mat och klimat, publicerad av Yougov.

Tabell över saker som påverkar klimatet
Klimat och mat

Matsvinn är en av de faktorer vi tror påverkar klimatet mest.

 

Vilka är fördelarna med att undvika matsvinn?

Förutom miljön kommer även din plånbok och din hälsa att må bra av en insats. 

Varje svenskt hushåll kan, enligt Livsmedelsverket, spara minst 3000-6000 kronor om vi blir bättre på att använda rubb och stubb, och eftersom frukt och grönt ligger i topp på listan över varor vi oftast slänger kommer din kropp bli glad om du börjar äta upp det istället för att slösa aptiten på andra, mer onyttiga mellanmål. 

 

Hur länge håller sig maten i kylskåp?

Många slänger mycket mat för att de är osäkra på hur länge maten håller. Men ofta kan man undvika att kasta maten om man lär sig mer om hållbarheten. 

Datummärkningen på matvaran ska bara ses som en riktlinje, eftersom många andra faktorer kan spela in.  

Hur har maten förvarats? Har du haft smutsiga bestick i maten? Har matvaran stått länge på köksbordet? 

Kom ihåg att använda ögon och näsa innan du kastar din mat – på så sätt kommer du undvika mycket matsvinn.  

Läs mer om matvarors hållbarhet och datummärkning här! 

 

Hur länge håller sig maten i kylskåpet?

Kött:

  • Rått kött, hela bitar t ex nötkött: 3-4 dagar.
  • Andra köttyper: 2-3 dagar.
  • Rått kött, skuret: 1-2 dagar.
  • Rått malt kött, färs och liknande: Bör tillagas samma dag.
  • Rått fågelkött: 2-4 dagar.
  • Köttpålägg: 2-4 dagar beroende på sort. Rökt skinka har t ex längre hållbarhet.
  • Tillagat kött och lagade rätter: 2-3 dagar.

Fisk

  • Rå fisk, fiskfärs och liknande: Tillagas samma dag.
  • Tillagad fisk: 1-2 dagar.
  • Rökt sill, makrill, ål: 4-8 dagar beroende på hur nyrökt varan är.
  • Rökt lax: 2-3 dagar.
  • Gravad lax: 1-2 dagar.

Mjölkprodukter

  • Mjölk och grädde: 2-3 dagar.
  • Surmjölksprodukter: 4-5 dagar.
  • Smör, margarin: Se datummärkning.
  • Hårdost: 3-4 veckor.

Ägg

  • Hela ägg: 3-4 veckor. Obs att datummärkningen gäller utanför kylskåp. Håller längre i kylskåp.
  • Värmebehandlade äggrätter: 1-2 dagar.
  • Pastöriserade ägg: 1-2 dagar.
  • Majonäs och majonässallader: 2-3 dagar.

Annat

  • Juice: 4-5 dagar.
  • Saft: 8-10 dagar.
  • Syltade produkter som t ex rödbetor och gurkor: ½ -1 år.

 

UNDVIK MATSVINN – DETTA KAN DU GÖRA INNAN INKÖP

Planera dina inköp 

Vi köper en burk rödbetor eftersom att vi inte kommer ihåg att vi redan har två halvfulla burkar stående längst bak i kylskåpet, och blir lätt frestande att slänga ner ett helt nät apelsiner i korgen, trots att vi vet att vi inte kommer äta allihop. 

Det finns mycket att tänka över gällande matsvinn.

Så ofta köper vi för mycket 

Översikt över hur ofta vi köper för mycket
Köper du för mycket i taget och tvingas slänga?

Över hälften av oss köper ofta, eller i stort sett alltid mer än vi behöver när det är mängdrabatt på maten.

Källa: Consumer food waste in Denmark, Århus Universitet, 2018

 

4 saker du kan göra innan du handlar för att undvika matsvinn

Undvik matsvinn 1: Kolla vad du har

  • Innan du tar en svängom med varukorgen, så kolla i skåp och skafferi så du får koll på vad som saknas och vad som finns. Det är så lätt att köpa på sig ännu mer av något man redan har.

Undvik matsvinn 2: Gör en matsedel 
  • Planera vad ni ska äta så många dagar fram som möjligt. 
  • Kolla kalenderna och eventuella familjemedlemmars planer så du vet hur många som ska äta hemma varje dag.

Undvik matsvinn 3: Skriv inköpslista  

  • När du gjort en veckomeny, så skriv en inköpslista. När man förlitar sig på sitt minne hamnar man lätt i situationen att köpa massa extra – bara för säkerhets skull.

Inköpslista
Stoppa matsvinnet med planering

Skriv en inköpslista. Då undviker du att köpa saker du inte behöver.

Undvik matsvinn 4: Låt någon annan planera 

  • En matkasse kan vara en bra idé om du till exempel bor själv, eller om ni inte är så många i hushållet. På så sätt undviker du frestelsen att överhandla i butiken och får bara det du behöver hemlevererat.

 

UNDVIK MATSVINN – DETTA KAN DU GÖRA MEDAN DU HANDLAR

 

Byt ut ovanliga ingredienser 

Händer det ibland att du kastar, till exempel en hel bunt med citronmeliss, eftersom du bara skulle använda det som dekoration på en dessert? 

Som tur är kan många av de mer ovanliga ingredienserna ersättas med något som du oftare har hemma, eller som du har större chans att få användning för igen.

Undvik matsvinn
Undvik matsvinn

Ibland innehåller recept ingredienser som du inte använder i vanliga fall. Byt ut dem med något som du redan har i kylskåpet.

 

Kolla datumet och undvik att kasta mat

Om du vet att du ska äta matvaran redan idag, så välj en produkt med kort datum eller en redan mogen frukt, så att butiken slipper kasta det. 

