Många av oss vill göra något åt matsvinnet, men kanske inte vet hur. Här kan du se hur du enkelt tar upp kampen mot matsvinn – till glädje för både miljön och din plånbok.
UNDVIK MATSVINN Det är bra för miljön och förbättrar klimatet om du reducerar matsvinn. Samtidigt är det också bra för din plånbok.
Enligt ett gammalt ordspråk ska vi inte gråta över spilld mjölk. Men det ska vi faktiskt! Det finns nämligen ingen tid att spilla när det gäller matsvinn.
Både ekonomin och klimatet tjänar mycket på att begränsa mängden ätbar mat i papperskorgen
Matsvinn är det onödiga matavfall (exempelvis matrester och oöppnade matförpackningar) som hade kunnat ätas om den behandlats, förvarats eller tillagats på annat sätt. 75 procent av matsvinnet sker i våra egna hushåll.
Bara i Sverige slängs slängs cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och 26 kilo mat och dryck hälls ut i slasken.
Generellt har vi blivit lite bättre på att inte slänga saker i onödan.
Enligt Naturvårdsverket har vi minskat vårt matavfall något under de senaste åren. Det kan bero på att vi blivit mer miljömedvetna, på både industri-, produktions- och konsumentnivå.
För ett stort problem med dina kasserade salladshuvuden och spagettirester är, förutom att det är dumt att slänga pengar i sophinken, att svinnet är dåligt för miljön.
Det har gått åt massor av resurser för att producera maten, i form av till exempel energi, vatten och bekämpningsmedel.
När du kastar maten i slasken har belastningen skett till ingen nytta. Och köper du istället take away eller lagar nytt belastar du miljön igen.
På mat- och dryckesfronten toppar mindre kött och matsvinn listan över åtgärder, vi själva tycker, gör störst skillnad för klimatet.
Det visar en rapport om nordiska konsumenters inställning till mat och klimat, publicerad av Yougov.
KLIMAT OCH MAT Matsvinn är en av de faktorer vi tror påverkar klimatet mest.
Förutom miljön kommer även din plånbok och din hälsa att må bra av en insats.
Varje svenskt hushåll kan, enligt Livsmedelsverket, spara minst 3000-6000 kronor om vi blir bättre på att använda rubb och stubb, och eftersom frukt och grönt ligger i topp på listan över varor vi oftast slänger kommer din kropp bli glad om du börjar äta upp det istället för att slösa aptiten på andra, mer onyttiga mellanmål.
Många slänger mycket mat för att de är osäkra på hur länge maten håller. Men ofta kan man undvika att kasta maten om man lär sig mer om hållbarheten.
Datummärkningen på matvaran ska bara ses som en riktlinje, eftersom många andra faktorer kan spela in.
Hur har maten förvarats? Har du haft smutsiga bestick i maten? Har matvaran stått länge på köksbordet?
Kom ihåg att använda ögon och näsa innan du kastar din mat – på så sätt kommer du undvika mycket matsvinn.
Vi köper en burk rödbetor eftersom att vi inte kommer ihåg att vi redan har två halvfulla burkar stående längst bak i kylskåpet, och blir lätt frestande att slänga ner ett helt nät apelsiner i korgen, trots att vi vet att vi inte kommer äta allihop.
Det finns mycket att tänka över gällande matsvinn.
Så ofta köper vi för mycket
KÖPER DU FÖR MYCKET I TAGET OCH TVINGAS SLÄNGA? Över hälften av oss köper ofta, eller i stort sett alltid mer än vi behöver när det är mängdrabatt på maten.
Källa: Consumer food waste in Denmark, Århus Universitet, 2018
Undvik matsvinn 2: Gör en matsedel
Planera vad ni ska äta så många dagar fram som möjligt.
Kolla kalenderna och eventuella familjemedlemmars planer så du vet hur många som ska äta hemma varje dag.
STOPPA MATSVINNET MED PLANERING Skriv en inköpslista. Då undviker du att köpa saker du inte behöver.
Byt ut ovanliga ingredienser
Händer det ibland att du kastar, till exempel en hel bunt med citronmeliss, eftersom du bara skulle använda det som dekoration på en dessert?
