Därför är kolfiberskor så snabba
Det är främst de hajpade kolfiberplattorna som har väckt mest intresse. Men det finns faktiskt fler faktorer som ligger bakom superskornas snabba egenskaper.
Det är främst de hajpade kolfiberplattorna som har väckt mest intresse. Men det finns faktiskt fler faktorer som ligger bakom superskornas snabba egenskaper.
Superskorna är överlag rätt lätta: 190–250 gram. Det är 50–100 gram mindre än en vanlig löpsko. Det går åt mindre energi att lyfta en lätt sko från marken, och studier tyder på att löpekonomin kan förbättras med 1–2 procent per 100 gram som skalas bort från en sko.
Skorna är uppbyggda med en gungliknande konstruktion. Till skillnad från en vanlig löpsko som står platt på marken, så är superskorna böjda. Därmed vaggar de dig fram genom löpsteget, du avvecklar foten snabbare och får kortare markkontakt för varje steg. Uppbyggnaden understöds av kolfiberplattan som gör att skon blir hårdare.
Kolfiberplattan har varit ett hett samtalsämne, men till skillnad från vad många tror fungerar den inte som en fjäder som knuffar löparen framåt. Plattans främsta funktion är att göra skon extremt vridstyv. Därmed minskar den energiförlust som annars sker i fotens alla leder för varje steg man tar. I stället för att lederna böjs varje gång foten sätts ned i marken, omvandlas kraften till en framåtriktad rörelse.
Det viktigaste elementet i superskorna är skummet. Det är lätt och mycket fjädrande. Medan det skum som tidigare användes i skornas mellansulor, gav tillbaka 60–65 procent av den energi man trycker ned i det, ger de nya skumtyperna upp till 85 procent energi tillbaka. Det understöds ytterligare av kolfiberplattan som gör att skummet inte plattas ut, och av att skumtyperna är mycket lätta och därför kan användas i stora mängder utan att skorna blir tunga för det. Superskorna har upp emot 40 mm tjockt skum i sulan, medan vanliga tävlingsskor bara har 20–25 mm för att hålla vikten nere. Förutom den fjädrande effekten bidrar kombinationen av skum och kolfiberplattor också till att musklerna inte blir lika trötta, och att löparen orkar hålla farten uppe längre.
Artikeln publicerades i Aktiv Träning nr 2/2021