Det röda köttet är på väg in i skamvrån – särskilt nötköttet, för det belastar klimatet och ökar risken för sjukdomar som cancer. Här går vi igenom varför det är en bra idé att skära ner på köttet och hjälper dig med hur du gör.
BYT UT BIFFEN T ex mot en plantbiff eller en portobellosvamp
Spaghetti med köttfärssås, pannbiff med lök, stekt fläsk med löksås … Rätter med kött har traditionellt haft en hög status i det svenska köket, men snart kommer det i högre grad att stå spaghetti med grönsakssås, grönsaksbiff med lök och stekt salt sill med löksås på de svenska middagsborden. I alla fall finns det tydliga tecken som pekar på att köttet är på tillbakagång.
Det betyder inte nödvändigtvis att vi går direkt från att vara köttätare till att bli vegetarianer eller veganer. Mycket tyder dock på att vi är på väg mot en tid då vi bara har kött på menyn några dagar i veckan.
En studie från Sifo på uppdrag av Axfood visar att var tredje svensk äter vegetariskt minst två dagar i veckan. Samtidigt vill hälften av oss i större eller mindre utsträckning äta mindre kött än vi gör idag. De siffrorna får stöd av svar från er läsare. I FORMs hälsoundersökning från 2019 visar att två tredjedelar av er antingen har skippat köttet helt, undviker vissa typer av kött eller försöker att begränsa konsumtionen på annat sätt. Både studier och I FORMs hälsoundersökning visar att hänsyn till hälsan och klimatet är motivationen.
Vegetarisk dag? Här hittar du massor av inspiration och vegetariska recept!
En av de som har skurit ned på konsumtionen av kött är Mai Fon Nielsen. Hon bor med sin man och hans döttrar, 12 och 15 år gamla.
Familjen tog ett beslut om att bara äta fisk och skaldjur och inget kött, men efter sex veckor började det att bli svårt.
”Vi tyckte att vi fick ge avkall på för mycket och det blev besvärligt när det gällde sociala arrangemang och middagar ute. Idag har vi därför hittat en nivå där vi äter vegetariskt två–tre gånger i veckan. Utöver det har vi ett par dagar då vi äter kyckling eller fisk till kvällsmat och kanske någon dag då vi äter rött kött. Till lunch äter vi i regel rågbröd med någon form av fisk, men inte köttpålägg”, säger hon.
Att det just är rött kött och chark som Mai och hennes familj har skurit ned på är ett smart drag. Det är just den här typen av kött det är bra att hålla igen på för både hälsan och klimatets skull.
När det gäller hälsan är orsaken att rött kött och särskilt charkprodukter ökar risken för flera allvarliga sjukdomar och för tidig död – bland annat vissa former av cancer.
För stora mängder rött kött och särskilt charkprodukter ser ut att påverka din hälsa negativt. Det betyder inte att du behöver bli vegetarian eller vegan, eller att du ska vara rädd för att sätta tänderna i en hamburgare. Det kan dock vara en bra idé att hålla igen på det röda köttet och i stället välja till exempel kyckling eftersom det inte ger samma risk. Det är särskilt bra att skippa charkprodukter eller skära ned så mycket som möjligt på dem.
Rött kött och förarbetat kött är de två formerna av kött som du bör begränsa.
Rött kött är allt kött från fyrbenta djur – oavsett om det är rött eller genomstekt. Det gäller alltså följande typer av kött:
Nötkött
Kalvkött
Fläskkött
Lammkött
Vilt
Charkprodukter är allt kött som har saltats, rökts, fermenterats eller liknande för att förbättra smak och/eller hållbarhet, till exempel:
Köttpålägg – Prickig korv, skinka, saltkött, leverpastej, kalkon- och kyckling- pålägg, paté o.s.v.
Korvar – Alla varianter av korv, oavsett typ av kött
Bacon – Bacon av fläskkött såväl som kalkon
Färdigrätter – Burkmat, fryst pizza, färdiga kvällsrätter, kylda eller frysta
Större bitar chark – Rökt kassler och rimmad kyckling
Snabbmat – Varm korv, pizza med kött, kebab, chicken nuggets och liknande
Det gäller också att hålla igen om du vill att din kosthållning ska vara mer skonsam för klimatet. Det beror på att kött är den typ av mat som belastar klimatet mest och nötkött och lammkött utgör den största klimatbelastningen. Fläskkött belastar klimatet betydligt mindre, men det är kyckling som väger absolut minst i räkenskaperna för köttkonsumtion.