Som tur är kan många av de mer ovanliga ingredienserna ersättas med något som du oftare har hemma, eller som du har större chans att få användning för igen.
Om du vet att du ska äta matvaran redan idag, så välj en produkt med kort datum eller en redan mogen frukt, så att butiken slipper kasta det.
Ska du däremot använda matvaran först om några dagar, så välj istället en med lång hållbarhet eller en frukt eller grönsak som är mer omogen. Då slipper du kasta maten.
Undvik att köpa storpack om du inte är säker på att du kommer använda allt. Är det varor du bara kan få i stora paket, till exempel rostbröd, så frys ner det du inte äter direkt.
HÅLL ORDNING I DITT KYLSKÅP ... så du inte glömmer bort dina rester
Skaffa en ät-snart-hylla: När du kommer hem med dina varor och ska plocka in allt i skåpen, så ställ de äldsta varorna och varor med kort hållbarhet, till exempel öppnade paket med pålägg och middagsrester, längst fram. På så sätt kommer du använda dem. Du kan också avsätta en hylla för det som behöver ätas först.
Förvara dina matvaror smart: Mat håller längst om du förvarar den korrekt. Dina grönsakers favoritställe är till exempel de nedersta lådorna i kylskåpet. Hyllan ovanför agerar lock och hindrar exempelvis köttsaft att droppa ner på grönsakerna. Lådan är ofta designad för att skapa perfekt luftfuktighet, och är dessutom ofta försedd med dubbel botten som gör att grönsakerna slipper simma runt i vatten.
Vi tar med oss så mycket mat till knytkalas, som om vi skulle mätta en hel by. Vi kokar konsekvent för mycket pasta och överger den pruttande ketchupflaskan till fördel för en ny.
En stor del av vårt matsvinn – 75 procent – sker i hushållen, och mycket av det kan undvikas.
Så här många av oss lagar medvetet mer mat än vi behöver, för att vara helt säkra på att det ska räcka
UNDVIK MATSVINN – LAGA BARA DEN MAT SOM GÅR ÅT Källa: Consumer food waste in Denmark, Århus Universitet, 2018
Klipp eller skär flaskorna på mitten så du kan fiska upp det sista med en sked, kläm tuberna, vänd flaskorna på huvudet och häll en skvätt vatten i burken med tomatsås, så de sista dropparna kan skakas ut och ge smak till din mat istället för att hamna i den deppiga svinnstatistiken.
Tvätta grönsakerna grundligt istället för att skära bort skal och delar för att få bort jord och smuts. Skär bort det som blivit slitet eller stött, men spara det och använd i exempelvis såser, fonder eller soppor.
Du kan använda rubb och stubb av de allra flesta grönsaker, exempelvis kan du omvandla potatisskal till chips och gröna toppar som pynt på maträtterna.
Här får du tre tips för att få användning för stammen på din broccoli:
Här är en huvudregel för hur mycket varje vuxen gäst (och du själv) äter under en middag.
Dra eventuellt av lite om du även serverar förrätt och/ eller dessert:
Många av oss är rätt bra på att spara maten vi inte äter upp, men resterna slängs ofta ändå i slutändan. För när en halv stekt laxfilé och en näve kokta ärtor har legat i kylskåpet några dagar har vi enklare att slänga det.
Då betraktar vi det nämligen inte som mat längre, utan som sopor.
Utse en dag i veckan då då alltid serverar rester. På så sätt bunkrar du upp med gott samvete, och får användning för allt det överblivna på en gång. Se exempel på smarta – och smarriga – resträtter här nedanför
Det är särskilt de små resterna – en liten bit kyckling, en halv tomat eller en näve pasta – vi ofta kastar. Men smårester en geniala som fyllning i en matig macka eller pastasallad, så det kan vara bra att skaffa sig matlådor i många olika storlekar.
Gärna genomskinliga så du kan se vad som är i, för då ökar sannolikheten för att du får användning för maten.
ANVÄND RESTERNA OCH UNDVIK MATSVINN Skaffa genomskinliga matlådor för att försvara matrester i.