Ska du däremot använda matvaran först om några dagar, så välj istället en med lång hållbarhet eller en frukt eller grönsak som är mer omogen. Då slipper du kasta maten.

 

Köp inte stora paket

Undvik att köpa storpack om du inte är säker på att du kommer använda allt. Är det varor du bara kan få i stora paket, till exempel rostbröd, så frys ner det du inte äter direkt.

 

UNDVIK MATSVINN – DETTA KAN DU GÖRA EFTER DU HANDLAT

Förvara maten på rätt sätt i kylskåpet

Kylskåp
Håll ordning i ditt kylskåp

... så du inte glömmer bort dina rester


  • Skaffa en ät-snart-hylla: När du kommer hem med dina varor och ska plocka in allt i skåpen, så ställ de äldsta varorna och varor med kort hållbarhet, till exempel öppnade paket med pålägg och middagsrester, längst fram. På så sätt kommer du använda dem. Du kan också avsätta en hylla för det som behöver ätas först.
  • Förvara dina matvaror smart: Mat håller längst om du förvarar den korrekt. Dina grönsakers favoritställe är till exempel de nedersta lådorna i kylskåpet. Hyllan ovanför agerar lock och hindrar exempelvis köttsaft att droppa ner på grönsakerna. Lådan är ofta designad för att skapa perfekt luftfuktighet, och är dessutom ofta försedd med dubbel botten som gör att grönsakerna slipper simma runt i vatten.

 

UNDVIK MATSVINN – DET HÄR KAN DU GÖRA NÄR DU LAGAR MAT

Vi tar med oss så mycket mat till knytkalas, som om vi skulle mätta en hel by. Vi kokar konsekvent för mycket pasta och överger den pruttande ketchupflaskan till fördel för en ny. 

En stor del av vårt matsvinn – 75 procent – sker i hushållen, och mycket av det kan undvikas.

Så här många av oss lagar medvetet mer mat än vi behöver, för att vara helt säkra på att det ska räcka

Undvik matsvinn – laga bara den mat som går åt
Undvik matsvinn – laga bara den mat som går åt

Källa: Consumer food waste in Denmark, Århus Universitet, 2018

 

Undvik matsvinn – kom ihåg att få ut det sista ur paketet

Klipp eller skär flaskorna på mitten så du kan fiska upp det sista med en sked, kläm tuberna, vänd flaskorna på huvudet och häll en skvätt vatten i burken med tomatsås, så de sista dropparna kan skakas ut och ge smak till din mat istället för att hamna i den deppiga svinnstatistiken.

 

Tvätta grönsakerna grundligt

Tvätta grönsakerna grundligt istället för att skära bort skal och delar för att få bort jord och smuts. Skär bort det som blivit slitet eller stött, men spara det och använd i exempelvis såser, fonder eller soppor.

 

Använd hela grönsaken 

Du kan använda rubb och stubb av de allra flesta grönsaker, exempelvis kan du omvandla potatisskal till chips och gröna toppar som pynt på maträtterna.

Här får du tre tips för att få användning för stammen på din broccoli: 

  • Koka fond eller soppa.
  • Skär i strimlor, och woka.
  • Riv den fint, och lägg i pizzadeg eller sallad.
 

Gör lagom stora portioner

Här är en huvudregel för hur mycket varje vuxen gäst (och du själv) äter under en middag. 

Dra eventuellt av lite om du även serverar förrätt och/ eller dessert: 

  • 75-100 g ris eller pasta eller 2-3 potatisar 
  • 100 g kött, fågel, fisk eller skaldjur 
  • 200-300 g grönsaker

 

Använd dina rester och undvik matsvinn

Många av oss är rätt bra på att spara maten vi inte äter upp, men resterna slängs ofta ändå i slutändan. För när en halv stekt laxfilé och en näve kokta ärtor har legat i kylskåpet några dagar har vi enklare att slänga det. 

Då betraktar vi det nämligen inte som mat längre, utan som sopor.

Utse en dag i veckan då då alltid serverar rester. På så sätt bunkrar du upp med gott samvete, och får användning för allt det överblivna på en gång. Se exempel på smarta – och smarriga – resträtter här nedanför

 

Kom ihåg resterna med genomskinliga lådor

Det är särskilt de små resterna – en liten bit kyckling, en halv tomat eller en näve pasta – vi ofta kastar. Men smårester en geniala som fyllning i en matig macka eller pastasallad, så det kan vara bra att skaffa sig matlådor i många olika storlekar. 

Gärna genomskinliga så du kan se vad som är i, för då ökar sannolikheten för att du får användning för maten. 

genomskinliga lådor med matrester
© iStock Använd resterna och undvik matsvinn

Skaffa genomskinliga matlådor för att försvara matrester i.

 

4 recept för att undvika matsvinn

Soppa
"Kokta, stuvade eller slokna. Oavsett dagsform på dina grönsaksrester kan de mixas och bilda en soppa tillsammans med gårdagens kokta ris eller pasta. "
Omelett
Du kan kasta ner i stort sett vad som helst i en omelett – tillagade rester som stekt kyckling, kokt potatis, en gammal ostkant eller de överblivna wokgrönsakerna.
Pizza
Skinka, korv, köttfärssås, de flesta sorters grönsaker – allt kan du lägga på en pizza. Har du några tortillabröd eller ett halvtrist blomkålshuvud liggande har du även bottnen!
Bröd
Kvarlämnad gröt, kokt potatis, en brunprickig banan, lite yoghurt eller trötta rotfrukter. Det är utmärka råvaror för att göra ditt hembakta bröd lite mer... hembakat!

Nå ditt mål 2020

Kanske är du intresserad av ...

I FORM tipsar