Light eller inte? Det är den stora frågan som konsumenter och experter har ställt sedan läsk ökade starkt i popularitet på 1980-talet. Vi bälgar i oss utan att egentligen veta vad läsken gör med vår hälsa. Här kan du lära dig mer om vad forskningen säger om lightläsk och det kontroversiella sötningsmedlet aspartam.
FARLIG ASPARTAM? Lightläsk och aspartam har beskyllts för mycket – men vad är egentligen bra och dåligt?
Sedan den första lightläsken kom ut på marknaden i början av 1980-talet har det funnits otaliga teorier spekulationer om vad det innebär för hälsan att dricka lightläsk. I lightläsk hittar du i stort sett samma saker som i vanlig läsk, men sockret är utbytt mot konstgjort sötningsmedel – i de flesta fall aspartam, som är det mest omdiskuterade.
Experterna är generellt ganska oeniga om hur bra det är att använda lightläsk för att spara in på kalorierna och det evigt utskällda vita sockret. Här får du svar på vad vi vet – och inte vet – om aspartam och lightläsk.
Aspartam är ett konstgjort sötningsmedel som tillverkas av de två aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra. Det innehåller samma mängd kalorier som socker, men sötar 200 gånger mer och behöver därför vara användas i mycket liten mängd i livsmedel för att ge samma sötma som vanligt socker.
När aspartam bryts ner i kroppen bildas det metanol – även känt som träsprit. Metanol kan i stora mängder leda till förgiftning, men inte de mikroskopiska mängder som du får i dig när du dricker lightläsk.
Aspartam godkändes för livsmedel 1981 under namnet Nutrasweet i bl a USA och lanserades kort därefter även i Sverige. Sedan dess har det använts i en lång rad livsmedel så som fruktyoghurt, godis, kakor, marmelad, såser och inte minst lightläsk.
År 2013 gjorde europeiska European Food Safety Authority (EFSA) en rapport som var baserad på den hittills mest omfattande genomgången av studier om aspartam. Här är huvudbudskapet att aspartam inte är skadligt i de tillåtna mängderna. Du kan därför känna dig säker om du håller dig till maximalt 40 mg aspartam per kilo kroppsvikt om dagen, enligt officiella rekommendationer.
En liter lightläsk får maximalt innehålla 600 mg aspartam, så om du väger t ex 60 kilo ska du inte dricka mer än fyra liter lightläsk per dag. Det ska dock tilläggas att många forskare världen över inte håller med om myndigheternas slutsats.
Aspartam är godkänt som tillsatsämne i livsmedel och betraktas därför som ofarligt för hälsan i tillåtna mängder.
Det forskas ständigt om aspartam och lightläskens påverkan på vår hälsa och slutsatserna är inte alltid entydiga. Här är två allvarliga sjukdomar som aspartam misstänks eller har misstänkts öka risken för:
Aspartam har anklagats för att ha många hälsovådliga effekter genom åren, men mycket av det går inte att slå fast med säkerhet. Det gäller bl a sambandet med cancer. Försök på råttor har visat att aspartam ökar risken för den vanliga sjukdomen, men det har inte blivit bekräftat, och i en EU-rapport från 2013 avvisar experterna sambandet med cancer.
Dessvärre betyder det inte att du kan bälga i dig lightläsk, för det finns ännu inte tillräckligt med forskning på området för att veta exakt konsekvensen av aspartam är på sikt. Lightläsk är fortfarande ett så förhållandevis nytt fenomen på marknaden att det saknas grundliga, långvariga studier som lär oss mer.
Det har varit många skriverier om sambandet mellan depression och lightläsk efter att amerikanska forskare år 2013 offentliggjorde en stor studie på området. De hade följt mer än 250 000 personer under 10 år, och resultatet visade att de som drack mer än fyra burkar lightläsk dagligen hade 30 procent större risk för att utveckla depression än de som inte drack lightläsk.
Resultaten från den här studien har dock inte bekräftats och svagheten med studien är bl a att det överviktiga deltagarna, som redan innan hade större risk för depression, också var mer benägna att dricka lightläsk.
Ja, det gör den. Dina tänder mår inte bra av att bada i läsk oavsett om det är lightläsk eller läsk med vanligt socker. Det har inget med innehållet av aspartam att göra. Men lightläsk innehåller så mycket syra att den i stort sett gör lika stor skada på tänderna som vanlig läsk med socker.
Nyligen slog svenska tandläkare larm om att antalet frätskador på tänderna har ökat lavinartat på grund av den ökade konsumtionen av just lightläsk.
Det finns en del forskning som tyder på att ditt skelett urkalkas av cola – både light och vanlig – så om du bälgar i dig av den bubbliga drycken ökar alltså din risk för benskörhet. Som kvinna är du redan innan extra utsatt, eftersom klimakteriet generellt tar hårt på skelettet.
En av de stora poängerna med lightläsk är att du kan spara kalorier och samtidigt tillfredsställa ditt sötsug. Därmed används den ofta som ett slags viktminskningsdryck, och i vetenskapsvärlden har detta gett upphov till otaliga studier – och inte minst lika många heta diskussioner.
År 2008 offentliggjorde amerikanska forskare en undersökning med över 5 000 deltagare, som visade att de som drack mer än 21 burkar lightläsk i veckan hade dubbelt så stor risk att bli överviktiga jämfört med dem som inte drack lightläsk. Flera andra studier har pekat på samma koppling mellan lightläsk och fetma.
Teorin är bl a att den söta smaken lurar din hjärna att tro att det är kalorier på väg. När det sedan inte kommer några, kan det stimulera din aptit och få dig att äta mer. En annan teori är att den stora konsumtionen av konstgjorda sötningsmedel ökar suget efter socker och minskar ditt sug efter nyttiga och mindre söta matvaror som grönsaker och frukt.
Återigen är forskningen dock inte entydig, och på motsatta sidan finns det experter, som avvisar teorierna och argumenteren för att det inte nödvändigtvis är lightläsken som gör försökspersonerna feta. Det har kanske ett omvänt samband: Att fetman får dem att välja kalorifria drycker. Studier från universitetet i danska Århus har faktiskt visat att det inte finns något samband mellan lightläsk och övervikt.
Idag (2018) finns det aspartam i alla de vanligaste lightläsksorterna på den svenska marknaden. Detta gäller t ex Pepsi Max, Coca Cola Light, Coca Cola Zero, Fanta Zero och Sprite Zero.
Det framgår alltid av innehållsförteckningen om det är tillsatt aspartam.
Aspartam har e-nummer E 951. Om det är aspartam i en matvara står det vanligen "aspartam" i innehållsförteckningen. Men annars ska du leta efter e-nummeret E 951.