Sanningen om kokosolja

Att olja från det vita kokosköttet hittat in i våra kök ska bland annat ses i ljuset av två dominerande hälsotrender: Många har fått ett mer avslappnat förhållande till fett och fått upp ögonen för att äta så naturligt och växtbaserat som möjligt.
​
Intresset beror dock sannolikt också på att kokosolja i vissa kretsar har prisats som ett undermedel för hälsan.
​
De påstådda fördelarna med den populära växtoljan spänner från att oljan kan hjälpa dig bli av med överflödigt fett till att den är bra för blodcirkulationen.
​
Resultatet ses i butikerna där många varianter av den vita växtoljan delar hylla med andra moderna produkter, som avokadoolja, pesto, tahini och växtbaserad majonnäs.

Intressant nog är det mest självutnämnda hälsoexperter och försäljare av hälsokost som lovprisar kokosoljan medan officiella instanser som Livsmedelsverket förhåller sig betydligt mer skeptiska.
​
Det har från officiellt håll inte sagts ett knyst om att oljan skulle vara att föredra för stekning eller att den skulle vara fylld med hälsofrämjande fetter – eller andra argument som kan förklara varför kokosoljan har hyllats så oreserverat.
​
Tvärtom har det officiella beskedet från Livsmedelsverket varit glasklart. Man har fastslagit att kokosolja är minst lika onyttigt som smör. Bland annat för att kokosolja huvudsakligen består av mättat fett

Kritiker kanske påstår att experterna på Livsmedelsverket har hopplöst föråldrad kunskap och bara inte har fått upp ögonen för att kokosolja är betydligt nyttigare än andra källor till mättat fett som till exempel smör och grädde. Men här är det viktigt att understryka att den kritiska hållningen till kokosolja alls inte är ett svenskt fenomen.
​
Även den amerikanska hjärtföreningen fastslår utan reservationer att kokosolja inte är bra för blodcirkulationen, liksom en lång rad forskare från välrenommerade universitet som bland annat Harvard och Köpenhamns Universitet har sagt att kokosoljan näringsmässigt är någonstans mellan neutral och giftig.

Ett av argumenten för att kokosolja skulle vara nyttigare än annat mättat fett är att fettet i kokosolja är av en särskild typ som skiljer sig från det fett som du hittar i bland annat smör och grädde.

Det stämmer också att den dominerande fettsyran i kokosolja, den så kallade laurinsyran, skiljer sig en del från den så kallade palmitinsyran som finns i smör, palmolja och animaliskt fett. Det finns dock inga bevis för att den skulle vara hälsofrämjande, snarare tvärtom.

Det är särskilt kokosoljans effekt på blodomloppet som gör experterna bekymrade.

En lång rad grundliga undersökningar har dokumenterat en ökning av skadligt kolesterol i blodet hos de försökspersoner som har intagit kokosolja i veckor och till och med månader.

Den negativa effekten på kolesterolvärdet är i regel en aning lägre i studier där testdeltagarna har intagit identiska mängder smör, och betydligt lägre i studier där försökspersonerna antingen har fått olivolja eller solrosolja.

Det finns självklart många faktorer som spelar in i ett sånt här resultat, bland annat studiernas upplägg och längd, försöks personernas etnicitet samt även kvaliteten på den olja som serverades.

Även i de studier där försökspersonerna serverades en kallpressad jungfrukokosolja är slutsatserna nedslående. Som de nya zeeländska forskarna bakom en grundlig, sammanfattande artikel om kokosoljans påverkan på blod omloppet sammanfattar:

Enligt hälsovårdsmyndigheter bör vi dra ned på intaget av mättat fett till maximalt 10 procent av dagens samlade kaloriintag.

Det motsvarar under 25 gram kokosolja, under förutsättning att den vita växtoljan är det enda mättade fett du äter under en hel dag.

Använder du kokosolja för stekning eller i bakverk och samtidigt äter kött och mejeriprodukter kommer du därför snabbt att överskrida rekommendationerna eftersom nästan 90 procent av kokosoljan består av mättat fett.

För stekning är olivolja eller rapsolja betydligt bättre alternativ. Båda oljorna tål uppvärmning till medelhöga temperaturer och kan därför användas för stekning, grillning och bakning. Om du vill kan du också välja den delikata (och dyra) avokadooljan, vars rökpunkt är ännu högre, det vill säga den punkt där oljan börjar sota och förändrar sin kemiska struktur till det negativa.
​
Trots att kokosolja ryktas vara mycket värmestabil har analyser visat att rökpunkten för kokos olja är 10–15 procent lägre än för bland annat raps- och olivolja – och nästan 40 procent under avokadoolja.
​
Du kan så klart steka i kokosolja någon gång emellanåt om du tycker att det tillför din rätt något extra när det gäller smaken, men någon hälsovinst lär du inte få av det.
​
Läs också: Olje-guide: De 9 nyttigaste oljorna till matlagning

Om du älskar kokos är det betydligt bättre att du äter fruktköttet som det är.

Härifrån får du inte bara fett utan även kostfibrer, proteiner, vitaminer och mineraler som kompenserar för fettets bristande kvaliteter.