Enligt experterna måste vi dra ned rejält på vår köttkonsumtion. I en studie från i år ger forskare från 16 länder ett gemensamt bud på en klimatvänlig kost som är bättre för hälsan. Här blir det bara plats för 14 gram rött kött per dag och person, vilket motsvarar en liten köttbit per vecka.
Den mängden stämmer bra överens med vad Mai Fon Nielsen äter, och hon har hittat den här vägen för att hålla ned mängden:
”Vi köper bara rött kött i butikens delikatessdisk eftersom vi på det viset ser exakt vad vi får och dessutom kan välja mindre mängder, men hög kvalitet. De pengar som vi lägger på att köpa kött med hög kvalitet sparar vi in på de vegetariska dagarna som ofta är urbilliga”, förklarar hon.
TIPS! Du kan stoppa in grönsaker i de flesta kötträtter, t ex köttfärssåsen, och därmed spara lite på köttet.
För de flesta av oss är det dock långt ned till en enda köttbit i veckan. Den senaste matvaneundersökningen från 2010–2011 visar en verklig köttkonsumtion för ett genomsnitt av svenska män och kvinnor på 40,3 kilo per person och år, eller 775 gram per person och vecka. Det ligger en bra bit över de officiella kostråden som säger max 500 gram kött från fyrbenta djur per vecka, och det är totalt 10 kg mer kött än den genomsnittlige EUmedborgaren 2017 enligt OECD.
Är du en av dem som skulle vilja begränsa din köttkonsumtion så finns det ingen orsak att vara rädd för att du ska missa något när det gäller näringsämnen. Visserligen får vi proteiner och en rad vitaminer och mineraler från köttet, men ett lägre köttintag än vad de flesta av oss har idag kan utan vidare täcka vårt behov av näringsämnen.
Det är också möjligt att få en heltäckande kost om du väljer att skippa köttet helt så länge du är noga med att få i dig tillräckligt av de näringsämnen som finns i kött.
Klimatet kommer särskilt att tacka dig för att du ökar intaget av grönsaker, som är den grupp av livsmedel som belastar jordklotet minst, men också fisk och skaldjur kan vara ett bra val jämfört med rött kött. Här ska du särskilt välja de färska varianterna eftersom det då inte gått åt någon energi för att frysa ned fiskarna.
Hemma hos Mai Fon Nielsen är det också massor av grönsaker och fisk på tallriken efter att köttet har fått en mindre framträdande roll.
”Det har blivit plats för mer fisk och skaldjur och vi äter generellt mer grönsaker. För att vara säker på att vi blir mätta väljer vi ofta grova grönsaker, som kål, och så har vi börjat äta mer baljväxter, särskilt kikärter. Och om vi har lite ont om tid köper vi en vegofärs.”
Om du byter från en grönsaksfattig kost till rätter med massor av grova grönsaker med mycket kostfibrer och baljväxter sätter du fart på dina tarmar och biverkningarna kan vara gaser och svullen mage. Men det går över när du har vant dig och kanske kommer du efter hand att uppleva att det är kött som ger dig besvär.
”Under en stressig vecka med många bjudningar åt vi rött kött fyra dagar i rad. Jag var så himla trött och uppblåst och kunde inte komma på varför tills det plötsligt gick upp för mig att jag hade ätit mycket mer rött kött än annars”, förklarar Mai Fon Nielsen och tillägger att de nya kostvanorna också har haft en positiv effekt på vikten.
Alla nya vanor kräver tillvänjning – inte bara för din mage. Det handlar i hög grad också om att vänja hjärnan vid att du ska dra ned på köttet och öka intaget av grönsaker.
Källor: Sisse Fagt, kostexpert, och Maria Felding, klinisk dietist
Artikeln publicerades i I FORM nr 16/2019